2011-10-03 00:00  3277 Dela:

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Fakta
Disputation

2011-10-28

Författare

Ingrid Granbom

Handledare

Professor Mohamed Chaib, Professor Solveig Hägglund

Opponent

Professor Sven Persson

Institution

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Lärosäte

HJ – Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Ingrid Granbom

Svenskt abstrakt:

En majoritet av svenska barn deltar i förskoleaktiviteter, vilket indikerar att förskolemiljön spelar en viktig roll för de erfarenheter barn får i sin vardag. Förskolans verksamhet baserar sig i hög grad på grundläggande värderingar och idéer beträffande bland annat barnuppfostran, förskolans uppdrag och synen på förskolans roll i samhället. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik. Fokus för den empiriska studien är hur delad kunskap om förskolan genereras och artikuleras av lärare som arbetar i förskolan. Den teoretiska ramen tar sin utgångspunkt i teorin om sociala representationer. Studien syftar till att svara på frågor om innehåll och teman i lärarnas samtal samt lyfta fram de kommunikativa resurser som används av deltagarna när de skapar en gemensam förståelse av vardagsarbetet i förskolan.
Empirin i föreliggande studie utgörs av diskussioner i fokusgrupper. Sju grupper med sammanlagt 45 deltagare deltog i dessa fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att lärares samtal om förskolans yrkespraktik inkluderar underliggande sociala representationer. Ett antagande som är centralt i studien är att representationerna ligger till grund för hur arbetet organiseras och genomförs. Deltagarna i studien var arbetskamrater och deras diskussioner tog sin utgångspunkt i stimulusmaterial som jag tillhandahöll i syfte att stimulera diskussionen. En analys av data visar att lärarna utvecklar delade kunskapssystem vilket inkluderar olika, sinsemellan motsatta idéer och värderingar av förskolan som pedagogisk praktik. Begreppet relationella kategorier bidrar till att lyfta fram och synliggöra dessa motsatta idéer. De skall dock betraktas med utgångspunkt i ett ömsesidigt beroende och i relation till varandra snarare än särskiljande dikotomier. De relationella kategorierna formar kulturella antaganden utifrån vilka människor tänker och talar. Att tala utifrån en position innebär således att vi tar något för givet. Analysen resulterade i ett flertal relationella kategorier vilka tycks ha inverkan på lärares tal om sin praktik. I studien beskrivs även förankringsprocesser och kommunikativa resurser som deltagarna använder för att skapa gemensam förståelse för vardagsarbetet i förskolan. Resultatet visar att lärarna ger uttryck för två, sinsemellan olika, sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik: Förskolan som en plats för alla och Förskolan som en plats för några. Dessa båda representationer innefattar skilda representationer av barn och barns kompetenser, lärarens yrkesroll samt förskolans roll i samhället. Begreppet cognitive polyphasia bidrar tillatt belysa och beskriva relationen mellan stabil och föränderlig kunskap samt hur det kommer sig att lärarnas sociala representationer av förskolan framstår som ambivalenta och i viss mån t.o.m. motsägelsefulla.
Studien bidrar till en fördjupad förståelse för den komplexa och dynamiska kunskap som involverar lärarens konstruktion av mening beträffande förskolan som pedagogisk praktik. Teorin om sociala representationer möjliggör analys och beskrivning av denna komplexitet.

Sidan publicerades 2011-10-03 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 08:47 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.