Avhandling

Viktigt – men inget för mig

Fakta

Disputation: 2012-01-20
Titel (sv): Viktigt – men inget för mig
Författare: Magnus Oskarsson
Opponent: Professor Svein Sjøberg
Institution: Institutionen för naturvetenskap teknik och matematik
Lärosäte: MiU – Mittuniversitetet

Länkar

Läs pressmeddelandet från Mittuniversitetet
Läs Skolportens intervju med Magnus Oskarsson

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver. På detta sätt vill jag svara på frågan:
Vad är relevant NO-undervisning i grundskolan? Datainsamling har skett genom en enkät till 751 femtonåriga elever och 110 lärare på 29 skolor med årskurs 9. Resultatet visar att eleverna är intresserade av en rad frågeställningar med ett natur-vetenskapligt innehåll. Tilltron till vetenskapen är stark. Både lärare och elever tycker att naturvetenskap och teknik är viktiga för samhället, och kommer öppna nya möjligheter för framtida generationer.
Men tittar man på NO-lektionerna är det stora skillnader mellan vad lärarna undervisar om och det som eleverna är intresserade av. Mycket av det NO-lärarna tar upp i sin undervisning tillhör det som intresserar eleverna minst. NO-undervisningen verkar i första hand rikta sig till den minoritet av eleverna som valt naturvetenskap eller teknik till gymnasiet.
Elevernas intresseprofiler och deras prioriteringar inför ett framtida jobb hänger tydligt samman med vilket gymnasieprogram de väljer. Två skäl att välja naturvetarprogrammet syns. Några, mest pojkar, har ett intresse för naturvetenskapliga grundbegrepp tillsammans med bomber, radioaktivitet, gifter och andra farliga delar av naturvetenskap. Andra, mest flickor, väljer naturvetarprogrammet för att de vill ha ett meningsfullt arbete, där de får utvecklas och fatta egna beslut.
Slutsatsen blir att NO-ämnena i stor utsträckning misslyckas med att visa relevans för en majoritet av eleverna och i relation till samhället. Ämnesinnehållet i NO-ämnena bör förändras. Målet bör vara att utrusta eleverna med samhälls- och elevrelevant kunskap för att kunna hantera de utmaningar människor ställs inför i det moderna samhället. Undervisningen bör förändras vad gäller innehåll och upplägg. Samarbete mellan ämnen, mellan lärare och mellan skolor måste öka. Innan nya moment och arbetssätt introduceras måste det rensas i ämnesinnehållet och faktaplugget bör tonas ned. Det krävs ett tålmodigt förändringsarbete och kunskapsbygge kring problemen med elevernas bristande intresse och engagemang.

Sidan publicerades 2012-01-18 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-08-13 13:45 av

Relaterat

Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan

I Anne-Sofie Nyströms avhandling "Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan" undersöks vilka betydelser som utbildning kan ha för unga mäns självbilder och de identiteter de tillskrivs av andra genom att studera högpresterande elevers interaktioner i gymnasieskolan.

Avhandling

Social rörlighet i en socialt rörig tid: Eleverna och deras utbildning vid Brunnsvik, Väddö och Hola folkhögskolor, 1906–1921

Jonas Söderqvist har i sin avhandling undersökt vertikal social rörlighet för elever på tre folkhögskolor, Brunnsvik, Väddö och Hola, under perioden 1906-1921.

Avhandling

Kommer du att döma mig om jag berättar?: … om ungdomars sexuella beteende och utsatthet för våld

Carina Petersson har bland annat undersökt om våldsutsatta ungdomar valt att berätta om sin utsatthet.

Avhandling

Att mötas på folkhögskola: en studie om folkhögskollärares pedagogiska hållning

Hur kan den relationella dimensionen av möten mellan lärare och kursdeltagare vid en hantverkskurs på folkhögskola förstås? Det är en av frågorna som Filippa Millenberg undersöker i sin avhandling.

