Variation och invarians i Maria Montessoris sinnestränande materiel

I sin avhandling analyserar Kerstin Signert förskolebarns möten med olika montessorimateriel, och visar hur Maria Montessoris undervisningsteori kan förstås med hjälp av modern undervisningsteori.

Fakta
Disputation

2012-11-09

Titel (sv)

Variation och invarians i Maria Montessoris sinnestränande materiel

Författare

Kerstin Signert

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Kerstin Signert här

Abstract in English:

The purpose of this study was to analyse the Montessori pedagogy with the objective to theoretically describe and explain the Montessori pedagogical method. The aim has been to find an answer to what still makes the Montessori pedagogy, after more than one hundred years, successfully spread to schools all over the world. Using older and newer theory formations, primarily a number of variation theoretical concepts, empirical data of small children using Montessori material were analysed.

The study show that nothing will come from nothing. Maria Montessori was a child of her time, and not alone in her aspirations. She made use of many of the current events and ideas, and transformed them into her own. The pedagogical methods that Montessori developed, when she met intellectually challenged, under stimulated children in the hospital, came about at a time when measures for these children were discussed from a medical and educational perspective. Later, when the education in the regular school was debated throughout society, she turned to these children to develop the methods that she had been inspired to by the two doctors Jean Itard and Edouard Séguin. The common characteristics of their method were variation and invariance, a method that they in turn were inspired to use by Jacob Rodriguez Pereira.

The result shows that Montessori too made a system of variation and invari-ance in the training with the sensorial material, which also shows that the method Montessori used for sensorial education can also be appreciated within the scope of variation theory. The Montessori pedagogy is based on a carefully thought-out principle on learning that also proves to be built in to the sensorial material. This is not an antiquated and vague theory but processed though and practices that corresponds with current science. The materials one can literally touch, allows the theory and method to live on relatively unchanged over time and space.

Sidan publicerades 2012-11-19 10:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-11-27 09:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att göra sig gällande i förskolan

Den fria leken är inte bra för alla barn i förskolan. En del barn har lättare att hävda sig i lärarledda aktiviteter. Det visar Anna Olausson i avhandlingen ”Att göra sig gällande: Mångfald i förskolebarns kamratkulturer”.

Musiken ett redskap för språklig stimulans i förskolan

På vilket sätt kan sång och spel stimulera flerspråkiga barns språkliga- och sociala utveckling i förskolan? Om det handlar Anna Ehrlins forskning. – Barnen kan ta del av språket när de deltar i sång på ett sätt som de inte kan när de talar, säger Anna Ehrlin.

Värdegrundsarbete i bildundervisning – en studie om iscensättning av policy i grundskolans senare år

Vilka förutsättningar skapar dagens mål- och resultatstyrda skola för värdegrundsarbete inom ramen för bildämnet? Det är en av frågorna som Hanna Ahrenby undersöker i sin avhandling.

Är det bara jag? Om sexism och rasism i läkarutbildningens vardag: erfarenheter, förklaringar och strategier bland läkarstudenter

Emelie Kristoffersson har forskar om hur föreställningar, värderingar och normer om kön och kulturell bakgrund och etnicitet skapas på läkarutbildningen och integreras i processen att bli och vara läkare.

Making a curriculum : A study of knowledge in Swedish School geography

David Örbring har utforskat hur geografisk kunskap rekontextualiseras i skapandet av en läroplan, såsom i en kursplan i geografi.

“It’s not really about the food, it’s about everything else”: pupil, teacher and head teacher experiences of school lunch in Sweden

Linda Berggrens forskning visar att elevers, lärares och rektorers upplevelser av skollunchen påverkas negativt av hur skollunchen är planerad och organiserad på både skol- och kommunnivå.

Mötet mellan föräldraansvar och förskollärarkompetens – föräldrasamverkan i förskolan

Tuula Vuorinen har undersökt förskollärares och föräldrars erfarenheter av föräldrasamverkan i förskolan.

Making science come alive: Student-generated stop-motion animations in science education

Daniel Orraryd utforskar potentialen med att introducera stop motion-animationer i naturvetenskaplig undervisning med hjälp av kvalitativa metoder.

Att vara och inte vara – Elevpositioner(ingar) i spänningsfältet mellan svenska och svenska som andraspråk

Hur görs kategorin svenska som andraspråkselev i skolans verksamhet? Det är en av frågorna som Frida Siekkinen utforskar i sin avhandling.

Teacher Identity as Discourse: A Case Study of Students in Swedish Teacher Education

Johan Christensson har forskat om hur lärarstudenter navigerar mellan akademi och yrke i sin lärarutbildning.

Monolingual Policy, Bilingual Interaction: English-taught Education in Bangladesh

Rizwan-Ul Huq vill med sin avhandling om tvåspråkig undervisning i skolor i Bangladesh bidra med kunskap om två- och flerspråkig pedagogik.  

Autism and ADHD in children with cerebral palsy

Magnus Påhlman har i sin avhandling undersökt förekomsten av autism och ADHD i en hel population av barn med CP, samt att beskrivit sambanden mellan bland annat autism/ADHD och kön, CP-typ, motorisk funktion, intellektuell nivå, andra funktionsnedsättningar och typ av hjärnskada.

Kommunikation i slöjd och hantverksbaserad undervisning

Hur tar sig olika typer av kommunikation i uttryck i slöjdlärares instruktioner? Det är en av frågorna som Joakim Andersson utforskar i sin avhandling.

Bystander behaviors in peer victimization: Associations with moral disengagement, efficacy beliefs, and student-teacher relationship quality

Björn Sjögren belyser i sin avhandling hur elevers åskådarbeteenden vid kränkningssituationer hänger samman med moraliskt disengagemang, elev-lärarrelationer och tillit till sin egen och klassens förmåga att försvara de som blir utsatta.

X – men sen då? Algebrans stora idéer från första klass till högre matematik: Med fokus på tidig algebra i Sverige

Lars Madej vill med sin avhandling bidra med kunskap om algebraiskt tänkande i den svenska grundskolans tidiga år samt att beskriva hur detta algebraiska tänkande även ligger till grund för universitetsmatematiken.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

FETC: 3 schools achieve STEM excellence despite COVID

Educators in three innovative districts have developed online innovations to keep students engaged in hands-on, career-focused STEM projects despite the shift to remote instruction.

Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv

I mars 2020 beslutades att landets gymnasieskolor skulle övergå till distansundervisning för att begränsa smittspridningen av det nya coronaviruset. För att få mer kunskap om gymnasieelevers upplevelser av denna omställning har Ifous genomfört en enkät som drygt 2 300 elever svarat på.