Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Lärarna var innovativa trots åtstramningar

Publicerad:2013-11-06
John Miller
Skribent:John Miller
Lena Tyrén
Lena Tyrén

Född 1964
i Varberg

Disputerade 2013-06-14
vid Göteborgs universitet

Avhandling

”Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill”. En studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken

Lena Tyrén skulle undersöka vad som hände när datorer infördes som skrivredskap i årskurs F–3, men efter ett år förändrades förutsättningarna på skolan drastiskt. Det blev en del av undersökningen, som visar hur viktigt det är att lärare får rätt förutsättningar för att utvecklingssatsningar ska ge resultat.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det grundar sig i min bakgrund som förskollärare och IT-pedagog. Jag är intresserad av hur man kan använda IT som pedagogiskt verktyg med de yngsta barnen. Jag arbetade på lärarutbildningen på högskolan i Borås och blev kontaktad av lärare som skulle introducera datorn som skrivredskap.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en beskrivning av lärarnas möjligheter och hinder till skolutveckling i sin praktik. Inledningsvis följde jag processen när fritidspedagoger, förskollärare och lärare introducerade datorn i sin praktik från förskoleklass till årskurs 3. Efter ett år blev det stora besparingskrav för skolan, vilket ledde till omstruktureringar och att lärarna fick andra förutsättningar. Vi kunde inte längre ha möten på kvällstid och förskollärarna och fritidspedagogerna kunde därför inte vara med. Det påverkade mina möjligheter att forska.

– Min forskning kan delas in i tre områden. Det första är lärarnas möjlighet att jobba med skrivutveckling med datorn som verktyg, i förhållande till policydokument. Det intressanta är att se hur den använda och vad som egentligen förändras. Det andra området är att jag har använd aktionsforskning som en arena för professionsutveckling och förändring. Det tredje är hur skolan, eleverna och undervisningen berörs av reformer och politiska svängningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Även om jag inte har gjort en jämförande studie kan man ändå se att när eleverna använder datorn i sitt skrivande bidrar det till engagemang, motivation och ett kvalitativt bättre innehåll. Jag har följt lärarna, som relaterar till erfarenheter från tidigare klasser.

– Ett annat resultat är vikten av pedagogiska samtal när man arbetar med skolutveckling. När man inte längre får den möjligheten avstannar hela processen. Mycket handlar om tid och resurser att fokusera på samma område under en längre tid. Vill man ha en undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet måste man också ge förutsättningar. För det krävs politiska beslut.

– Dessutom är mitt sätt att använda aktionsforskning relativt nytt. Jag använder aktionsforskning för att se på det personliga, professionella och politiska.

Vad överraskade dig?

– Det var att lärarna hade en förmåga att bortse från hinder. När jag följde dem uppstod ekonomiska hinder med åtstramningar, vilket påverkade driften av skolan. Trots det fortsatte de att ha eleverna i fokus och utveckla innovativa metoder. Om det är av godo eller av ondo kan man fundera över. Lärarna är fantastiska i hur de ror ihop sitt arbete.

– Det kanske inte alltid är av godo att lärarna bortser från hinder. Vi kanske borde göra våra röster hörda och ifrågasätta de beslut och reformer som kommer. Alla nya beslut ska inte vara så självklara. De ska ifrågasättas och problematiseras, särskilt när man ser att de får an annan utveckling än vad som var avsett. Vi kanske är dåliga på att göra våra röster hörda allihopa – lärare, lärarutbildare, forskare, skolledare och verksamhetschefer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarstudenter och verksamma lärare kan se hur man kan använda aktionsforskning för kvalitetsarbete, utveckling och utvärdering. Man kan också se hur man kan använda datorn som pedagogiskt verktyg.

– Men även inom den politiska debatten. Det som kommer fram behöver utredas, ifrågasättas och problematiserad för att se vad det betyder för lärare, skolledare och elever. Om man nu ska satsa på skolutveckling och för att det ska ske en förändring över tid krävs det att det är förankrat i alla led så att det blir en långsiktig och varaktig.

Annelie Drewsen

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev