Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Två relaterade fenomen – vardagsvåld och skolmobbning – är föremål för denna avhandling. Avhandlingens övergripande syfte är att utveckla kunskap om vardagsvåld och mobbning i skolan. Syftet med avhandlingen är också att utveckla kunskap om planläggning och intervention som metoder för att motverka mobbning i en lokal kontext. Mot denna bakgrund formuleras tre forskningsfrågor som svarar mot avhandlingens syfte: Hur kan vardagsvåld konceptualiseras och förstås? Vilka förändringar kan ses i skolans inre arbete när en lokalt anpassad anti-mobbningsmodell initierats? Vilka förändringar i förekomsten av mobbning kan ses i skolorna i en kommun där en lokalt anpassad anti-mobbningsmodell implementeras för att förebygga mobbning? Avhandlingen syftar till en förståelse av vardagsvåld och mobbning utifrån ett socialekologiskt perspektiv. Det socialekologiska perspektivet används som en inramning för att studera såväl vardagsvåld som mobbning. Perspektivet brukas till att beskriva vardagsvåld och mobbning som på olika sätt påverkar skolan. För att uppnå avhandlingens syfte genomfördes två delstudier som redovisas i fyra artiklar. Resultatet i artikel I visar att den vanligaste kategorin av våldsdefinition är slag. Fastän det är den vanligaste definitionskategorin är det samtidigt den minst använda bland vuxna. Resultatet visar även att det finns en skillnad i hur olika grupper beroende på ålder definierar våld. Resultatet i artikel II visar också att det finns en stor könsskillnad mellan individers minnen av våldshändelser och att den plats där flest individer minns våldshändelser är på skolgården och skolomgivningen. Resultatet i artikel III visar att när en modell implementeras börjar skolorna arbeta utifrån den och den kartläggning som tillhandahålls till eleverna. Artikel IV visar även att trots att skolorna implementerar en modell är det svårt att förebygga mobbning. Resultatet visar att kommunmodellen inte lyckats minska mobbningen i alla studerade skolor. Avhandlingen visar på vikten av mer forskning kring elevers vardagsvåldsutövande och interventioner mot vardagsvåld, samtidigt som det ger skolan och personal på skolan en förståelse för att kränkande behandling upplevs som vardagsvåld, oavsett vad det står i styrdokumenten. Avhandlingens pedagogiska bidrag är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag. Bidraget är således viktigt för skola och utbildning och framförallt forstransuppdraget i skolan som syftar till att bland annat förebygga mobbning.