”Value Creation as Educational Practice – Towards a new Educational Philosophy grounded in Entrepreneurship?”

Att lära genom att göra något värdefullt för någ0n annan kan överbrygga motsättningar och fördjupa kunskapsutvecklingen. Det visar Martin Lackéus i sin praktiknära forskning om entreprenöriellt lärande.

Fakta
Disputation

2016-06-13

Titel (eng)

Value Creation as Educational Practice – Towards a new Educational Philosophy grounded in Entrepreneurship?

Författare

Martin Lackéus

Handledare

Docent Karen Williams Middleton, Chalmers Tekniska Högskola Mats Lundqvist, Chalmers Tekniska Högskola

Opponent

Professor David Rae, Bishop Grosseteste University, Lincoln

Institution

Institutionen för teknikens ekonomi och organisation

Lärosäte

Chalmers Tekniska Högskola

Länkar
Value Creation as Educational Practice – Towards a new Educational Philosophy grounded in Entrepreneurship?
Läs Skolportens intervju med Martin Lackéus

Abstract in English:

Purpose The role of entrepreneurship as a major engine for innovation, economic growth and job creation has made policymakers argue for infusing entrepreneurship into all levels of education. It is argued that citizens must develop their entrepreneurial skills in order to cope with our increasingly globalized, fast-paced and uncertain world. Making the leap of faith from entrepreneurship into education is however rife with challenges and failures. Most attempts have resulted in isolated initiatives impacting only a small number of interested students on higher levels of education. Common challenges to wider adoption are lack of definitional clarity around what exactly signifies “entrepreneurial” education, impeding organizational structures, lack of resources, assessment difficulties and fear of capitalism. To address these challenges, the purpose of this thesis is to articulate and qualify a tentatively new educational philosophy grounded in entrepreneurship, allowing teachers to use value creation as a stepping stone between entrepreneurship and education when attempting to infuse entrepreneurship into education. Result An educational philosophy grounded in entrepreneurship has been defined in this thesis as letting students learn through creating value for others, giving teachers prescriptive advice on what, how and why issues in education. This is inherently entrepreneurial in its reliance on a widespread view of entrepreneurship as being about new value creation for others and constituted by a set of teachable entrepreneurial methods. The resulting process is rich with interaction between people and triggers a multitude of emotional learning events, allowing for more engaged students and deeper learning of entrepreneurial as well as subject specific knowledge, skills and attitudes. Method The tentatively new educational philosophy proposed here was developed through an abductive five-year action research process of constant iterations between theory and practice. A total of nine empirical studies on all levels of education were drawn from, involving a few hundred primary, secondary, tertiary and continuing education teachers, around 2000 students and around 100 different educational institutions in three European countries. Two main action research cycles were conducted, each spanning 3-4 years in time. Theory from entrepreneurship and education guided the research, as well as theory from fields such as psychology, philosophy, anthropology, economics and methodology. A number of methodological developments were made in the research process, such as a new “proxy” theory of assessing entrepreneurial education, a mobile app based experience sampling informed interview technique and analytical frameworks for key emotional events and entrepreneurial competencies. Novelty This is the first attempt that has been made to propose an educational philosophy grounded in entrepreneurship. Questions explored in order to qualify it included why educational philosophy is important when infusing entrepreneurship into education and what is new with an educational philosophy grounded in entrepreneurship. Compared to existing educational philosophies such as traditional, progressive and experiential education, it can contribute with a purposeful movement between often unconnected and opposing philosophical positions rather than being yet another flag on the philosophical playing field of education. Whether this makes it an entirely new educational philosophy or merely a novel combination of established ones remains to be determined. Limitations Some important challenges and limitations with the proposed educational philosophy have emerged. It could be viewed as too excluding to view entrepreneurial education as being solely about education that includes value creation attempts. Asking students to focus on knowledge that can be useful for others could also be viewed as an overly utilitarian emphasis. The interdisciplinary challenge of bridging the two very different scholarly fields of education and entrepreneurship was also shown to be significant. It remains to be seen whether value creation as a stepping stone will allow scholars and practitioners to keep their feet dry when attempting to infuse entrepreneurship into education.

Sidan publicerades 2016-06-27 16:37 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-12-19 16:09 av Susanne Sawander


Relaterat

”Jag såg eldsjälar slockna för att de inte hade kollegiets stöd”

Elevernas dalande intresse för naturvetenskap och teknik kan motverkas genom entreprenöriellt lärande. Men då krävs det stöd för att lärarna ska kunna fortsätta att utvecklas, menar Helena Sagar som forskat i ämnet.

Nya sätt att se på sitt lärande

Dagens gymnasieelever har nya sätt att se på sitt lärande. Annica Otterborgs avhandling Entreprenöriellt lärande Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande analyserar och beskriver hur gymnasieelever vid ett teoretiskt program med uttalad entreprenöriell profil uppfattar och förstår entreprenöriellt lärande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.