Vi och de Andra. Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola

Vilka normativa mönster relaterade till idrott och genus finns och hur tar sig dessa uttryck inom den idrottsprofilerade högstadieskolan? Det är en av frågorna som Marie Larneby  undersöker i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2020-05-29

Titel (sv)

Vi och de Andra. Om idrott, genus och normer på en idrottsprofilerad högstadieskola

Författare

Marie Larneby

Handledare

Professor Susanna Hedenborg, Malmö universitet Karin Book, Malmö universitet

Opponent

Docent Inger Eliasson, Umeå universitet

Institution

Institutionen Idrottsvetenskap

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The aim of this dissertation is to describe and problematize normative patterns related to sport and gender at a sport’s profiled secondary school,and discuss what consequences these patterns may have for student-athletes. The dissertation has an ethnographic approach and the empirical data was collected through observations and semi-structured interviews. I have followed one cohort of 78 student-athletes during their three years at thestudied school (grade 7–9), of which 29 were interviewed. In addition, seven members of the staff were interviewed. I chose to follow the sport groups in tennis, floorball, football for boys, football for girls and lessons in physical education and health (PEH). This dissertation project was guided by the theoretical frameworks provided by gender theories: gender as a social institution (Lorber, 1994), the process of othering (Puwar, 2004; Pickering, 2001), and inclusive masculinity (Anderson, 2009). In addition, sport related logics and norms of performance and competition was utilized as theoretical tools (Engström, 2010; SOU 2008:59).The main results are that there were two main normative patterns related to sport and gender that prevailed at the studied school: the logic of performance and competition, and a gender norm stating that boys are better than girls. These patterns were resilient but also faced deviations and resistance. Sport occupied a significant space at this school. Socialization of performance and competition, with admittance through selection and early specialization directed the organization of the profile and its practice, but also the student-athletes’ attitudes, behaviors and actions. The logic of performance was often expressed as a sound comparison and competition that functioned as an incentive for motivation and a strategy for improvement, and was regarded as an inherent part of sport. However, comparison and competition were used as a stratifying instrument in order to rank oneself higher in the school’s internal hierarchy. Moreover, students-athletes testified to the presence of an expectation of a certain kind of engagement, focus, attendance, level of ambition and attitude towards sports. When one or more of these expectations were not met, due to for instance injuries, decreased motivation or lack of interest, the student-athletes felt that they (or peers at the school) deviated from the normative position as an ideal student-athlete. Within this sport centered school, a gender norm stating that boys are better than girls prevailed. This norm was produced, reproduced and confirmed in the daily school sport activities as well as inthe classroom setting. An active differentiation lead to a general stratification, which resulted in a construction of boys and girls being different athletes who were explained being not equally skilled, and that boys’ sport is valued more then girls’. This differentiation and stratification was a result of the logics of performance and competition, with a need to compare boys and girls although they never competed against each other, they only trained together. However, when student-athletes talked of themselves at an individual level, there was less emphasis on gender. The athletic skills strength, speed and technique were demanded, and it was often expected that girls were to adopt boys’ way to do sports. It contradicts and simultaneously challenges the gender norm that boys are better than girls are. To conclude: since competition and comparison was a strong logic, it was directed inwards towards peers and a constructed meaning of status within the bigger school group. In addition, gender produced another dimension of stratification between athletes, which should be of no value in organized competition as boys and girls almost never compete against each other. However, at this school, gender differentiation and stratification got a lot of attention because it was constructed to be of significance.Norms, values and logics from the world of sports had entered school and established a normative system that produced a student-athlete and a school sport profile that was an extension of organized sport.

Sidan publicerades 2020-05-11 13:45 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevhälsa

Ledord i elevhälsoarbetet är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team, men hur fungerar det i praktiken och vilka framgångsfaktorer finns för att utveckla verksamhetens hälsofrämjande arbete? Välkommen till två fullmatade dagar med elevhälsoarbetet i fokus!

Fortbildning i biologi

Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende

Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Det under söker Susanne Severinsson i avhandlingen "Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende."

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Science versus School-science: Multiple models in genetics – The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students’ understanding

I avhandlingen "Science versus School-science: Multiple models in genetics - The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students' understanding" beskriver Niklas Gerickeen hur vetenskapen om genetik omvandlas till skolvetenskap i läroböcker på gymnasienivå och vilken inverkan denna omvandling har för elevernas förståelse.

Bisatser i böcker och huvuden. Om begreppsföreställningarnas betydelse för förvärvandet av främmande språk)

Måste man veta vad som kännetecknar en tysk bisats för att kunna producera en sådan? Det är huvudfrågan i språkläraren Ingela Valfridssons avhandling "Nebensätze in Büchern und Köpfen" eller på svenska "Bisatser i böcker och huvuden".

Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare: Kontinuitet och förändring i en lokal förskollärarutbildning

Britt Tellgren har i avhandlingen "Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare" undersökt vilka bärande värden och föreställningar som genom tiderna har förmedlats för att utbilda en fullvärdig förskollärare.

Att urskilja selektiva traditioner i miljöundervisningens socialisationsinnehåll – implikationer för undervisning för hållbar utveckling

Per Sund har i avhandlingen "Att urskilja selektiva traditioner" studerat miljöundervisningens socialisationsinnehåll. Avhandlingen erbjuder ett empiriskt bidrag till diskussionerna om undervisning för hållbar utveckling.

Ett frö för lärande: en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi

Jag hoppas min forskning kan slå hål på myten att barn inte förstår naturkunskap, säger Anna Vikström, författare till avhandlingen "Ett frö för lärande  en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi."

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.