Vilja, självtillit och ansvar. Kunskapens konstruktion i skapande processer

Vad är drivkraften i ett skapande arbete? Det har forskaren Sie von Gegerfelt Kronberg undersökt i sin avhandling. – Skolan behöver ge självtillit och ge eleverna möjlighet och utveckla sin kunskap, säger hon.

Fakta
Disputation

2012-03-30

Titel (sv)

Vilja, självtillit och ansvar. Kunskapens konstruktion i skapande processer

Författare

Sie von Gegerfelt Kronberg

Handledare

Professor Christina Nygren- Landgärds, Docent Marléne Johansson, Göteborgs universitet, Högskolan för design och konsthantverk (HDK), