Vad kommunikation vill säga: En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal

Fakta
Disputation

2009-05-09

Titel (sv)

Vad kommunikation vill säga: En iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal

Titel (eng)

What communication says: An engineering study on the role of special educators and knowledging dialogues.

Författare

Désirée von Ahlefeld Nisser

Handledare

Professor Rolf Helldin samt Professor Siv Fischbein, Stockholms universitet

Opponent

Docent Kristina Ström, Åbo Akademi

Institution

Specialpedagogiska institutionen

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs avhandlingen i fulltext här (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Désirée von Ahlefeld Nisser
Kontakta Désirée von Ahlefeld Nisser om du är intresserad av en tryckt avhandling
Läs mer om disputationen

Svenskt abstrakt:

Doktorsavhandlingen handlar om specialpedagogernas roll i förskola och skola och om hur en demokratisk kommunikation kan utvecklas. Framför allt undersöks möjligheterna för specialpedagoger att genomföra så kallade deliberativa samtal med föräldrar, barn, ungdomar, vuxna och kollegor inom förskola och skola. Deliberativa samtal är förenklat sett ett slags samtal där man frågar sig vad man är oenig om, vilka alternativa beslut som kan fattas och vilken procedur man kan ha för att fatta beslut.

Teoretisk utgångspunkt har varit Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Det övergripande syftet har varit att bidra till en tydligare definition av specialpedagogens kunskapsområde. Ett mer precist syfte har varit att beskriva villkor för möjligheten att genomföra deliberativa samtal inom förskola och skola. Forskningsansatsen har benämnts som iscensättande och tillhör familjen aktionsforskning.

I verksamheter som förskolan och skolan uppstår oundvikligen situationer där skilda uppfattningar och synsätt ställs mot varandra. Inte minst gäller detta när man talar om barn, ungdomar och vuxna i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolan har en vilja att skapa delaktighet genom att bjuda in föräldrar, barn eller ungdomar till gemensamt beslutsfattande i exempelvis barngrupps- och elevvårdskonferenser. Men att närvara vid beslutsfattande är inte samma sak som att vara delaktig. Äkta delaktighet kräver mer än så. Det kräver bland annat att alla samtalsdeltagare har möjlighet att komma till tals, att olika synsätt ställs mot varandra och att olika argument ges utrymme. Det krävs en specialpedagogisk yrkesroll med kunskap om hur äkta delaktighet kan iscensättas.

Sidan publicerades 2009-05-04 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 11:08 av


Relaterat

Bilingual Language Switching and Executive Functions

Jussi Jylkkäs slår i sin avhandling hål på hypotesen om det exekutiva försprånget hos tvåspråkiga (EFT).  Hans forskning visar att tvåspråkighet inte är associerad med fördelar i kognitiv kontroll.  

”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa

Betyget i idrott och hälsa är det betyg som elever är mest missnöjda med och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet. Det är ett av resultaten i Madeleines Wikners avhandling.

Education, Stratification and Reform: Educational Institutions in Comparative Perspective

Marcus Österman framhåller att utformningen av utbildningsinstitutioner är en djupt politisk fråga som berör grundläggande samhälleliga spörsmål ifråga om social stratifiering och lika möjligheter inom utbildning.

‘I don’t even remember anything’: Optimising the choice of method when interviewing preschoolers

Karin Fängström har i sin avhandling undersökt hur både  yngre barn och traumatiserade barn upplever de insatser samhället ger dem.

Den pedagogiska skickligheten och akademins väktare: Kollegial bedömning vid rekrytering av universitetslärare

Sara Levander vill med sin avhandling utveckla kunskap och pedagogisk skicklighet som bedömningsobjekt vid rekrytering och befordran inom akademin.

Just assessment in school: – a context-sensitive comparative study of pupils’ conceptions in Sweden and Germany

Bettina Vogt har utifrån ett konsekvent elevperspektiv jämfört tyska och svenska elevers konceptioner om rättvis bedömning och betygssättning i olika ’socioedukationella kontexter.

Drama, hat och vänskap: om ungdomars interaktioner i sociala medier

Åsa Björk vill med sin avhandling bidra till fördjupad förståelse för ungdomars upplevelser och erfarenheter av interaktioner när de använder sociala medier.

Skolmatematisk praktik i förändring – en fallstudie

Ett av resultaten i Ann-Sofi Röj-Lindbergs forskning är att individuellt ansvar samt tillhörighet i gemenskaper där legitimt kunnande underhandlas tillsammans med läraren är viktigt, men inte tillräckligt, för elevers upplevelser av framgång.

”Everybody knows every child should be educated” : The Strive Towards Universal Primary Education in Tanzania

Oavsett socioekonomisk eller geografisk bakgrund värderas utbildning högt bland föräldrar och vårdnadshavare i Tanzania då det anses nödvändigt för att hitta arbete, att ta sig ur fattigdom och att lämna det traditionella rurala jordbruket.

Att förvärva yrkesläraridentitet. En fenomenografisk yrkespedagogisk studie av praktikhandledningens inflytande på yrkeslärarstuderandes identitetsutveckling.

Eivor Romar har undersökt hur den pedagogiska identitetsutvecklingen kan stödas hos blivande yrkeslärare, i första hand sedd genom vilken betydelse praktikperioden och handledningen som ingår har i processen.

Exploring changes of conceptions, values and beliefs concerning the environment: A longitudinal study of upper secondary school students in business and economics education

Caroline Ignell vill med sin avhandling identifiera och karakterisera förändringar i ekonomielevers föreställningar om pris och miljöpåverkan för olika varor och tjänster.

Inkluderande undervisning : lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv

Elaine Kotte vill med sin avhandling tillföra kunskap om lärares uppfattningar om lektionsplaneringar och lektionsarbete ur ett inkluderande perspektiv.

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Eva Borgfeldt vill med sin avhandling belysa och diskutera möjligheter och svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext.

Everyday functioning in six year-old children born preterm: From a child perspective towards the child’s perspective

De flesta föräldrar till för tidigt födda barn uppfattar att deras barn har ett gott vardagsfungerande, med goda färdigheter i motorik, kommunikation och interaktion. Det visar Anna Karin Andersson i sin avhandling.

Swedish Match? Education, Migration and Labor market Integration in Sweden

Inge Dahlstedt visar att framgång på arbetsmarknaden i termer av sysselsättningsgrad och yrkesmässig matchning beror på individuell karaktäristik såsom födelseland, tid i landet och typ av utbildning.

Frihetstida policyskapande: Uppfostringskommissionen och de akademiska konstitutionerna 1738–1766

Fredrik Bertilsson vill med sin avhandling belysa skapandet av nya statliga rutiner för att agera gentemot de svenska universiteten samt sätta in denna produktion i en större ram av statligt policyskapande under frihetstiden.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.