Dela:

Viktigt – men inget för mig

Fakta
Disputation

2012-01-20

Titel (sv)

Viktigt – men inget för mig

Författare

Magnus Oskarsson

Opponent

Professor Svein Sjøberg

Institution

Institutionen för naturvetenskap teknik och matematik

Lärosäte

MiU – Mittuniversitetet

Länkar
Läs pressmeddelandet från Mittuniversitetet
Läs Skolportens intervju med Magnus Oskarsson

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver. På detta sätt vill jag svara på frågan:
Vad är relevant NO-undervisning i grundskolan? Datainsamling har skett genom en enkät till 751 femtonåriga elever och 110 lärare på 29 skolor med årskurs 9. Resultatet visar att eleverna är intresserade av en rad frågeställningar med ett natur-vetenskapligt innehåll. Tilltron till vetenskapen är stark. Både lärare och elever tycker att naturvetenskap och teknik är viktiga för samhället, och kommer öppna nya möjligheter för framtida generationer.
Men tittar man på NO-lektionerna är det stora skillnader mellan vad lärarna undervisar om och det som eleverna är intresserade av. Mycket av det NO-lärarna tar upp i sin undervisning tillhör det som intresserar eleverna minst. NO-undervisningen verkar i första hand rikta sig till den minoritet av eleverna som valt naturvetenskap eller teknik till gymnasiet.
Elevernas intresseprofiler och deras prioriteringar inför ett framtida jobb hänger tydligt samman med vilket gymnasieprogram de väljer. Två skäl att välja naturvetarprogrammet syns. Några, mest pojkar, har ett intresse för naturvetenskapliga grundbegrepp tillsammans med bomber, radioaktivitet, gifter och andra farliga delar av naturvetenskap. Andra, mest flickor, väljer naturvetarprogrammet för att de vill ha ett meningsfullt arbete, där de får utvecklas och fatta egna beslut.
Slutsatsen blir att NO-ämnena i stor utsträckning misslyckas med att visa relevans för en majoritet av eleverna och i relation till samhället. Ämnesinnehållet i NO-ämnena bör förändras. Målet bör vara att utrusta eleverna med samhälls- och elevrelevant kunskap för att kunna hantera de utmaningar människor ställs inför i det moderna samhället. Undervisningen bör förändras vad gäller innehåll och upplägg. Samarbete mellan ämnen, mellan lärare och mellan skolor måste öka. Innan nya moment och arbetssätt introduceras måste det rensas i ämnesinnehållet och faktaplugget bör tonas ned. Det krävs ett tålmodigt förändringsarbete och kunskapsbygge kring problemen med elevernas bristande intresse och engagemang.

Sidan publicerades 2012-01-18 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-08-13 13:45 av


Relaterat

Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan

I Anne-Sofie Nyströms avhandling "Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan" undersöks vilka betydelser som utbildning kan ha för unga mäns självbilder och de identiteter de tillskrivs av andra genom att studera högpresterande elevers interaktioner i gymnasieskolan.

Slöjdundervisning i grundsärskolan: En didaktisk studie om förutsättningar för Bildning

Anna Sjöqvist har forskat om utbildning, bildning och undervisning i ämnet slöjd i grundsärskolan.

Att få tillträde till lärprocesser: professionell utveckling för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning och autism i grundsärskolan

I sin avhandling belyser Kamilla Klefbeck strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.

Till handling! En studie om att omsätta diskurser om flerspråkiga elevers lärande

I sin avhandling belyser Manuela Lups hur och i vad mån lärare i förskoleklass och i årskurs 1–6 omsätter diskurser om flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling i undervisning i matematik.

En bra lektion är rätt mycket jazz. Villkor och förutsättningar för ämneslärarstudenters lärande av praktiska yrkeskunskaper i verksamhetsförlagd utbildning

Vilka utmaningar möter ämneslärarstudenter och vilka kunskaper och resurser utnyttjar de i sin undervisning i sin verksamhetsförlagda utbildning? Det är en av frågorna som Paul Strand undersöker i sin avhandling.  

(O)ändligt vatten: En studie om hur förskolebarn som kännare engageras i samhälleliga miljöfrågor

Teresa Elkin Postila har i sin avhandling undersökt former och metoder för engagemang och medverkan hos förskolebarn i samhälleliga och naturvetenskapliga miljöfrågor.

Skolans skyldighet att förhindra kränkande behandling av elever: En rättsvetenskaplig studie

Maria Refors Legge har i sin avhandling bland annat granskat och problematiserat om skollagens kränkningsbestämmelser kan betraktas som effektiva utifrån en teori om effektiv lagstiftning.

Viktig läsning? Svensklärare i gymnasiet om läsundervisning i en performativ kontext

Maria Larsson vill med sin avhandling bidra med kunskap om vilka didaktiska utmaningar svensklärare på gymnasiet ställs inför när de ska välja innehåll till läsundervisningen.

När lärare formar ett nytt ämnesinnehåll: intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i skolan

Vilka utmaningar inför införandet av programmering ser lärare framför sig? Det är en av frågorna som Peter Vinnervik undersöker i sin avhandling.

Elevers möten med matematik: En studie om elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1

Sofie Arnell har i sin avhandling undersökt, analyserat och beskrivit elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1.  

Inte för räddhågsna. Undervisning i grundläggande litteracitet och svenska som andraspråk på gymnasieskolans språkintroduktion

Hur erbjuds elever på gymnasieskolan språkintroduktion tillgång till de litteracitetspraktiker och förhållningssätt som krävs för aktivt och självständigt deltagande i skolan och samhället? Det är en av frågorna som Anna Winlund undersöker i sin avhandling.

Representationer av tal i bråkform: En studie om matematikundervisning på mellanstadiet

Cecilia Sveider vill med sin avhandling skapa förståelse för mellanstadielärares undervisning om tal i bråkform.

Jag vill ha bra betyg: En etnologisk studie om höga skolresultat och högstadieelevers praktiker

Vilka föreställningar och ideal har eleverna om skolan och höga resultat? Det är en av frågorna som Göran Nygren undersöker i sin avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar: Om yngre barns samspel och platsskapande på förskolegården och i en mobil förskola

Carina Berkhuizen har undersökt hur fysisk miljö och pedagoger kan förstås i relation till barns olika samspelsmöjligheter.

Att utveckla mellanstadieelevers kritiska och temporala tänkande: En lärandeverksamhetsteoretisk studie rörande hållbar utveckling

Henning Bengtsson har i sin avhandling undersökt en en undervisningspraktik om hållbar utveckling och vad som kan stödja ett gemensamt arbete mellan lärare och elever på mellanstadiet.

Socialt lärande i fritidshemmet: En intervjustudie med fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer

Kristina Jonsson har undersökt socialt lärande i fritidshemmets kontext, så som det beskrivs av fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.