Hoppa till sidinnehåll
Bubblare

”Vi kan skriva förargument och sedan motargument”. Om deliberativa samtal i undervisning i svenska som andraspråk på högskolenivå

Publicerad:2015-01-13
Uppdaterad:2017-10-25

Samira Hajjouji Hennius avhandling handlar om språkligt samarbete under skrivprocessen hos vuxna andraspråkstalare som läser svenska som andraspråk på högskolenivå.

Författare

Samira Hajjouji Hennius

Handledare

Carl Anders Säfström, Södertörns högskola. Ulrika Tornberg, Örebro universitet.

Opponent

Eva Hultin, docent, Högskolan Dalarna

Disputerat vid

Mälardalens högskola

Disputationsdag

2014-12-19

Titel (se)

”Vi kan skriva förargument och sedan motargument”. Om deliberativa samtal i undervisning i svenska som andraspråk på högskolenivå

Institution

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik

”Vi kan skriva förargument och sedan motargument”. Om deliberativa samtal i undervisning i svenska som andraspråk på högskolenivå

Mot bakgrund av den svenska skolans dubbla uppdrag, det vill säga att möjliggöra för elever att utveckla både ämneskunskaper och ett demokratiskt förhållningssätt, är syftet med denna avhandling att undersöka i vad mån vuxna högskolestudenter med olika språklig och kulturell bakgrund under sin utbildning i svenska som andraspråk förmår lösa gemensamma skrivuppgifter med hjälp av deliberativa samtal, och i vad mån de därigenom också utvecklar ett deliberativt förhållningssätt. Utbildningens dubbla uppdrag är giltigt också för dem. Samtidigt som det redan finns viss forskning om deliberativa samtal när det gäller undervisning i skolan, saknas fortfarande ett högskoledidaktiskt perspektiv i denna forskning. Föreliggande studie ska ses som ett första högskoledidaktiskt bidrag till denna forskning.

Studien tar sin teoretiska utgångspunkt bland annat i tidigare forskning om deliberativa samtal genom att vidareutveckla en befintlig modell när det gäller kriterier för deliberativa samtal, till exempel att det föreligger en strävan efter att komma överens, även om konsensus är temporär, att skilda uppfattningar kan ställas mot varandra, att tolerans och respekt för andra åsikter än de egna kommer till uttryck, och att traditionella synsätt kan ifrågasättas.

Studien omfattar 18 timmars observationer av nio studenters, det vill säga tre gruppers samtal i samband med gemensam textskrivning vid olika tillfällen. Olika etnografiska datainsamlingsmetoder har använts, till exempel videoinspelningar, deltagande observationer, fältanteckningar och intervjuer i anslutning till samtalen.

Av analysen framgår att de tre grupperna utvecklade sin deliberation allteftersom samtalen kring den gemensamma uppgiften pågick, och att de flesta av de nio studenterna dessutom gav uttryck för en deliberativ beredskap inför fortsatta samtal. Studenternas fokus på sina betyg påverkade emellertid i viss utsträckning deras deliberation och kan betecknas som störningar i samtalen. Inför ett eventuellt framtida didaktiskt arbete med deliberativa samtal inom svenska som andraspråk på högskolan skulle dessa störningar behöva lyftas fram och medvetandegöras både för lärare och studenter.

Abstract in English

In the light of the twofold mission of Swedish schools, that is to say enabling pupils to develop both subject knowledge and a democratic attitude, the purpose of this thesis is to investigate to what extent adult higher education students from different language and social backgrounds, studying Swedish as a second language, are able to carry out joint writing assignments with the aid of deliberative discourse, and to what extent they thereby also develop a deliberative attitude. The twofold mission of education applies to them too. While there already exists a certain amount of research into deliberative discourse relating to education in schools, the perspective of higher education didactics in this research is still lacking. The present study is to be viewed as a first contribution to this research.

The theoretical starting point of this study includes previous research into deliberative discourse by further developing an existing model regarding criteria for deliberative discourse, for example that there is a striving towards agreement, although the consensus may be temporary, that diverging opinions can be set against each other, that tolerance and respect for views other than one’s own are shown, and traditional outlooks can be questioned. This model is supplemented by designations for a number of disruptive behaviours, such as ridiculing, ignoring, interrupting people and engaging in private conversations. The thus further developed model will thereafter act as a lens in the analysis of students’ discussions when writing joint texts. Another theoretical starting point is the view of education as communication, and of the possibility of communication creating a third place, thereby developing democracy in the here and now-situation.

For this study, comprising 18 hours of observation of nine students, that is to say the discussions of three groups in connection with writing texts on different occasions, various ethnographic data collection methods have been employed, for example video recordings, participant observations, field notes and interviews in conjunction with the discussions.

The analysis clarifies that the three groups developed their deliberation as the discussions about the joint assignment proceeded, and that most of the nine students furthermore expressed at least an openness towards a deliberative attitude for further discussions in the future. The disruptive behaviours mentioned in connection with the analytical model that could be identified in the discussions, for example interruptions and private conversations, proved not to constitute real disturbances; on the contrary they actually contributed towards the discussions developing, enabling them to continue. On the other hand, other and not previously identified disturbances occurred, for example a focus on grades, the lack of time and lacking language ability, which all in different ways affected the students’ attitudes towards their work. For any future didactical work on deliberative discourse in Swedish as a second language within higher education, these disturbances would need to be highlighted and made aware of for both teachers and students.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev