Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har i sin avhandling undersökt de relationer som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

Fakta
Disputation

2019-10-11

Titel (sv)

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Titel (eng)

Understanding Teachers’ Collegial Conversation Practices: A Study of the Integration of a National CPD Programme and a Local Professional Learning Practice

Författare

Veronica Sülau

Handledare

Professor Karin Rönnerman, Göteborgs universitet Klas Andersson, Göteborgs universitet Joanna Giota, Göteborgs univeristet

Opponent

Professor Sven Persson, Malmö Universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Veronica Sülau

Abstract in English:

This thesis explores teachers’ professional learning practices; how they are expressed within a national continuing professional development (CPD) programme and how they are formed and shaped by the site in which they are enacted. The aim of this research has been to create an understanding of the significance of the site in the implementation of a professional development initiative and the resulting practices. In this study, the site was viewed as the integration of a national CPD programme, The Boost for Mathematics, and a local school context, Frida Education. The unit of analysis was the practice that unfolded in this meeting, namely the collegial conversation practice. The overall purpose thus strived to understand this professional learning practice from a relational perspective. The empirical data has been analysed through the theory of practice architectures in order to identify, understand and describe the relationships between the collegial conversation practice and the practice architectures that keep it in place. The relational perspective also explored how the participants, through their actions, influence and shape the practice and its practice architectures. A further aim of the study has been to investigate how the practice architectures influence the content of the collegial conversation and in what way they enable or constrain the practice to reach its goal. The study was designed as a case study, the case being an independent school company with four schools in four Swedish municipalities. All mathematics teachers at the four schools participated in the government financed CPD program The Boost for Mathematics, based on collegial learning, over two years. Data was collected during three years and consisted of audio recordings and observations of collegial conversations, documentation from collegial meetings and teachers’ individual reflections. The results show that there is tension in the integration of the national and the local practice, which influences what happens in the collegial conversation practice and to what extent the goal of the practice can be reached. In this study, three components of the practice architectures have emerged as especially important in terms of what holds the collegial conversation practice in place; the way in which the school group organizes and implements the CPD programme, the content of the CPD programme and the organizational culture of the school group. The results also show how the participants, through their actions and by being innovative and creative in relation to the practice architectures, can transform these and create new practices. This thesis highlights the complexity that professional development work entails. The results of this thesis contribute to the professional development literature, encouraging such educational work where account is taken to the local context. Top-down national initiatives need to be negotiated in interaction with the local practice, where practitioners are given the opportunity to be involved and are given access to adapting the work according to local conditions and needs.

Sidan publicerades 2019-10-09 08:34 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-10-29 16:45 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

SO i fokus, 28-29 januari i Göteborg

Två dagar fulla med inspiration och kunskap för dig som undervisar i SO. Ta bl.a. del av föreläsningar om prov- och bedömningspraktik i SO-ämnena, historiebruk, att arbeta med kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, digital källkritik och geografiundervisning utifrån ett ”doing geography-perspektiv”.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse Halvarson Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker? En studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Genom genrens lins : pedagogisk kommunikation i tidigare skolår

Robert Walldén har i sin avhandling analyserat lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen.

Att tolka det sammansatta. Befästning och mönster i första- och andraspråkstalares tolkning av sammansättningar

Lisa Loenheim har undersökt och analyserat hur 200 gymnasieelever med olika språklig bakgrund tolkar etablerade och tillfälliga sammansättningar.

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Medborgarkunskap i fokus: Samhällskunskapsundervisning för nyanlända

Christina Odenstad har i sin avhandling undersökt hur medborgarskap kommer till uttryck i ämnet samhällskunskap i ett mångkulturellt klassrum.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskning: Pisa görs till slagträ i debatten

Politiker använder Pisa-rapporten för politiska syften. Medierna gör det för att höja nyhetsvärdet på allt möjligt, visar ny forskning.

Unga med adhd och träning

Fungerar träning som behandlingsmetod för unga med adhd? Det ska en unik forskningsstudie nu ta reda på. ”Jag hoppas att det kan påverka uppmärksamhetsförmågan”, säger Eva Norén Selinus, forskare och överläkare i barnpsykiatri.

8 ud af 10 danske unge bevæger sig alt for lidt

Dansk forsker peger på mobiltelefoner, iPads og computere som årsagen.

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

How dyslexia is a different brain, not a disease

Students, parents, and teachers must understand that the dyslexic’s brain isn’t “broken” or deficient, just organized in a different way. And there is specialized reading instruction specifically for the different brain structure.