Avhandling

Delaktighet för elever med olika förkunskaper i matematik: en interdisciplinär studie om betydelsen av undervisningens utformning och genomförande för elevers lärande

Vad karaktäriserar en undervisning som möjliggör delaktighet och lärande för elever i årskurs 2 och 3 med olika förkunskaper inom området hela tal? Det är en av frågorna som Anna Lövström undersöker i sin avhandling.

Avhandling

Interaktionsmönster, social anpassning och emotioner i förskolan. En mikrosociologisk studie av interaktion mellan förskollärare och barn i målorienterade aktiviteter

Katarina Nilfyr vill med sin avhandling bidra med kunskaper om interaktion mellan förskollärare och barn i målorienterade dokumentationsaktiviteter i förskolan.

Avhandling

”Det är inte så att vi exklusivt pratar svenska.” Flerspråkighetens möjliga utrymmen i låg- och mellanstadieklassrum. En studie av flerspråkiga grundskollärares perspektiv

Sara Snoder vill med sin avhandling bidra med ökad kunskap om möjlig användning av fler språk än svenska i ordinarie undervisning med flerspråkiga lärare och elever i låg- och mellanstadiet.

Avhandling

Mellan policy och praktik: En studie om nyanlända elevers pedagogiska och sociala inkludering i skolan

Denis Tajic har undersökt hur skolans formella och informella strukturer påverkar nyanlända elevers pedagogiska och sociala inkludering samt hur nyanlända elever i högstadieklasser och skolpersonal själva förstår och hanterar dessa strukturer.

Avhandling

Lärares transformering av teknikämnet. Om lärares attityder till ämnet och syn på teknisk kunskap i teknikundervisningen

Charlotta Nordlöf har undersökt hur lärare i grundskolan tolkar teknikämnet och formar teknikundervisningen – hur lärare transformerar teknikämnet.

Avhandling

Inflytande och delaktighet för unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning. I lokalsamhällets sociala arenor och demokratiska processer

Jenny Rosendahl har forskat om hur unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever inflytande och delaktighet i en kommuns fritidsaktiviteter, kulturella aktiviteter och demokratiska processer.

Avhandling

Reformers påverkan på lärares undervisning i grundskola och förskola. En läroplansteoretisk studie om undervisningsuppdraget och lärarrollen i förändring

Benita Berg har ur ett läroplansteoretiskt perspektiv forskat om hur reformer kan påverka lärares och förskollärares undervisning, där matematik är ett exempel på ett innehållsområde.

Avhandling

Slöjdundervisning i grundsärskolan: En didaktisk studie om förutsättningar för Bildning

Anna Sjöqvist har forskat om utbildning, bildning och undervisning i ämnet slöjd i grundsärskolan.

Avhandling

Att få tillträde till lärprocesser: professionell utveckling för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning och autism i grundsärskolan

I sin avhandling belyser Kamilla Klefbeck strategier som kan underlätta lärares möjlighet att utveckla lärande och delaktighet i möte med eleverna i grundsärskolan.

Avhandling

Till handling! En studie om att omsätta diskurser om flerspråkiga elevers lärande

I sin avhandling belyser Manuela Lups hur och i vad mån lärare i förskoleklass och i årskurs 1–6 omsätter diskurser om flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling i undervisning i matematik.

Avhandling

En bra lektion är rätt mycket jazz. Villkor och förutsättningar för ämneslärarstudenters lärande av praktiska yrkeskunskaper i verksamhetsförlagd utbildning

Vilka utmaningar möter ämneslärarstudenter och vilka kunskaper och resurser utnyttjar de i sin undervisning i sin verksamhetsförlagda utbildning? Det är en av frågorna som Paul Strand undersöker i sin avhandling.  

Avhandling

(O)ändligt vatten: En studie om hur förskolebarn som kännare engageras i samhälleliga miljöfrågor

Teresa Elkin Postila har i sin avhandling undersökt former och metoder för engagemang och medverkan hos förskolebarn i samhälleliga och naturvetenskapliga miljöfrågor.