Viktig läsning? Svensklärare i gymnasiet om läsundervisning i en performativ kontext

Maria Larsson har bland annat undersökt hur gymnasielärare i svenska beskriver sina didaktiska avvägningar i val av texter till sin undervisning.

Fakta
Disputation

2021-10-22

Titel (sv)

Viktig läsning?: Svensklärare i gymnasiet om läsundervisning i en performativ kontext

Författare

Maria Larsson

Handledare

Tarja Alatalo, Högskolan Dalarna Marie Nordmark, Högskolan Dalarna

Opponent

Professor Marte Blikstad-Balas, Universitetet i Oslo

Institution

Institutionen för lärarutbildning

Lärosäte

Högskolan Dalarna

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Maria Larsson

Abstract in English:

This study investigates reading instruction in the first year of upper-secondary school in Sweden in the L1-subject Swedish. The thesis focuses both on what happens to students’ reading and teachers’ teaching when classroom reading is controlled by assessments, examinations and a national reading comprehension test, and on what teachers of Swedish want their students to learn when reading and comprehending different types of texts. The aim of this study is to contribute knowledge about what didactic challenges teachers of Swedish in upper-secondary school face when choosing content for their reading instruction in a policy-laden and performative context. Specific focus is on what the teachers consider important for students to learn and what powerful knowledge is made visible in their narrative about their practice.

The study draws on qualitative data from interviews with five teachers of Swedish in upper-secondary school. The interviews were carried out in a series of four individual interviews with each teacher and a final group interview with all five teachers. Also included in the data are all the texts and student assignments the teachers used in the course Swedish 1 during a school year. The theoretical framework has three theoretical perspectives where theory of policy enactment is the overarching theory, and where theories on reading and the concept powerful knowledge make contributing analytical and theoretical perspectives.

The findings indicate that the local context such as resources, the culture and the organisation of the school, in combination with preferences of students and teachers, is important when it comes to what texts teachers can choose. Teaching content seems to be quite comparable between the five teachers’ courses, despite the different local contexts, even though there is a large variety in how many texts the students read. The five teachers all state that central to their teaching is to encourage students both to read for pleasure and view themselves as readers, and to process basic values and existential questions by reading and working with various types of texts. However, the teachers say they encounter challenges in the classroom such as growing resistance to read and a lack of focus among students. The thesis points out how essential it is that teachers of Swedish have the professional competence to support and develop students’ reading ability throughout their schooling, and that reading instruction should not be regarded as something that ends once students acquire basic reading skills.

The findings also indicate that the course knowledge requirements have a major impact on how texts are chosen and how examinations of reading are conducted, and that examination of students’ reading in the classroom is considered more reliable and nuanced than in the national reading comprehension test that forms part of the Swedish 1 course. The teachers also criticise the notion that reading can be objectively measured in a test. The reading comprehension test seems to have little impact on instruction and the teachers say they pay little attention to test results when setting the final grades for the course. The teachers state that they would rather not examine and grade students’ reading at all as this hinders students from reading for pleasure and from experiencing reading as something that can bring with it great personal value. The performative context, including the national Swedish 1 test, affects teachers and their classroom practices significantly in several ways.

Sidan publicerades 2021-10-05 09:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-18 16:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska för högstadiet och gymnasiet Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av åtta föreläsningar om bland annat vetenskapligt skrivande, språkstörning och litteraturläsning i praktiken. Välkommen!

Skolbibliotek Webbkonferens

Välkommen till Skolportens årliga konferens för sig som arbetar med eller i skolbibliotek från förskoleklass till gymnasiet. Här presenteras den senaste forskningen och du får praktiska verktyg för verksamheten. Bjud med din rektor på webbkonferenser utan kostnad!

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar i stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.