Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

Fakta
Disputation

2011-04-29

Titel (sv)

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

Titel (eng)

The Unreliability of the World: A Concept Analysis of the Work of Understanding One’s Life in Special School

Författare

Ingalill Stefansson

Handledare

Professor Henry Cöster

Opponent

Docent Kennert Orlenius

Institution

Estetisk-filosofiska fakulteten

Lärosäte

Karlstads universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Ingalill Stefansson

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen presenterar en studie om livsförståelsearbete i särskolan. Livsförståelsearbete är på riktigt , på elevernas betingelser. Det hjälper eleven att förstå sig själv och lära sig leva i en värld som är, eller kan upplevas opålitlig. Läraren har i särskolan påtagligt elevens liv i sin hand och vilket förhållningssätt läraren väljer spelar roll för om eleven skall ha möjlighet att arbeta med sin livsförståelse. Analyser av begrepp från existensfilosofer med interdependens i fokus syftar till att förstå livsförståelsearbetet. Exempelvis diskuteras K.E. Løgstrups filosofi om det etiska kravet samt spontana och kretsande livsyttringar, Karl Jaspers gränssituationer, Paul Tillichs modet att finnas till och Henry Cösters arbeten om etik och social omsorg. Resonemangen sätts i relation till två olika förhållningssätt pedagogen kan välja. Jag kallar dem efterföljande och styrande. Analyserna illustreras med elevteckningar och med berättelser grundade på erfarenheter av arbete i särskola. Metoden, att med distinktioner se alternativen, har inspirerats av K.E. Løgstrups fenomenologiska tolkning av vardagsverkligheten. Resultatet – en teori om vad livsförståelsearbetet tyckas handla om – grundas på resonemangen om de olika begreppen sammantagna. Teorin gör att det går att tala om och förhålla sig till livsförståelsearbetet. Exempel på områden, verksamheter och situationer där kunskap om vikten av livsförståelsearbetet har betydelse för människors möjligheter till delaktighet i en samhällsgemenskap diskuteras. Ingalill Stefansson, speciallärare och filosofie magister i pedagogik är verksam som lärare vid särvux CFL, Centrum för flexibelt lärande i Söderhamns kommun och på Högskolan i Gävle där hon undervisar i specialpedagogik. Genom ett av CFL:s projekt, Den retsamma skolbänken, har ett mångårigt utvecklingsarbete om utbildningsinnehåll i särskolan bedrivits. Som ett resultat av dessa studier har den här avhandlingens fråga vuxit fram.

Sidan publicerades 2011-06-17 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 09:55 av


Relaterat

Discourses of Including Students with Emotional and Behavioural Difficulties (EBD) in Swedish Mainstream Schools

Ulrika Gidlunds avhandling handlar om lärares diskurser om beteendeproblem, och om inkludering av elever med beteendeproblem.

EL APRENDIZAJE DEL ASPECTO VERBAL EN LOS TIEMPOS DEL PASADO ESPAÑOL. El pretérito perfecto simple y el imperfecto en estudiantes de ELE en Suecia.

Fernando López Serrano visar i sin avhandling hur inlärningsprocessen i spanska går till. Från de första stadierna  tills eleverna behärskar språket näst intill flytande.

Självskadande handlingar: ungdomars berättelser: kontextualisering av ett medikaliserat socialt fenomen

Inger Ekman har i sin avhandling undersökt ungdomars syn på självskadande handlingar men också granskat forskningsfältet och de förklaringar till självskadande handlingar som framförs där.

Moraliskt arbete i förskolan. Regler och moralisk ordning i barn-barn och vuxen-barn interaktion

Magnus Karlsson har utforskat det moraliska arbete som barn gör sinsemellan och tillsammans med vuxna, i vardagliga aktiviteter på förskolan samt vilka olika resurser som används i detta interaktionella arbete.

Digitala skrivtavlor – till vad, hur och varför?: En studie om den digitala skrivtavlans betydelse för grundskolans digitalisering utifrån ett lärarperspektiv

Tor Ahlbäck har i sin avhandling undersökt i vilka avseenden den digitala skrivtavlan har bidragit till digitaliseringen av grundskolan och i vilka avseenden den förändrat undervisningen.

Palaeoenvironments, palaeoecology and palaeobiogeography of Late Cretaceous (Campanian) faunas from the Kristianstad Basin, southern Sweden, with applications for science education

Elisabeth Einarssons avhandling om djur som levde i Kritahavet för 80 miljoner år sedan, innehåller även övningar och lekar för hur barn från förskola till gymnasium ska förhålla sig till långa tidsperspektiv och abstrakt tänkande.

Ledtrådar till estetiskt engagemang i processdrama: Samspel i roll i en fiktiv verksamhet

Eva Hallgren har forskat om processdrama - en metod som förenar dramapedagogik och undervisning.

Konsten att producera lärande demokrater

Linnéa Holmberg har undersökt hur fritidshemsverksamhet iscensätts och legitimeras,

Self-harm in youth : predicting mental illness, social marginalisation and suicide

Vid bedömning av stöd och insatser för unga med självskadebeteende ska den förhöjda risken för senare psykiatrisk sjuklighet och utanförskap i arbetslivet hållas i minnet, konstaterar Karin Beckman i sin avhandling.

Immigrant students’ opportunities to learn mathematics: In(ex)clusion in mathematics education

Petra Svensson Källberg vill med sin avhandling att fördjupa förståelse av elever med utländsk bakgrunds möjligheter att lära matematik och på så sätt utmana de bristförklaringar som används för att förklara elever med utländsk bakgrunds låga måluppfyllelse i matematik

Samverkan för innovation: En fallstudie av mötet mellan akademi, industri och sjukvård

Ylva Askfors visar i sin avhandling att interorganisatorisk samverkan består av flera dimensioneroch kan förstås på flera nivåer, liksom lagren i en lök.

Home for future Earth lovers: Foundations of nature-connecting habitats for children

Matteo Giusti har undersökt teoretiska- och praktiska  grunder rörande livsmiljöer som stödjer barns naturanknytning.

Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient: The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without need of special support

Barn som ofta är aktivt engagerade i förskolans vardag har bättre förutsättningar att utvecklas och lära sig nya färdigheter, visar Madeleine Sjöman i sin avhandling.

“THE STORY ABOUT ME” Psychological perspectives on young men who sexually offended in adolescence

Män som begick sexuella övergrepp under tonåren blir själva sårbara  och deras livbräckligt, särskilt i relation till de krav som ställs i vuxenlivet. Det visar Sara Ingevaldson i sin avhandling.

Hermeneutik och grammatik : Fenomenologiska undersökningar av språket som tal och teknik

Andreas Widoff har i sin avhandling undersökt språket som tal och teknik. Särskild vikt läggs på de olika sorters mening och struktur som finns inom språket.  

Training to become a master mariner in a simulator-based environment: The instructors’ contributions to professional learning.

Charlott Sellberg har i sin avhandling utforskat användandet av simulatorer i sjöfartsutbildningen.  

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?