Vägar till ett akademiskt skriftspråk

Vägen till ett akademiskt skriftspråk är kantad av hinder, säger Sofia Ask, som i sin avhandling lyfter fram tre O:n inom akademin som försvårar för studenterna: otydlighet, oenighet och oenhetlighet. Men det finns förstås vägar - och till slut hittar studenterna dem.

Fakta

Disputation: 2007-09-28
Titel (sv): Vägar till ett akademiskt skriftspråk
Titel (eng): Roads to academic written language
Författare: Sofia Ask
Handledare: Professor Jan Einarsson samt Eva Östlund-Stjärnegårdh.
Opponent: Professor Jon Smidt, Høgskolen i Sør-Trøndelag, Trondheim, Norge
Institution: Institutionen för humaniora
Lärosäte: VxU – Växjö universitet

Länkar

Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande (VxU)
Läs Skolportens intervju med Sofia Ask

Svenskt abstrakt:

Det övergripande syftet med avhandlingen är dels att analysera vilka generella drag av akademisk skriftspråkskompetens studenters texter uppvisar i början respektive i slutet av deras akademiska grundutbildning, dels att undersöka vilka vägar studenter med olika studiebakgrund väljer när de erövrar en akademisk skriftspråkskompetens.

I avhandlingen undersöks stadieövergångar inom utbildningssystemet ur ett studentperspektiv. Det empiriska material som avhandlingen grundar sig på består av kvalitativa forskningsintervjuer med lärarstudenter i olika skeden av sin utbildning, och av analys av texter skrivna av samma studenter. Studien visar att både nya och erfarna studenter har svårt att se en koppling mellan undervisningen i svenska på gymnasieskolan och universitetsstudierna, särskilt när det gäller det akademiska skrivandet. De nya studenterna upplever därför stark frustration och förvirring i övergångsfasen. De erfarna studenterna menar att de främst har utvecklat en akademisk skriftspråkskompetens under studietiden genom uppsatshandledning, vilken upplevs som avgörande för språkutvecklingen.

De nya studenternas interimtexter kännetecknas av tydlig personlig närvaro, varierande grad av avskrift av källtext och osäker referenshantering. Uttryck för kritiskt-analytiskt tänkande är inte vanligt förekommande, och texterna är allt som oftast vardagligt hållna. De erfarna studenterna skriver inte av text, men visar ändå osäkerhet i sin användning av innehållet i källtexterna. De skriver akademiskt genom att göra täta referensmarkörer och genom att använda en högtravande stilfärg. De akademiska språkliga redskapen används ibland av de erfarna studenterna som dekorering för att förstärka intrycket av förtrogenhet med den akademiska diskursen.