Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning: Lärares och föräldrars perspektiv

Pedagogiska övergångar och utbildningssituationen omkring elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning är komplex och tar sig olika uttryck ur både lärare och föräldrars perspektiv. Det visar Anna-Lena Andersson i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-10-09

Titel (sv)

Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning: Lärares och föräldrars perspektiv

Författare

Anna-Lena Andersson

Handledare

Jenny Wilder, Mälardalens högskola

Opponent

Jonas Almqvist, Uppsala universitet.

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Det svenska utbildningssystemets målsättning är att erbjuda alla elever en meningsfull och likvärdig undervisning i ett inkluderande klassrumsklimat. Samtidigt förefaller det finnas parallella skolsystem, som till exempel grundsärskola och grundskola. Elever som inte når upp till grundskolans kunskapskrav på grund av intellektuell funktionsnedsättning (IF) får undervisning enligt grundsärskolans läroplan. Föräldrar till elever med IF har möjlighet att påverka i vilken skolform deras barn ska få sin utbildning, i grundsärskolan eller grundskolan. Lärare i både grundsärskolan och grundskolan förväntas således erbjuda en undervisning anpassad efter elevers individuella olikheter.

Syftet med denna avhandling är att genom lärares och föräldrars perspektiv belysa och få kunskap om utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (LIF). Detta görs genom att studera lärares- och föräldrars erfarenheter och uppfattning om elevers utbildningssituation. Intresset riktas mot föräldrars upplevelser av sina barns utbildningssituation över tid, men också mot den pedagogiska bedömning som ligger till grund för skolans arbete med att identifiera elevers skolsvårigheter i undervisningssituationen. Även lärares resonemang om sitt arbete i undervisningssituationen med elevgruppen är centralt i avhandlingen.

Det empiriska materialet är insamlat i en kommun i Mellansverige och består av sex intervjuer med föräldrar till elever som har LIF och gick i årskurs 3-9 om tiden före-, under- och efter den pedagogiska övergången samt 21 elevers pedagogiska bedömningar. Dessutom utgörs materialet av intervjuer med 21 lärare, elva grundskollärare i mellan- och högstadiet och tio grundsärskollärare i mellan- och högstadiet.

Alla intervjuer har analyserats genom tematisk analys och med tolkningsmodellen från interpretativ fenomenologisk analys (IFA), och manifest innehållsanalys har använts för att analysera pedagogiska bedömningar. Teorier som använts är Biestas utbildningsdimensioner, Griebels och Niesels teori om pedagogiska övergångar och Uljens skoldidaktiska teori.

Resultaten visar att pedagogiska övergångar och utbildningssituationen omkring elever med LIF är komplex, och tar sig olika uttryck ur både lärare och föräldrars perspektiv. För föräldrar innebär övergången mellan grundskola och grundsärskola en omställning och flera föräldrar uttrycker brist på stöd i samband med övergångar. Pedagogiska bedömningar innehåller till stor del individinriktade beskrivningar och i mindre utsträckning fokuserar på undervisningsmiljön. Lärare i grundsärskola och grundskola har beskrivit gemensamma utmaningar i att tillgodose stöd till alla elever men lyfter också fram olika förutsättningar som ges för detta i de två skolformerna. Resultaten tyder på att undervisningssituationen i både grundsärskolan och grundskolan behöver ses över när det gäller skolans organisatoriska förutsättningar att erbjuda en integrerad undervisning.

Sidan publicerades 2020-09-23 10:25 av Susanne Sawander


Relaterat

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Specialpedagogik i förskolan Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som vill fördjupa dig inom specialpedagogik i förskolan! Konferensen innehåller föreläsningar om aktuell forskning samt ämnen av mer praktisk karaktär.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan

Susanne Thulin vill med sin avhandling "Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i" generera ny kunskap omhur barn och lärare kommunicerar naturvetenskapliga innehåll i förskolan.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan

Barns kommunikation med handdockor i det dagliga livet i förskolan studeras i Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling som en del av förskola sociala och kulturella sammanhang.

Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek

Vilka positioner hos flickor och pojkar accepteras och vilka möter motstånd i förskolan? Den frågan står i fokus i Christian Eidevalds avhandling " Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek"

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.

Med avhandlingen "Att erövra litteracitet" vill Elisabeth Björklund vinna kunskap om hur litteracitet erövras och uttrycks bland de yngsta barnen i förskolan.

Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan

Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Meningsskaping i barnehagen. Innhold og bruk av barns og voksnes samtalefortellinger

Det, är inte, som man lätt kan tro, bara de vuxna som har makten över förskolans innehåll. Barnen är med och påverkar, även om de är så små som två år. Det visar Elin Eriksen Ødegaard i avhandlingen "Meningsskaping i barnehagen."

Barns kamratrelationer i förskolan: Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap

I avhandlingen "Barns kamratrelationer i förskolan" har Fanny Jonsdottir kartlagt 35 barns sociala relationer med fokus på kamrat och vänskapsrelationer, samt tittat på hur pedagogerna uppfattar barnens sociala egenskaper och färdigheter.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

In schools, are we measuring what matters?

The psychologist, researcher, and MacArthur Fellow Angela Duckworth believes that to make better decisions in our school systems, we need to rethink the way we measure student capabilities.

Stöd i arbetet med garantin

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten genomför insatser för att implementera Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser och för att höja kompetensen.

Välkommen till Studiepaketet samverkan kring placerade barn och ungas skolgång

Studiepaketet har tagits fram för att skola och socialtjänst ska kunna samarbeta och samordna sig bättre när det gäller skolgången för placerade barn och unga. Studiepaketet är ett resultat av samarbete mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

In video classes teachers parse clues to student wellbeing

The shift from in-person to remote learning is giving some teachers unprecedented video access into their students’ homes.