Var(a) snäll och gilla: Medforskning med unga om identitet och sociala medier

Amira Sofie Sandin har tillsammans med unga utforskat hur ungdomar uttrycker identitet i sociala medier.

Fakta
Disputation

2021-06-18

Titel (sv)

Var(a) snäll och gilla: Medforskning med unga om identitet och sociala medier

Titel (eng)

(I) kindly like : Participatory research with young people about identity and social media

Författare

Amira Sofie Sandin

Opponent

Professor Anna Sparrman, Linköpings universitet

Lärosäte

Högskolan i Borås

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Amira Sofie Sandin

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling utforskar hur unga personer resonerar om och analyserar sin användning av sociala medier för att uttrycka identitet. Tretton 16-åringar med invandrarbakgrund bidrog som medforskare till att forma forskningens riktning och innehåll. Medforskning som forskningsansats innebar arbete i tre forskargrupper där en anpassad version av photovoice (se Wang & Burris 1997), skapande av collage och gruppdiskussioner låg till grund för insamling av empiri, tolkning och analys. Studien syftar även till att utforska och bidra med kunskap om utmaningar, möjligheter och konsekvenser av att involvera unga som aktiva deltagare i forskning.

Studien utgår från en förståelse för identitet som något som görs i en reflexiv process där personer förhåller sig till historisk och sociokulturell kontext. Utgångspunkt för analyserna tas i ett dramaturgiskt perspektiv (se Goffman 1959/2014) där identitet synliggörs genom studiet av människors interaktioner. I analys av det empiriska materialet framträdde tre strategier för att presentera identitet i sociala medier: idealsjälvet, det nedtonade jaget, och det (till synes) opolerade jaget. Resultaten visade också hur den egna identiteten var sammanflätad med andras framträdanden, hur uppfattade normer formade hur identiteter uttrycktes, samt olika strategier som användes för att undvika eller mildra sociala sanktioner om normer inte följdes eller medvetet utmanades.

Tolkningen av medforskning tar sin utgångspunkt i Paulo Freires pedagogik (1970/2012). Denna syftade till att synliggöra och utmana förtryckande strukturer genom gemensamt lärande och utforskande med utgångspunkt i människors liv. Studien synliggjorde utmaningar med forskningsansatsen som uppstod när både medforskare och forskare förde med bekanta roller in i forskningen, roller som bar på inneboende maktstrukturer. Avhandlingen bidrar med kunskap om vad som hindrar och möjliggör för deltagare i medforskningsprojekt att skifta positioner, exempelvis från anpassning till positioner som kunniga handlande och forskande subjekt. Dessutom diskuteras utmaningar för en process som syftar till gemensam kunskapsproduktion, samt hur medforskares röster re-presenteras.

Sidan publicerades 2021-06-15 14:37 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-03 15:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet

Annelie Anderséns avhandling "Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet" syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom

Susanne Kjällanders avhandling "Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom" handlar om hur elever interagerar, skapar meningoch lär sig i klassrummet då de använder sig av digitala lärresurser i SO.

Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan

Syftet med Per Germundssons avhandling "Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan" är att öka kunskapen om mötet mellan socialarbetare och lärare och barn i riskzonen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer