Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Hur görs vilan i förskolan enligt visuella analyser av social interaktion och miljöer i historiska och samtida material, och hur kan vilan förstås i termer av kontinuitet och förändring? Det är en av huvudfrågorna som Sofia Grunditz utforskar i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2018-12-07

Titel (sv)

Vilan i förskolan 1910-2013: Visuella material och visuell metodologi

Titel (eng)

Naptime in Preschool 1910–2013 : Visual materials and visual methodology

Författare

Sofia Grunditz

Handledare

Professor Anne-Li Lindgren, Stockholms universitet Universitetslektor Sofia Frankenberg, Stockholms universitet

Opponent

Docent Katarina Gustafson, Uppsala universitet

Institution

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Sofia Grunditz

Abstract in English:

The aim of this thesis is to explore preschool naptime during the period 1910–2013 through visual materials, films and photographs produced by different actors for various purposes at various historical times, and to develop a visual methodology that works with complex visual materials. Even though naptime is central to everyday life in preschool, it is an activity that is rarely a focus of Early Childhood Education research.

The empirical data derives from two separate but interrelated studies, the first a video ethnographic field study and the second an archival ethnographic study. Both studies include films and photographs that visualise the material environments and social interactions that take place during preschool naptime.

A theoretical framework based on ethnomethodology, visual studies, childhood studies and the history of childhood studies is used. The concept the look of is a theoretical and analytical focus as the photographic image contains visual information about what things and actions look like. The look of children’s and adults’ participation in naptime, the material objects and the preschool environment are the focus when scrutinising the visual data of the study to gain knowledge about how embodied actions, along with the material and spatial design of the preschool environment, form practices at naptime. The thesis takes a post-positivist stance towards the photographic image.

A transdisciplinary methodology, the visual remake, is developed for visual analysis and is used as a tool for comparisons, visualisation of results and reflection. A visual remake maintains the visual aspects of the data in order to keep them visible throughout the research process. It is a tool that visualises observable findings and conceptualises a reflection process through images, and not exclusively via the written word.

The study provides knowledge about everyday life in preschool. The results show how the material and spatial organisation of the room and the participants’ embodied actions in this environment constitute naptime in both historical and contemporary preschools. There are recurrent patterns in the social interaction, as well as similarities in the design of the environment that are stable over time. These are the ways in which the participants use their bodies and interact through embodied interactions. The comparative visual analyses, focusing on continuity and change, suggest that some of these practices can be theorised as path-dependent. The present-day study shows that children constitute a peer culture within naptime, often through secondary adjustments to institutional and adult-structured order. Although the ideal naptime is visualised in the historical materials, it is possible to trace the same sort of naptime peer culture. There are features in the design of the beds used during preschool naptime that are typical of the preschool institution, and this design and the overall organisation of naptime have a path-dependence to ideals in the half-day preschools.

Methodologically, the thesis expands our knowledge of how different visual materials can serve as sources in ECE research and how a research design focusing on the comparison of present-day and historical data opens up space for new research questions.

Sidan publicerades 2018-12-04 13:15 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-05 11:17 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.