Dela:

Viktigt – men inget för mig

Fakta
Disputation

2012-01-20

Titel (sv)

Viktigt – men inget för mig

Författare

Magnus Oskarsson

Opponent

Professor Svein Sjøberg

Institution

Institutionen för naturvetenskap teknik och matematik

Lärosäte

MiU – Mittuniversitetet

Länkar
Läs pressmeddelandet från Mittuniversitetet
Läs Skolportens intervju med Magnus Oskarsson

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver. På detta sätt vill jag svara på frågan:
Vad är relevant NO-undervisning i grundskolan? Datainsamling har skett genom en enkät till 751 femtonåriga elever och 110 lärare på 29 skolor med årskurs 9. Resultatet visar att eleverna är intresserade av en rad frågeställningar med ett natur-vetenskapligt innehåll. Tilltron till vetenskapen är stark. Både lärare och elever tycker att naturvetenskap och teknik är viktiga för samhället, och kommer öppna nya möjligheter för framtida generationer.
Men tittar man på NO-lektionerna är det stora skillnader mellan vad lärarna undervisar om och det som eleverna är intresserade av. Mycket av det NO-lärarna tar upp i sin undervisning tillhör det som intresserar eleverna minst. NO-undervisningen verkar i första hand rikta sig till den minoritet av eleverna som valt naturvetenskap eller teknik till gymnasiet.
Elevernas intresseprofiler och deras prioriteringar inför ett framtida jobb hänger tydligt samman med vilket gymnasieprogram de väljer. Två skäl att välja naturvetarprogrammet syns. Några, mest pojkar, har ett intresse för naturvetenskapliga grundbegrepp tillsammans med bomber, radioaktivitet, gifter och andra farliga delar av naturvetenskap. Andra, mest flickor, väljer naturvetarprogrammet för att de vill ha ett meningsfullt arbete, där de får utvecklas och fatta egna beslut.
Slutsatsen blir att NO-ämnena i stor utsträckning misslyckas med att visa relevans för en majoritet av eleverna och i relation till samhället. Ämnesinnehållet i NO-ämnena bör förändras. Målet bör vara att utrusta eleverna med samhälls- och elevrelevant kunskap för att kunna hantera de utmaningar människor ställs inför i det moderna samhället. Undervisningen bör förändras vad gäller innehåll och upplägg. Samarbete mellan ämnen, mellan lärare och mellan skolor måste öka. Innan nya moment och arbetssätt introduceras måste det rensas i ämnesinnehållet och faktaplugget bör tonas ned. Det krävs ett tålmodigt förändringsarbete och kunskapsbygge kring problemen med elevernas bristande intresse och engagemang.

Sidan publicerades 2012-01-18 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-08-13 13:45 av


Relaterat

Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan

I Anne-Sofie Nyströms avhandling "Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan" undersöks vilka betydelser som utbildning kan ha för unga mäns självbilder och de identiteter de tillskrivs av andra genom att studera högpresterande elevers interaktioner i gymnasieskolan.

När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan

Vilka utmaningar inför införandet av programmering ser lärare framför sig? Det är en av frågorna som Peter Vinnervik undersöker i sin avhandling.

Elevers möten med matematik: En studie om elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1

Sofie Arnell har i sin avhandling undersökt, analyserat och beskrivit elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1.  

Inte för räddhågsna. Undervisning i grundläggande litteracitet och svenska som andraspråk på gymnasieskolans språkintroduktion

Hur erbjuds elever på gymnasieskolan språkintroduktion tillgång till de litteracitetspraktiker och förhållningssätt som krävs för aktivt och självständigt deltagande i skolan och samhället? Det är en av frågorna som Anna Windlund undersöker i sin avhandling.

Representationer av tal i bråkform: En studie om matematikundervisning på mellanstadiet

Cecilia Sveider vill med sin avhandling skapa förståelse för mellanstadielärares undervisning om tal i bråkform.

Jag vill ha bra betyg: En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker

Vilka föreställningar och ideal har eleverna om skolan och höga resultat? Det är en av frågorna som Göran Nygren undersöker i sin avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar: Om yngre barns samspel och platsskapande på förskolegården och i en mobil förskola

Carina Berkhuizen har undersökt hur fysisk miljö och pedagoger kan förstås i relation till barns olika samspelsmöjligheter.

Att utveckla mellanstadieelevers kritiska och temporala tänkande: En lärandeverksamhetsteoretisk studie rörande hållbar utveckling

Henning Bengtsson har i sin avhandling undersökt en en undervisningspraktik om hållbar utveckling och vad som kan stödja ett gemensamt arbete mellan lärare och elever på mellanstadiet.

Socialt lärande i fritidshemmet: En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer

Kristina Jonsson har undersökt socialt lärande i fritidshemmets kontext, så som det beskrivs av fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer.

Att utveckla algebraiskt tänkande genom lärandeverksamhet: En undervisningsutvecklande studie i flerspråkiga klasser i grundskolans tidigaste årskurser

Helena Eriksson har utforskat en undervisning som kan främja algebraiskt tänkande för flerspråkiga elever, 6 till 12 år gamla.

Meningsskapande samtal. En studie om barns meningsskapande med fokus på processer och innehåll relaterat till förskolans praktik

Ann-Charlott Wank har undersökt hur det går till när barn i förskolan skapar mening i samtal, det vill säga hur barn tillägnar sig ny kunskap genom samtal med andra barn och med pedagoger.

Fiktion genom två medier: En studie om gymnasieelevers meningsskapande utifrån Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen” och dess adaption till film

Simon Wessbo vill med sin avhandling bidra med kunskap om gymnasieelevers meningsskapande utifrån fiktion från olika medier.

Värdegrundsarbete i bildundervisning – en studie om iscensättning av policy i grundskolans senare år

Vilka förutsättningar skapar dagens mål- och resultatstyrda skola för värdegrundsarbete inom ramen för bildämnet? Det är en av frågorna som Hanna Ahrenby undersöker i sin avhandling.

Att göra och erfara friluftsliv: En etnografisk studie om lärprocesser i gymnasieelevers friluftslivsundervisning

Åsa Tugetam har utifrån ett elevperspektiv, undersökt de lärprocesser som tar form i gymnasieskolans friluftslivsundervisning

Att vara och inte vara – Elevpositioner(ingar) i spänningsfältet mellan svenska och svenska som andraspråk

Hur görs kategorin svenska som andraspråkselev i skolans verksamhet? Det är en av frågorna som Frida Siekkinen utforskar i sin avhandling.

Samtal om undervisning i naturvetenskap – Ämnesdidaktisk kollegial utveckling i lärarutbildning och lärarprofession

Marlene Sjöberg har bland annat undersökt vad samtal om undervisning i naturvetenskap kan vara och innebära i ett kollegialt perspektiv.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.