Viktigt – men inget för mig

Fakta
Disputation

2012-01-20

Titel (sv)

Viktigt – men inget för mig

Författare

Magnus Oskarsson

Opponent

Professor Svein Sjøberg

Institution

Institutionen för naturvetenskap teknik och matematik

Lärosäte

MiU – Mittuniversitetet

Länkar
Läs pressmeddelandet från Mittuniversitetet
Läs Skolportens intervju med Magnus Oskarsson

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver. På detta sätt vill jag svara på frågan:
Vad är relevant NO-undervisning i grundskolan? Datainsamling har skett genom en enkät till 751 femtonåriga elever och 110 lärare på 29 skolor med årskurs 9. Resultatet visar att eleverna är intresserade av en rad frågeställningar med ett natur-vetenskapligt innehåll. Tilltron till vetenskapen är stark. Både lärare och elever tycker att naturvetenskap och teknik är viktiga för samhället, och kommer öppna nya möjligheter för framtida generationer.
Men tittar man på NO-lektionerna är det stora skillnader mellan vad lärarna undervisar om och det som eleverna är intresserade av. Mycket av det NO-lärarna tar upp i sin undervisning tillhör det som intresserar eleverna minst. NO-undervisningen verkar i första hand rikta sig till den minoritet av eleverna som valt naturvetenskap eller teknik till gymnasiet.
Elevernas intresseprofiler och deras prioriteringar inför ett framtida jobb hänger tydligt samman med vilket gymnasieprogram de väljer. Två skäl att välja naturvetarprogrammet syns. Några, mest pojkar, har ett intresse för naturvetenskapliga grundbegrepp tillsammans med bomber, radioaktivitet, gifter och andra farliga delar av naturvetenskap. Andra, mest flickor, väljer naturvetarprogrammet för att de vill ha ett meningsfullt arbete, där de får utvecklas och fatta egna beslut.
Slutsatsen blir att NO-ämnena i stor utsträckning misslyckas med att visa relevans för en majoritet av eleverna och i relation till samhället. Ämnesinnehållet i NO-ämnena bör förändras. Målet bör vara att utrusta eleverna med samhälls- och elevrelevant kunskap för att kunna hantera de utmaningar människor ställs inför i det moderna samhället. Undervisningen bör förändras vad gäller innehåll och upplägg. Samarbete mellan ämnen, mellan lärare och mellan skolor måste öka. Innan nya moment och arbetssätt introduceras måste det rensas i ämnesinnehållet och faktaplugget bör tonas ned. Det krävs ett tålmodigt förändringsarbete och kunskapsbygge kring problemen med elevernas bristande intresse och engagemang.

Sidan publicerades 2012-01-18 00:00 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2012-08-13 13:45 av Hedda Lovén


Relaterat

Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan

I Anne-Sofie Nyströms avhandling "Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan" undersöks vilka betydelser som utbildning kan ha för unga mäns självbilder och de identiteter de tillskrivs av andra genom att studera högpresterande elevers interaktioner i gymnasieskolan.

Historia i futurum : Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919-2012

Helén Persson har bland annat utforskat hur kunskapsutveckling i historia kan definieras och vilka olika typer av progression kan identifieras i styrdokument och lärobokstexter mellan 1919 och 2011.

Using Learning Analytics to Understand and Support Collaborative Learning

Mohammed Saqr har undersökt hur social nätverksanalys kan användas för att förutsäga studenters framsteg och utmaningar i sina utbildningar och därmed främja samarbetet mellan studenter och mellan lärare och studenter i högre utbildning för att nå bättre resultat.

Student experience of vocational becoming in upper secondary vocational education and training. Navigating by feedback.

Martina Wyszynska Johansson vill med sin avhandling bidra till en fördjupad förståelse för unga elevers agens i yrkespersonsblivandet under den tid som de genomför sin gymnasieutbildning.

The formation of successful physics students: Discourse and identity perspectives on university physics

Anders Johansson har undersökt sociala aspekter av fysikutbildning på universitetet.

Participation in and outside school: Self-ratings by Swedish adolescents with and without impairments and long-term health conditions

Frida Lygnegårds forskning visar att vardagsfungerande för unga med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar påverkas av samma faktorer som andra ungdomar men att effekten av funktionsnedsättningen blir mer framträdande i skolan.

Föränderlig tillblivelse: Figurationen av det posthumana förskolebarnet

Therese Lindgren har forskat om förskolebarnets tillblivelse i skärningspunkten mellan utbildningsforskning, policy och praktik.

Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige

Mirjam Hagström har utforskat hur ungdomar som nyligen har kommit till Sverige upplever sin vardag, i och utanför skolan, under den första tiden efter migrationen, samt hur de ser på sin framtid i det svenska samhället.

The theory of mitigating risk: Information literacy and language-learning in transition

Alison Hicks avhandling handlar om hur tvåspråkiga upplever information i vardagen, i sin utbildning eller på arbetsplatsen.

Psykiatriseringen av skolkaren: BUP och det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan

Hans Ek har i sin avhandling undersökt och kritiskt granskat det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan.

Att lära av det förflutna: Yngre elevers förståelse för och motivering till skolämnet historia

Karin Sandberg har utforskat hur yngre elever uppfattar den historiekultur de möter i undervisningen i skolämnet historia.

Stuck on repeat: Adolescent stress and the role of repetitive negative thinking and cognitive avoidance

Skolprestationer är huvudorsaken till att unga i årskurs sju till nio känner sig stressade. Men det är oftast den sociala stressen som leder till utveckling av psykisk ohälsa, visar ny avhandling av psykologen Malin Anniko.

Formandet av den entreprenöriella läraren: Entreprenöriellt lärande som styrningsteknologi

Vilka effekter har entreprenöriellt lärande på lärares sätt att vara och agera? Det är en av frågorna som Carina Holmgren utforskar i sin avhandling.

Matematiserande i förskolan: Geometri i multimodal interaktion

Genom att utforska matematiserande som något barn och pedagoger åstadkommer i interaktion i vardagliga aktiviteter vill Gabriella Gejard fördjupa kunskapen om matematiserande i förskolan.

Shaped for beauty: Vocational and gendered subjectivities in private education for the beauty industry

Eleonor Bredlövs avhandling handlar om hur yrkesmässiga och könade subjekt produceras i skönhetsbranschens yrkesutbildningar.

Koka sjuda steka. Ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem- och konsumentkunskap på grundsärskolan

Hem- och konsumentkunskap i grundsärskolan handlar mer om att baka söta bakverk och mindre fokus på att lära ut matlagning. Det visar Albina Granberg i sin avhandling.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats