Vi och dom i skola och stadsdel: Barns identitetsarbete och sociala geografier

Frågan om skolval berör inte bara de vuxna, som formellt är de som väljer skola för sina barn, utan det är i hög grad en väsentlig del i barnens identitetsarbete. Katarina Gustafson har i sin avhandling studerat 11-12-åringars identitetsskapande i två olika stadsdelar; ett egnahemsområde och ett multikulturellt område.

Fakta
Disputation

2006-09-22

Titel (sv)

Vi och dom i skola och stadsdel: Barns identitetsarbete och sociala geografier

Författare

Katarina Gustafson

Handledare

Héctor Pérez Prieto, Sverker Lindblad, Fritjof Sahlström, H

Opponent

Solveig Hägglund

Institution

Pedagogiska institutionen

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande (UU)
Läs Skolportens intervju med Katarina Gustafson

Svenskt abstrakt:

Hur ser barns uppväxtvillkor och vardagsliv ut i en segregerad förort? Avhandlingen handlar om barns identitetsarbete, med utgångspunkt i platserna där det sker. Svaren på till synes så enkla frågor som var brukar barnen vara, eller inte vara, vilka som är deras favoritplatser, vad de gör i de olika platserna och tillsammans med vilka ger inblick i de komplexa processer som identitetsarbete utgör.

Det är en etnografisk studie av barns identitetsarbete och sociala geografier i en svensk förorts skolor och stadsdelar. Resultaten visar hur barns identitetsarbete kan förstås utifrån barn som aktörer, delaktiga i att (åter-)skapa sina sociala geografier. Avhandlingens fokus är barns sociala identiteter och att detta är en relationell process som sker i samspel med andra i olika kontexter. Till skillnad från andra social konstruktionistiska forskare har den relationella aspekten vidgats till att även inkludera de platser där identitetsarbetet sker. Platser och deras utformning påverkar användandet och föreställningar om dem samtidigt som aktörernas användande av platser i sin tur också påverkar platserna.

I analyserna ses barns agerande och berättelser, i form av fotografier, intervjuer och kartor, som identitetsframföranden. Det kan handla om två kompisar som gör om en bakdörr till en egen plats, ett snackställe med utrymme för bara de två, eller om hur man på det rutnät mitt ute på en asfalterad skolgård som utgör en så kallad kingplan visar upp sig som vi-i-klassen. Identitetsframföranden kan även handla om att visa upp sig som svenska medelklasspojkar från egnahemstadsdelen som inte vill gå i förortens multikulturella skola.

Skolvalsfrågan kom att ha stor plats i identitetsarbetet hos dessa barn och bidrog till att förstärka uppdelningen mellan vi och dom i förorten. Det intressanta här är att frågan om skolval inte bara berör de vuxna, som formellt är de som väljer skola för sina barn, utan att det i hög grad är en väsentlig del i barnens identitetsarbete. De studerade barnen förhåller sig till rådande områdesdiskurser och blir delaktiga i att konstruera både skolor och områden som så kallade no-go-areas.

Segregationen visar sig vara en process där olika aktörer, även barn, är delaktiga i att skapa och upprätthålla en rumslig åtskillnad mellan olika grupper. I den processen ingår skapandet av vi och något något som förstärker skillnader mellan olika grupper oavsett om det sker på en skolgård eller i en förorts olika stadsdelar.

Sidan publicerades 2006-09-05 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-05-03 12:46 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.