Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning: Lärares och föräldrars perspektiv

Pedagogiska övergångar och utbildningssituationen omkring elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning är komplex och tar sig olika uttryck ur både lärare och föräldrars perspektiv. Det visar Anna-Lena Andersson i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-10-09

Titel (sv)

Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning: Lärares och föräldrars perspektiv

Författare

Anna-Lena Andersson

Handledare

Jenny Wilder, Mälardalens högskola

Opponent

Jonas Almqvist, Uppsala universitet.

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anna-Lena Andersson

Svenskt abstrakt:

Det svenska utbildningssystemets målsättning är att erbjuda alla elever en meningsfull och likvärdig undervisning i ett inkluderande klassrumsklimat. Samtidigt förefaller det finnas parallella skolsystem, som till exempel grundsärskola och grundskola. Elever som inte når upp till grundskolans kunskapskrav på grund av intellektuell funktionsnedsättning (IF) får undervisning enligt grundsärskolans läroplan. Föräldrar till elever med IF har möjlighet att påverka i vilken skolform deras barn ska få sin utbildning, i grundsärskolan eller grundskolan. Lärare i både grundsärskolan och grundskolan förväntas således erbjuda en undervisning anpassad efter elevers individuella olikheter.

Syftet med denna avhandling är att genom lärares och föräldrars perspektiv belysa och få kunskap om utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (LIF). Detta görs genom att studera lärares- och föräldrars erfarenheter och uppfattning om elevers utbildningssituation. Intresset riktas mot föräldrars upplevelser av sina barns utbildningssituation över tid, men också mot den pedagogiska bedömning som ligger till grund för skolans arbete med att identifiera elevers skolsvårigheter i undervisningssituationen. Även lärares resonemang om sitt arbete i undervisningssituationen med elevgruppen är centralt i avhandlingen.

Det empiriska materialet är insamlat i en kommun i Mellansverige och består av sex intervjuer med föräldrar till elever som har LIF och gick i årskurs 3-9 om tiden före-, under- och efter den pedagogiska övergången samt 21 elevers pedagogiska bedömningar. Dessutom utgörs materialet av intervjuer med 21 lärare, elva grundskollärare i mellan- och högstadiet och tio grundsärskollärare i mellan- och högstadiet.

Alla intervjuer har analyserats genom tematisk analys och med tolkningsmodellen från interpretativ fenomenologisk analys (IFA), och manifest innehållsanalys har använts för att analysera pedagogiska bedömningar. Teorier som använts är Biestas utbildningsdimensioner, Griebels och Niesels teori om pedagogiska övergångar och Uljens skoldidaktiska teori.

Resultaten visar att pedagogiska övergångar och utbildningssituationen omkring elever med LIF är komplex, och tar sig olika uttryck ur både lärare och föräldrars perspektiv. För föräldrar innebär övergången mellan grundskola och grundsärskola en omställning och flera föräldrar uttrycker brist på stöd i samband med övergångar. Pedagogiska bedömningar innehåller till stor del individinriktade beskrivningar och i mindre utsträckning fokuserar på undervisningsmiljön. Lärare i grundsärskola och grundskola har beskrivit gemensamma utmaningar i att tillgodose stöd till alla elever men lyfter också fram olika förutsättningar som ges för detta i de två skolformerna. Resultaten tyder på att undervisningssituationen i både grundsärskolan och grundskolan behöver ses över när det gäller skolans organisatoriska förutsättningar att erbjuda en integrerad undervisning.

Sidan publicerades 2020-09-23 10:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-03-31 14:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002

Thomas Nygrens avhandling "Historia i mänsklighetens tjänst: internationella riktlinjer och svensk gymnasieundervisning i historia, 1927-2002" är en studie av internationella riktlinjer och historieundervisningen i Sverige 1927-2002. NF:s, UNESCO:s och Europarådets riktlinjer undersöks i förhållande till svenska styrdokument, lärares uppfattningar om och studenters arbete i historia.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola

Huvudfrågan i Johanna Jormfeldts avhandling "Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola" är om demokratiuppdraget förverkligas på ett jämställt sätt i gymnasieskolan.

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Ylva Jannok-Nutti vill med sin avhandling "Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola" utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Unikt samarbete ger Sveriges första professur i sakprosa

Sveriges första professur i gestaltande sakprosa blir verklighet. Det sker genom ett samarbete mellan Linnéuniversitet, stiftelsen Natur & Kultur, Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund.

Matematikundervisning är sämre i redan utsatta skolor

I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet vars författare efterlyser åtgärder för att skapa en mer likvärdig skola.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.