Utsatta elevers maktlöshet: en studie om elevers sociala samvaro som förbättringsarbete i åk 8-9

Hélène Jenvén vill med sin avhandling klargöra hur den sociala samvaron i en specifik skolklass visar sig ur elevers och lärares perspektiv samt hur samvaron kan förstås och förändras.

Fakta
Disputation

2017-03-17

Titel (sv)

Utsatta elevers maktlöshet: en studie om elevers sociala samvaro som förbättringsarbete i åk 8-9

Författare

Hélène Jenvén

Handledare

Professor Kennert Orlenius, Högskolan i Borås. Fil. dr Emma Arneback, Örebro universitet Professor Odd Lindberg, Örebro universitet

Opponent

Docent Christina Osbeck, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Hélène Jenvén

Abstract in English:

The aim of the thesis is to examine how everyday social interactions and relations in a school class in years 8-9 are experienced by pupils and teachers and how they can be understood and improved. The research design is an action research approach and is carried out as a case study involving four teachers and 24 pupils. Four issues are formulated and the teachers and the researcher together suggest how certain problems might be solved, which in turn directs the action process over the period of three school terms. Analytical concepts are used to map and understand pupils’ everyday social relations in terms of peer groups, positions and norms. Eriksson’s (2001) sociological theory on bullying is used to analyze and explain the complexity of a case of bullying.

Defined dominating norms that appear to guide the pupils’ social interactions are: (1) You should make room for yourself, be visible and heard, (2) you should have many friends and (3) you should look down on those who study. The everyday social relations are affected by the pupils’ positioning and by the groupings that are formed in the class. Crystalized groups that emerge in the study are: (1) those who make a lot of noise and take up a lot of room, (2) those who study, (3) pupils who are frequently absent, (4) those who feel uncomfortable and (5) those who are outside (a marginalized group). In addition to these findings, three dominating norms among the teachers emerge. These norms guide and affect how the teachers act and think when victimized pupils and their situations are discussed. Teachers’ dominating norms seem to prevail in situations where some pupils are victimized by other pupils in the class. This in turn could contribute to various kinds of moral disengagement on the part of the teachers when dealing with victimizing acts among pupils. From the perspective of the victimized pupils, such a way of acting could be understood as teachers, in their role as “security guarantors”, are unable to prevent the powerlessness of victimized pupils.

 

Sidan publicerades 2017-02-28 13:54 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-12-19 15:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Olika barndom för barn till psykiskt sjuka

Man kan inte tala om en slags barndom för barn med psykiskt sjuka föräldrar. Det är många faktorer som spelar in, som socialt skyddsnät och vilken av föräldrarna som är sjuk. Barnen lägger upp strategier för att hantera situationen, oavsett ålder, visar Annemi Skerfvings avhandling.

Läraren viktig för utsatta barn

Relationer till lärare är särskilt viktiga för ekonomiskt utsatta barn. Samtidigt är ofta de barnensrelation svagare till både lärare och föräldrar, än barn från mer välbärgade hem. Det visar Elin Olsson i avhandlingen "Social Relations in Youth: Determinants and Consequences ofRelations to Parents, Teachers, and Peers".

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Clearing for Action: Leadership as a Relational Phenomenon

Syftet med Lucia Crevanis avhandling "Clearing for Action: Leadership as a Relational Phenomenon" är att öka förståelsen för ledarskap som ett socialt fenomen.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Social Relations in Youth: Determinants and Consequences of Relations to Parents, Teachers, and Peers

Elin Olssons avhandling "Social Relations in Youth: Determinants and Consequences of Relations to Parents" handlar om hur barns sociala relationer påverkas av och påverkar andra dimensioner av deras välfärd.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers

Det är en av frågorna som Anette Bolin tar upp i sin avhandling "Shifting subordination : Co-located interprofessional collaboration between teachers and social workers". Där syftet är att beskriva och analysera processer i samlokaliserat interprofessionellt samarbete i en resursskola och mellan de två professionerna lärare och socialarbetare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser