Vi och dom i skola och stadsdel: Barns identitetsarbete och sociala geografier

Frågan om skolval berör inte bara de vuxna, som formellt är de som väljer skola för sina barn, utan det är i hög grad en väsentlig del i barnens identitetsarbete. Katarina Gustafson har i sin avhandling studerat 11-12-åringars identitetsskapande i två olika stadsdelar; ett egnahemsområde och ett multikulturellt område.

Fakta
Disputation

2006-09-22

Titel (sv)

Vi och dom i skola och stadsdel: Barns identitetsarbete och sociala geografier

Författare

Katarina Gustafson

Handledare

Héctor Pérez Prieto, Sverker Lindblad, Fritjof Sahlström, H

Opponent

Solveig Hägglund

Institution

Pedagogiska institutionen

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande (UU)
Läs Skolportens intervju med Katarina Gustafson

Svenskt abstrakt:

Hur ser barns uppväxtvillkor och vardagsliv ut i en segregerad förort? Avhandlingen handlar om barns identitetsarbete, med utgångspunkt i platserna där det sker. Svaren på till synes så enkla frågor som var brukar barnen vara, eller inte vara, vilka som är deras favoritplatser, vad de gör i de olika platserna och tillsammans med vilka ger inblick i de komplexa processer som identitetsarbete utgör.

Det är en etnografisk studie av barns identitetsarbete och sociala geografier i en svensk förorts skolor och stadsdelar. Resultaten visar hur barns identitetsarbete kan förstås utifrån barn som aktörer, delaktiga i att (åter-)skapa sina sociala geografier. Avhandlingens fokus är barns sociala identiteter och att detta är en relationell process som sker i samspel med andra i olika kontexter. Till skillnad från andra social konstruktionistiska forskare har den relationella aspekten vidgats till att även inkludera de platser där identitetsarbetet sker. Platser och deras utformning påverkar användandet och föreställningar om dem samtidigt som aktörernas användande av platser i sin tur också påverkar platserna.

I analyserna ses barns agerande och berättelser, i form av fotografier, intervjuer och kartor, som identitetsframföranden. Det kan handla om två kompisar som gör om en bakdörr till en egen plats, ett snackställe med utrymme för bara de två, eller om hur man på det rutnät mitt ute på en asfalterad skolgård som utgör en så kallad kingplan visar upp sig som vi-i-klassen. Identitetsframföranden kan även handla om att visa upp sig som svenska medelklasspojkar från egnahemstadsdelen som inte vill gå i förortens multikulturella skola.

Skolvalsfrågan kom att ha stor plats i identitetsarbetet hos dessa barn och bidrog till att förstärka uppdelningen mellan vi och dom i förorten. Det intressanta här är att frågan om skolval inte bara berör de vuxna, som formellt är de som väljer skola för sina barn, utan att det i hög grad är en väsentlig del i barnens identitetsarbete. De studerade barnen förhåller sig till rådande områdesdiskurser och blir delaktiga i att konstruera både skolor och områden som så kallade no-go-areas.

Segregationen visar sig vara en process där olika aktörer, även barn, är delaktiga i att skapa och upprätthålla en rumslig åtskillnad mellan olika grupper. I den processen ingår skapandet av vi och något något som förstärker skillnader mellan olika grupper oavsett om det sker på en skolgård eller i en förorts olika stadsdelar.

Sidan publicerades 2006-09-05 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-03 12:46 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.