Dela:

Uttryck på schemat och intryck i klassrummet: En studie av lektioner i skolor utan timplan

Fakta
Disputation

2010-10-08

Titel (sv)

Uttryck på schemat och intryck i klassrummet: En studie av lektioner i skolor utan timplan

Författare

Fredrik Alm

Handledare

Professor Kjell Granström, Associate Professor Ingrid Westlund

Opponent

Professor Gunnar Berg

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Fredrik Alm

Svenskt abstrakt:

Syftet med föreliggande avhandling är att studera användning och förekomst av lektionsbeteckningar på scheman i skolor utan en nationellt fastställd timplan, samt belysa hur elever upplever de lokala val som görs vad gäller vissa av dessa lektionsbeteckningar. Den teoretiska referensramen har sin grund i didaktikens selektionsfråga och kommunikationsfråga, och Bernsteins båda begrepp klassifikation och inramning. Avhandlingen består av två delstudier. I delstudie I analyseras, såväl kvalitativt som kvantitativt, 326 scheman från 33 skolor som på försök arbetar utan timplan. 163 scheman från skolor med timplan har analyserats i jämförande syfte. I delstudie II genomförs tio gruppintervjuer med totalt 41 elever kring tre typer av icke ämnesrelaterade lektionsbeteckningar lagtid, verkstad och mentorstid , som är vanligt förekommande på elevers scheman. I avhandlingen visas att en mängd schemabeteckningar 170 stycken används för att beskriva vad elever och lärare ämnar ägna sig åt. Utöver traditionella ämnen, schemaläggs arbetsmetoder, gruppbaserad tid, skriv- och lästid, social samspelstid, rekreationstid samt lektioner där eleverna involveras i val, planering och utvärdering. Den här typen av alternativa schemabeteckningar används i signifikant större utsträckning i skolorna utan timplan och i de tidigare årskurserna. När skolorna utan timplan använder alternativa beteckningar leder det huvudsakligen till schemapositioner med svagare inramning och svagare klassifikation, samt en förskjutning från innehåll mot metod/form. Eleverna upplever att lektionerna med svagare inramning och klassifikation har ett värdefullt och verklighetsanknutet innehåll, men att de inte är lika viktiga som ämnena. De upplevs ibland vara slöseri med lektionstid. Resultaten diskuteras i ljuset av annan forskning om skolor utan timplan och avhandlingens didaktiska perspektiv.

Sidan publicerades 2010-10-21 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 15:06 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer