Viktigt – men inget för mig

Fakta
Disputation

2012-01-20

Titel (sv)

Viktigt – men inget för mig

Författare

Magnus Oskarsson

Opponent

Professor Svein Sjøberg

Institution

Institutionen för naturvetenskap teknik och matematik

Lärosäte

MiU – Mittuniversitetet

Länkar
Läs pressmeddelandet från Mittuniversitetet
Läs Skolportens intervju med Magnus Oskarsson

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver. På detta sätt vill jag svara på frågan:
Vad är relevant NO-undervisning i grundskolan? Datainsamling har skett genom en enkät till 751 femtonåriga elever och 110 lärare på 29 skolor med årskurs 9. Resultatet visar att eleverna är intresserade av en rad frågeställningar med ett natur-vetenskapligt innehåll. Tilltron till vetenskapen är stark. Både lärare och elever tycker att naturvetenskap och teknik är viktiga för samhället, och kommer öppna nya möjligheter för framtida generationer.
Men tittar man på NO-lektionerna är det stora skillnader mellan vad lärarna undervisar om och det som eleverna är intresserade av. Mycket av det NO-lärarna tar upp i sin undervisning tillhör det som intresserar eleverna minst. NO-undervisningen verkar i första hand rikta sig till den minoritet av eleverna som valt naturvetenskap eller teknik till gymnasiet.
Elevernas intresseprofiler och deras prioriteringar inför ett framtida jobb hänger tydligt samman med vilket gymnasieprogram de väljer. Två skäl att välja naturvetarprogrammet syns. Några, mest pojkar, har ett intresse för naturvetenskapliga grundbegrepp tillsammans med bomber, radioaktivitet, gifter och andra farliga delar av naturvetenskap. Andra, mest flickor, väljer naturvetarprogrammet för att de vill ha ett meningsfullt arbete, där de får utvecklas och fatta egna beslut.
Slutsatsen blir att NO-ämnena i stor utsträckning misslyckas med att visa relevans för en majoritet av eleverna och i relation till samhället. Ämnesinnehållet i NO-ämnena bör förändras. Målet bör vara att utrusta eleverna med samhälls- och elevrelevant kunskap för att kunna hantera de utmaningar människor ställs inför i det moderna samhället. Undervisningen bör förändras vad gäller innehåll och upplägg. Samarbete mellan ämnen, mellan lärare och mellan skolor måste öka. Innan nya moment och arbetssätt introduceras måste det rensas i ämnesinnehållet och faktaplugget bör tonas ned. Det krävs ett tålmodigt förändringsarbete och kunskapsbygge kring problemen med elevernas bristande intresse och engagemang.

Sidan publicerades 2012-01-18 00:00 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2012-08-13 13:45 av Hedda Lovén


Relaterat

Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan

I Anne-Sofie Nyströms avhandling "Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan" undersöks vilka betydelser som utbildning kan ha för unga mäns självbilder och de identiteter de tillskrivs av andra genom att studera högpresterande elevers interaktioner i gymnasieskolan.

School Choice, School Performance and School Segregation: Institutions and Design

När man reserverar platser för olika grupper blir skolorna mindre segregerade både vad gäller föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund jämfört med lotteri- och närhetsbaserade prioritetsstrukturer. Det visar Dany Kessel i sin avhandling.

Visual Attention to Faces, Eyes and Objects: Studies of Typically and Atypically Developing Children

Johan L. Kleberg har utforskat uppmärksamhet hos barn i skolåldern med autismspektrumtillstånd och tonåringar med social ångest.

English-medium instruction for young learners in Sweden: A longitudinal case study of a primary school class in a bilingual English-Swedish school

Hur betraktar personal och elever undervisning och lärande vad gäller språk och innehåll i den engelskspråkiga undervisningen på mellanstadiet i en svensk grundskola? Det är en av av huvudfrågorna i Jeanette Toths avhandling.

Characterizing chemical exposure : focus on children’s environment

Kristin Larsson presenterar i sin avhandling en metod för att överblicka information om kemikalieexponering. Avhandlingen bidrar vidare till ny kunskap om barns exponering för olika kemikalier i mat, hygienprodukter och inomhusmiljö.

Att (ut)bilda ett folk: Nationell och etnisk gemenskap i Sveriges och Finlands svenskspråkiga läroböcker för folk- och grundskola åren 1866-2016

Lina Spjut visar i sin avhandling att läroböcker har en roll i fostran till gemenskaper, främst nationella eller etniska gemenskaper

Physical Activity among Adolescents in a Swedish Multicultural Area – An Empowerment-Based Health Promotion School Intervention

Anders Fröberg har i sin avhandling utforskat utveckling och implementering av en skolintervention med fokus på egenmakt, kost och fysisk aktivitet som involverade ungdomar från ett svenskt multikulturellt område.

”Alla är ju med alla…” : Kamratskapande gruppinteraktioner i skolan

Maria Heintz vill med sin avhandling öka förståelsen för barns kamratskapande gruppinteraktioner i syfte att stödja lärarnas uppdrag att arbeta mot kränkande behandling.

A teacher-centred design system to integrate digital technologies in secondary mathematics classrooms

Miguel Perez har i sin avhandling utforskat förutsättningar där designforskare inom skolan kan lyckas med att skapa värdefulla och hållbara bidrag till matematiklärares utveckling.

Hate crime victimisation: consequences and interpretations

I Mika Anderssons avhandling vidgas definitionen av hatbrott genom att kön är med som en kategori. Hon pekar på att det finns ett symboliskt värde i att visa på att vissa hatbrott är motiverade av fördomar och hat mot personer av ett visst kön.

Automatic proficiency level prediction for Intelligent Computer-Assisted Language Learning

Ildikó Pilán  presenterar i sin avhandling en metod för automatisk analys av den språkliga komplexiteten i svenska texter.

Psychosocial Vulnerability Underlying Unhealthy Behaviours in Swedish Adolescents

Nästan 60 procent av 15–16-åriga ungdomar har minst två ohälsosamma beteenden, exempelvis rökning, alkohol, låg nivå av fysisk aktivitet. Det visar Ulrica Paulsson Do i sin avhandling.

Growth of schoolchildren: studies on somatic growth and deviant growth patterns such as weight loss and obesity and aspects of intake of breakfast and food items

Barn som bedöms som överviktiga enligt en tillväxtreferens kan ses som normalviktiga i en annan. Det konstaterar B. Bente Nilsen i sin avhandling.

Cognition in interned adolescents: aspects of executive functions and training

Kognitiva funktioner hos institutionsplacerade ungdomar kan förbättras något med fysisk träning. Men det tycks inte vara själva träningen som är orsaken till förbättringen, visar Olov Nordvall i sin studie.

Mot lärdomens topp: Svenska humanisters och samhällsvetares ursprung, utbildning och yrkesbana under 1900-talets första hälft

Vilken betydelse har olika typer av tillgångar för individers banor inom humaniora och samhällsvetenskap? Det är en av huvudfrågorna i Tobias Dalbergs avhandling.

Going places: Local settings and global horizons in young people’s education and work trajectories

Sara Forsbergs avhandling visar att betyg, utbildning och val av yrke påverkar ungdomars rörlighet. Särskilt valet av huruvida man ska stanna eller lämna hemområdet.  

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats