Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Vilka förändringar i förekomsten av mobbning kan ses i skolor som infört en lokalt anpassad anti-mobbningsmodell? Det är en av frågorna som Paula Larsson undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-10-25

Titel (sv)

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Författare

Paula Larsson

Handledare

Professor Kristina Ström, Åbo akademi Christel Sundqvist, Åbo akademi

Opponent

Docent Camilla Hällgren, Umeå universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Paula Larsson

Svenskt abstrakt:

Två relaterade fenomen – vardagsvåld och skolmobbning – är föremål för denna avhandling. Avhandlingens övergripande syfte är att utveckla kunskap om vardagsvåld och mobbning i skolan. Syftet med avhandlingen är också att utveckla kunskap om planläggning och intervention som metoder för att motverka mobbning i en lokal kontext. Mot denna bakgrund formuleras tre forskningsfrågor som svarar mot avhandlingens syfte: Hur kan vardagsvåld konceptualiseras och förstås? Vilka förändringar kan ses i skolans inre arbete när en lokalt anpassad anti-mobbningsmodell initierats? Vilka förändringar i förekomsten av mobbning kan ses i skolorna i en kommun där en lokalt anpassad anti-mobbningsmodell implementeras för att förebygga mobbning? Avhandlingen syftar till en förståelse av vardagsvåld och mobbning utifrån ett socialekologiskt perspektiv. Det socialekologiska perspektivet används som en inramning för att studera såväl vardagsvåld som mobbning. Perspektivet brukas till att beskriva vardagsvåld och mobbning som på olika sätt påverkar skolan. För att uppnå avhandlingens syfte genomfördes två delstudier som redovisas i fyra artiklar. Resultatet i artikel I visar att den vanligaste kategorin av våldsdefinition är slag. Fastän det är den vanligaste definitionskategorin är det samtidigt den minst använda bland vuxna. Resultatet visar även att det finns en skillnad i hur olika grupper beroende på ålder definierar våld. Resultatet i artikel II visar också att det finns en stor könsskillnad mellan individers minnen av våldshändelser och att den plats där flest individer minns våldshändelser är på skolgården och skolomgivningen. Resultatet i artikel III visar att när en modell implementeras börjar skolorna arbeta utifrån den och den kartläggning som tillhandahålls till eleverna. Artikel IV visar även att trots att skolorna implementerar en modell är det svårt att förebygga mobbning. Resultatet visar att kommunmodellen inte lyckats minska mobbningen i alla studerade skolor. Avhandlingen visar på vikten av mer forskning kring elevers vardagsvåldsutövande och interventioner mot vardagsvåld, samtidigt som det ger skolan och personal på skolan en förståelse för att kränkande behandling upplevs som vardagsvåld, oavsett vad det står i styrdokumenten. Avhandlingens pedagogiska bidrag är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag. Bidraget är således viktigt för skola och utbildning och framförallt forstransuppdraget i skolan som syftar till att bland annat förebygga mobbning.

Sidan publicerades 2019-10-21 11:19 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-11-18 11:24 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

Källkritik i fokus, 28 januari i Stockholm

Ämnesövergripande dag för dig som vill fördjupa dig inom källkritik. Ta del av praxisnära föreläsningar om hur man kan avslöja nätets falska påståenden, nyhetsmedias kompetens inom källkritik - är det så bra som man kan förutsätta. Och hur kan du uppdatera din undervisning om källkritik? Välkommen!

Estetiska erfarenheter i naturmöten. En fenomenologisk studie av upplevelser av skog, växtlighet och undervisning

Margaretha Häggström har bland annat undersökt elevers erfarenheter av naturmöten i skolundervisningen..

Skrivprocesser på högskolan. Text, plats och materialitet i uppsatsskrivandet

Genom att undersöka skrivprocesser på högskolan belyser Sofia Horts avhandling frågan om hur studenters dagliga akademiska skrivande blir till.

Didaktisk praxis i Waldorfskolan. En didaktisk analys och bildningsteoretisk tolkning av fyra Waldorflärares pedagogiska tänkande och förhållningssätt

Leif Tjärnstig har forskat om Waldorfpedagogiken, dess tänkande och förhållningsätt.

Att lära genom improvisation – en didaktisk studie i grundskolans musikundervisning

Christina Larsson har i sin avhandling utforskat improvisationens villkor och roll i grundskolans musikundervisning.

Att leda ett utmanande skoluppdrag i förändring: Rektorers ledarskap i likabehandlingsarbete

Greta Lindberg vill med sin avhandling utveckla kunskap om det statligt formulerade likabehandlingsuppdraget och hur det omsätts i rektorers och huvudmäns styrning och ledning av likabehandlingsarbete.

Med blicken på möten. Bubers pedagogiska idé i dialog med förskolans praktik.

I sin forskning om förskolan har Maria Fredriksson undersökt  vad som sker med dialoger när det ansluter fler barn till den situation där dialogen pågår.

Bilder som berättar: om kunskap, makt och traditioner i grundskolans bildundervisning

Vad kännetecknar arbetet med berättande bilder med avseende på bildundervisningens innehåll och form? Det är en av frågorna som Frida Marklund undersöker i sin avhandling.

Muslimska kvinnors mobilitet : Möjligheter och hinder i de liberala idealens Sverige

Nina Jakku har undersökt muslimska kvinnors erfarenheter av bemötanden och representationer av dem i Sverige – i vardagslivet och när de intar offentliga roller i sammanhang som utbildningsväsendet och arbetslivet.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse Halvarson Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.