Dela:

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Fakta
Disputation

2011-10-28

Författare

Ingrid Granbom

Handledare

Professor Mohamed Chaib, Professor Solveig Hägglund

Opponent

Professor Sven Persson

Institution

Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande

Lärosäte

HJ – Högskolan i Jönköping

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Ingrid Granbom

Svenskt abstrakt:

En majoritet av svenska barn deltar i förskoleaktiviteter, vilket indikerar att förskolemiljön spelar en viktig roll för de erfarenheter barn får i sin vardag. Förskolans verksamhet baserar sig i hög grad på grundläggande värderingar och idéer beträffande bland annat barnuppfostran, förskolans uppdrag och synen på förskolans roll i samhället. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik. Fokus för den empiriska studien är hur delad kunskap om förskolan genereras och artikuleras av lärare som arbetar i förskolan. Den teoretiska ramen tar sin utgångspunkt i teorin om sociala representationer. Studien syftar till att svara på frågor om innehåll och teman i lärarnas samtal samt lyfta fram de kommunikativa resurser som används av deltagarna när de skapar en gemensam förståelse av vardagsarbetet i förskolan.
Empirin i föreliggande studie utgörs av diskussioner i fokusgrupper. Sju grupper med sammanlagt 45 deltagare deltog i dessa fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att lärares samtal om förskolans yrkespraktik inkluderar underliggande sociala representationer. Ett antagande som är centralt i studien är att representationerna ligger till grund för hur arbetet organiseras och genomförs. Deltagarna i studien var arbetskamrater och deras diskussioner tog sin utgångspunkt i stimulusmaterial som jag tillhandahöll i syfte att stimulera diskussionen. En analys av data visar att lärarna utvecklar delade kunskapssystem vilket inkluderar olika, sinsemellan motsatta idéer och värderingar av förskolan som pedagogisk praktik. Begreppet relationella kategorier bidrar till att lyfta fram och synliggöra dessa motsatta idéer. De skall dock betraktas med utgångspunkt i ett ömsesidigt beroende och i relation till varandra snarare än särskiljande dikotomier. De relationella kategorierna formar kulturella antaganden utifrån vilka människor tänker och talar. Att tala utifrån en position innebär således att vi tar något för givet. Analysen resulterade i ett flertal relationella kategorier vilka tycks ha inverkan på lärares tal om sin praktik. I studien beskrivs även förankringsprocesser och kommunikativa resurser som deltagarna använder för att skapa gemensam förståelse för vardagsarbetet i förskolan. Resultatet visar att lärarna ger uttryck för två, sinsemellan olika, sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik: Förskolan som en plats för alla och Förskolan som en plats för några. Dessa båda representationer innefattar skilda representationer av barn och barns kompetenser, lärarens yrkesroll samt förskolans roll i samhället. Begreppet cognitive polyphasia bidrar tillatt belysa och beskriva relationen mellan stabil och föränderlig kunskap samt hur det kommer sig att lärarnas sociala representationer av förskolan framstår som ambivalenta och i viss mån t.o.m. motsägelsefulla.
Studien bidrar till en fördjupad förståelse för den komplexa och dynamiska kunskap som involverar lärarens konstruktion av mening beträffande förskolan som pedagogisk praktik. Teorin om sociala representationer möjliggör analys och beskrivning av denna komplexitet.

Sidan publicerades 2011-10-03 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 08:47 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.