Vad händer i själva verket?: Om styrning och handlingsutrymme i Skolverket under åren 1991–2014

Eva Maria Magnusson har studerat hur olika former av styrning påverkar handlingsutrymmet för olika nivåer i en myndighet - Skolverket.

Fakta
Disputation

2018-06-04

Titel (sv)

Vad händer i själva verket?: Om styrning och handlingsutrymme i Skolverket under åren 1991–2014

Författare

Eva Maria Magnusson

Handledare

Anders Forssell, Uppsala universitet Docent Anders Ivarsson Westerberg, Södertörns högskola

Opponent

Docent Magnus Frostenson, Handelshögskolan Örebro universitet

Institution

Företagsekonomiska institutionen

Lärosäte

Uppsala univeristet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Eva Maria Magnusson

Abstract in English:

This thesis deals with questions of governance, control and discretion in state agencies. It is grounded on a case study of the Swedish National Agency for Education (Skolverket), from its prelude in the late 1980s, to its start in 1991, through several governments, seven ministers and four direktor generals, up tp 2014.

The empirical part of the thesis follows the periods of the four director generals. The study is based on a vast number of documents, supplemented with interviews. For the analysis, a model of governance and control was condensed from the literature. This model attempts to cover both the political governing of agencies and the internal organizational control of agencies. This model was furthermore developed into three ideal type control styles: Old public management/ Agency, New public management/ Actor, and New public governance/ Arena.

Analysis showed that Skolverket started out as a new type of agency, resembling the ideal type of NPG/ Arena, but over time, with an increasing pressure from the political level, it gradually turned into a more “normal” state agency, at one period resembling the ideal type of NPM/ Actor but finally becoming more similar to the ideal type of OPM/ Agent, however with still strong internal traits of an Arena.

Further analysis showed that the actual governance and control featured several crucial characteristics that proved to be of importance for the amount of discretion left for the directors and officials of the agency. These characteristics were the degree of 1) unified or plural value systems, 2) partial or comprehensive use of control “tools”, and 3) high or low degree of specificity. These three characteristics were combined into eight different types of roles, each with a specific type and level of discretion, from the most restricted (“Authoritarian”) to the most unrestricted (“Laissez-faire”) and six other roles in between. It is proposed that this scheme of roles form a novel way of analysing the level and distribution of discretion in agencies.

Sidan publicerades 2018-05-15 14:01 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-06-18 14:15 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer