Utforskande meningsskapande i sva-undervisning via digital teknik: en etnografisk fallstudie om nyanlända elevers digitala meningsskapande i svenska som andraspråk

Anna Irma von Knorring  vill med sin avhandling bidra till fördjupad kunskap om kontexten för nyanlända lågstadieelevers digitala meningsskapande i ämnet svenska som andraspråk.

Fakta
Disputation

2023-02-20

Titel (sv)

Utforskande meningsskapande i sva-undervisning via digital teknik: en etnografisk fallstudie om nyanlända elevers digitala meningsskapande i svenska som andraspråk

Författare

Anna Irma von Knorring

Handledare

Docent Eva Wennås Brante, Malmö universitet Docent Anna-Lena Godhe, Malmö universitet Biträdande professor Shannon Sauro, Malmö universitet

Opponent

Professor Ylva Lindberg, Jönköpings universitet

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

An important issue in teaching and research is how newly arrived students best can develop their linguistic resources in learning. The overall aim of the dissertation is to contribute with in-depth knowledge of the context for newly arrived primary school students’ digital meaning-making in Swedish as a second language (SSL) when the subject is studied in parallel with Swedish. The context includes the orchestration and content of the teaching, resources for meaning-making, reading and writing processes, and texts; all aspects are essential for the students’ scope for meaning-making. This dissertation contains four articles, each aiming to answer the over-arching research questions. I have chosen to divide the context of newly arrived primary school students’ digital meaning-making into three levels: conceptual, didactic, and production level. The levels are three different layers rather than a hierarchical system; the levels interact with each other and can move upwards or downwards in the system.

The first level, which I chose to call conceptual, concerns teachers’ experiences teaching newly arrived students with digital technology in Swedish. Through fieldwork and interviews, I study how teachers manage linguistic complexity involving increasingly digitized teaching. I investigate how teachers’ reason whether digital technology can support or hinder learning Swedish as a second language. Here, I focus on the teachers’ experiences and perceptions of using technology to help newly arrived students’ learning.

The second level-the didactic level -focuses on teaching with digital tools and how digital technology affects the organization of teaching in the classroom. How linguistic and spatial boundaries are challenged and handled in teaching with digital technology is studied through observations of teaching. I explore how teachers’ teaching orchestration contributes to newly arrived students’ opportunities for digital meaning-making, how teachers scaffold newly arrived pupils’ digital text activities, and how the teachers use the students: multilingual resources.

The third level, the production level, focuses the context surrounding students’ text creation and agency in the writing process. In the dissertation, the production level is studied via written text activities, as part of students’ meaning-making. I have observed teachers’ writing instructions and analysed student texts to explore how newly arrived students create meaning, communicate, and express thehemselves with digital technology and how they can use their multilingual potential in digital writing within different text types.  types.

This thesis takes its point of departure in sociocultural perspectives that are an overarching term for several closely related human learning (Vygotsky, 1978). By studying how people use tools or tools to understand, act and interact in the outside world and how people adopt, or appropriate, the mediating tools, it is possible to approach how people learn (Salji:i, 2020). Language is a mediating tool, a dynamic and constantly evolving sign system that interacts with other forms of expression (Saljo, 2020).

The thesis also has a multimodal perspective (Kress & Van Leeuwen, 2006; Selander, 2017). Multimodality focuses on the different symbols people use to communicate with each other and express themselves (Kress, 2009). Different modalities can give room for multilingual ways of expression. In the thesis, I study how students use modalities in digital meaning-making processes and how students and teachers interpret and get involved in meaning-making. In analyzing students’ digital meaning- making and their digital compositions, it is essential to notice how different modalities can contribute to how students use their multilingual palette.

The overall methodological approach in the thesis is an ethnographic case study. I chose the case study approach to capture the complexity and activities of a school subject (Cohen, Manion, & Morrison, 2011, p. 128). Inspired by Yin (2009), I intended to create broad empirical material to understand and analyze the context of newly arrived primary school students’ digital meaning-making in SSL. Levy and Moore (2018) argue for qualitative methods to investigate how language teaching uses technology. Through qualitative research, learning processes can be studied moment by moment via the alternating use of an outside and an inside perspective.

The thesis’s most important results are that teachers had an inclusion focus on digital technology, where newly arrived students, together with teachers and other classmates, explored digital meaning-making through multilingualism and translanguaging. However, multilingual components were nothing the newly arrived students could build on in digitally mediated narrative and retelling texts.

One of the main contributions of the thesis is how it empirically visualized the context for newly arrived primary school students as well as opportunities and limitations in digital text activities in the Swedish subject. The study results contribute to developing teaching with a multilingual perspective regarding how technology is used, the orchestration of educati9n, and how students are scaffolded.

Sidan publicerades 2023-01-16 14:48 av Susanne Sawander


Relaterat

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk! Delta på plats i Stockholm 12–13 oktober, eller se samma föreläsningar via vår webbkonferens mellan 19 oktober och 16 november.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens om skolbibliotek på alla stadier för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek! Ta del av spännande föreläsningar som ger dig fördjupning, forskning och verktyg som rör organisation, MIK och läsfrämjande. Delta på plats i Stockholm eller via vår webbkonferens. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 25 mars.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser