Vad händer i själva verket?: Om styrning och handlingsutrymme i Skolverket under åren 1991–2014

Eva Maria Magnusson har studerat hur olika former av styrning påverkar handlingsutrymmet för olika nivåer i en myndighet - Skolverket.

Fakta
Disputation

2018-06-04

Titel (sv)

Vad händer i själva verket?: Om styrning och handlingsutrymme i Skolverket under åren 1991–2014

Författare

Eva Maria Magnusson

Handledare

Anders Forssell, Uppsala universitet Docent Anders Ivarsson Westerberg, Södertörns högskola

Opponent

Docent Magnus Frostenson, Handelshögskolan Örebro universitet

Institution

Företagsekonomiska institutionen

Lärosäte

Uppsala univeristet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Eva Maria Magnusson

Abstract in English:

This thesis deals with questions of governance, control and discretion in state agencies. It is grounded on a case study of the Swedish National Agency for Education (Skolverket), from its prelude in the late 1980s, to its start in 1991, through several governments, seven ministers and four direktor generals, up tp 2014.

The empirical part of the thesis follows the periods of the four director generals. The study is based on a vast number of documents, supplemented with interviews. For the analysis, a model of governance and control was condensed from the literature. This model attempts to cover both the political governing of agencies and the internal organizational control of agencies. This model was furthermore developed into three ideal type control styles: Old public management/ Agency, New public management/ Actor, and New public governance/ Arena.

Analysis showed that Skolverket started out as a new type of agency, resembling the ideal type of NPG/ Arena, but over time, with an increasing pressure from the political level, it gradually turned into a more “normal” state agency, at one period resembling the ideal type of NPM/ Actor but finally becoming more similar to the ideal type of OPM/ Agent, however with still strong internal traits of an Arena.

Further analysis showed that the actual governance and control featured several crucial characteristics that proved to be of importance for the amount of discretion left for the directors and officials of the agency. These characteristics were the degree of 1) unified or plural value systems, 2) partial or comprehensive use of control “tools”, and 3) high or low degree of specificity. These three characteristics were combined into eight different types of roles, each with a specific type and level of discretion, from the most restricted (“Authoritarian”) to the most unrestricted (“Laissez-faire”) and six other roles in between. It is proposed that this scheme of roles form a novel way of analysing the level and distribution of discretion in agencies.

Sidan publicerades 2018-05-15 14:01 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-06-18 14:15 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.