”Vi kan skriva förargument och sedan motargument”. Om deliberativa samtal i undervisning i svenska som andraspråk på högskolenivå

Samira Hajjouji Hennius avhandling handlar om språkligt samarbete under skrivprocessen hos vuxna andraspråkstalare som läser svenska som andraspråk på högskolenivå.

Fakta
Disputation

2014-12-19

Titel (sv)

”Vi kan skriva förargument och sedan motargument”. Om deliberativa samtal i undervisning i svenska som andraspråk på högskolenivå

Författare

Samira Hajjouji Hennius

Handledare

Carl Anders Säfström, Södertörns högskola. Ulrika Tornberg, Örebro universitet.

Opponent

Eva Hultin, docent, Högskolan Dalarna

Institution

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik

Lärosäte

Mälardalens högskola

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs Skolportens intervju med Samira Hajjouji Hennius

Svenskt abstrakt:

Mot bakgrund av den svenska skolans dubbla uppdrag, det vill säga att möjliggöra för elever att utveckla både ämneskunskaper och ett demokratiskt förhållningssätt, är syftet med denna avhandling att undersöka i vad mån vuxna högskolestudenter med olika språklig och kulturell bakgrund under sin utbildning i svenska som andraspråk förmår lösa gemensamma skrivuppgifter med hjälp av deliberativa samtal, och i vad mån de därigenom också utvecklar ett deliberativt förhållningssätt. Utbildningens dubbla uppdrag är giltigt också för dem. Samtidigt som det redan finns viss forskning om deliberativa samtal när det gäller undervisning i skolan, saknas fortfarande ett högskoledidaktiskt perspektiv i denna forskning. Föreliggande studie ska ses som ett första högskoledidaktiskt bidrag till denna forskning.

Studien tar sin teoretiska utgångspunkt bland annat i tidigare forskning om deliberativa samtal genom att vidareutveckla en befintlig modell när det gäller kriterier för deliberativa samtal, till exempel att det föreligger en strävan efter att komma överens, även om konsensus är temporär, att skilda uppfattningar kan ställas mot varandra, att tolerans och respekt för andra åsikter än de egna kommer till uttryck, och att traditionella synsätt kan ifrågasättas.

Studien omfattar 18 timmars observationer av nio studenters, det vill säga tre gruppers samtal i samband med gemensam textskrivning vid olika tillfällen. Olika etnografiska datainsamlingsmetoder har använts, till exempel videoinspelningar, deltagande observationer, fältanteckningar och intervjuer i anslutning till samtalen.

Av analysen framgår att de tre grupperna utvecklade sin deliberation allteftersom samtalen kring den gemensamma uppgiften pågick, och att de flesta av de nio studenterna dessutom gav uttryck för en deliberativ beredskap inför fortsatta samtal. Studenternas fokus på sina betyg påverkade emellertid i viss utsträckning deras deliberation och kan betecknas som störningar i samtalen. Inför ett eventuellt framtida didaktiskt arbete med deliberativa samtal inom svenska som andraspråk på högskolan skulle dessa störningar behöva lyftas fram och medvetandegöras både för lärare och studenter.

Sidan publicerades 2015-01-13 22:09 av
Sidan uppdaterades 2017-10-25 15:57 av


Relaterat

Språkliga utmaningar i historia för andraspråkselever

Lotta Olvegård har i sin avhandling undersökt flerspråkiga elevers möten med lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. ”Lärarens roll och det stöttande samtalet om vad som faktiskt står i lärotexterna är väldigt viktigt för de här eleverna”, säger hon.

Sfi-elever lär sig för lite svenska på sin praktik

Hur effektiv är praktikplatsen för sfi-elevers språkinlärning? Karin Sandwall har forskat på sfi-elevernas möjlighet till kommunikation på praktiken. Hennes forskning visar att eleverna inte lär sig svenska i nämnvärd omfattning.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.