Vad, hur och varför i slöjdämnet. Textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen

Utgångspunkten för Åsa Jeanssons avhandling är att slöjdämnet har förändrats över tid, men särskilt sedan läroplanen Lgr 11 infördes.

Fakta
Disputation

2017-02-24

Titel (sv)

Vad, hur och varför i slöjdämnet: textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen

Titel (eng)

What, how and why in the school subject sloyd : textiles teachers’ perceptions of the content and teaching in relation to curriculum

Författare

Åsa Jeansson

Handledare

PhD Britt-Marie Styrke, Umeå universitet PhD Inger Landström, Umeå universitet Professor Ander Marner, Umeå universitet

Opponent

Professor Marléne Johansson, Professor Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Åsa Jeansson

Abstract in English:

The thesis deals with questions of how the purpose and content in the Swedish school subject Sloyd can be understood in the present, some years after a new curriculum came into effect in 2011. Through sloyd teachers’ stories of their knowledge and the historical traces that have left a mark on their teaching, such as older syllabuses and mediated experiences, the intention is to examine the pedagogical thinking that forms the classroom’s activities. The overall purpose is to develop knowledge of what shapes the design of sloyd, based on how the subject is expressed in the syllabus and in teachers’ understandings of teaching and the subject. Based on previous knowledge and interviews, a hermeneutic research process has been designed and developed over time. Seventeen semi-structured interviews with textiles teachers where conducted, recorded and transcribed for the study. The hermeneutic interpretation process involved repeatedly reading and listening, and the material was coded using the digital analysis tool ATLAS.ti. Through repeated reading of the codes, three overarching themes were found: Textiles teachers’ perceptions of Sloyd’s purpose and content, Textiles teachers’ teaching, and Manual and intellectual work in unity. The perspective of curriculum theory using a frame factor model is intended to highlight how Sloyd manifests itself at different levels of interpretation, which may impact how sloyd takes shape in the classroom. For a functional perspective on the study’s data, didactic theory is used with a focus on subject didactics. The transformation phase is central to the shaping of Sloyd, where teachers’ beliefs and perceptions about the subject will influence their interpretation of the syllabus. Shulman’s model of pedagogical thinking and action linked to pedagogical content knowledge, PCK, form the basis for the analysis together with theoretical perspectives on teachers’ pedagogical thinking as Kansanen and Hansén describes it. In summary, two levels of pedagogical thinking are distinguished by analysis. Firstly, based on those teachers who transform and implement teaching in sloyd based on an interpretation that follows the syllabus closely, and secondly, based on those who proceed from an interpretation that is closer to sloyd’s field of knowledge, based on handicraft. This results in two subject conceptions relating to sloyd. Teachers can ascribe to one of these, or move between them in the different phases of pedagogical planning and reflection. The conclusions also include an understanding of why the knowledge requirements in the syllabus largely relate to the students expressing themselves in words regarding their learning and their choices during the process. The curriculum is results-oriented and the knowledge that is evaluated must therefore be measurable and comparable, and be made possible to learn through the subject content. It can also be interpreted as an approximation of a practical knowledge culture to a theoretical knowledge culture, and therefore a legitimation of a practical subject in the school context that elementary school constitutes.

Sidan publicerades 2017-02-07 10:24 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-04-04 15:09 av Susanne Sawander


Relaterat

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Making Sense of Negative Numbers

Utgångspunkten för denna avhandling är intresset för hur elever lär sig och förstår matematik, i det specifika fallet inom området negativa tal. Författaren heter Cecilia Kilhamn, avhandlingen: "Making Sense of Negative Numbers".

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study

Lisa Björklund Boistrup vill med sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study bidra till en förståelse av klassrumsbedömning i matematik i Sverige.

Uttryck på schemat och intryck i klassrummet: En studie av lektioner i skolor utan timplan

Syftet med Fredrik Alms avhandling Uttryck på schemat och intryck i klassrummet: En studie av lektioner i skolor utan timplan är att studera användning och förekomst av lektionsbeteckningar på scheman i skolor utan en nationellt fastställd timplan.

Teaching photosynthesis in a compulsory school context: Students’ reasoning, understanding and interactions

Elever behöver bli konfronterade med utmanande frågor och empiriska data att resonera utifrån, visar Helena Näs i avhandlingen "Teaching photosynthesis in a compulsory school context: Students' reasoning, understanding and interactions".

Communication acoustics in classroom environments : on the use of assistive listening devices

Johan Odelius avhandling "Communication acoustics in classroom environments: on the use of assistive listening devices" redovisar hur hörselhjälpmedel påverkar elevernas kommunikation och interaktion och utvärderar hur kvaliteten i klassrummet kan optimeras med avseende på akustikbegreppet kommunikation.

Mathematical modelling in upper secondary mathematics education in Sweden

I avhandlingen "Mathematical modelling in upper secondary mathematics education in Sweden" belyser Jonas Bergman Ärlebäck begreppen matematisk modell och matematisk modellering utifrån tre olika perspektiv: ett kursplaneperspektiv, ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv.

Contingency in high-school students reasoning about electrochemical cells: Opportunities for learning and teaching in school science

Resultaten i Karim Hamzas avhandling "Contingency in high-school students reasoning about electrochemical cells: Opportunities for learning and teaching in school science" visar hur lärare kan uppmuntra en produktiv användning av oförutsebarhet för att främja lärande inom naturvetenskap klassrummet.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.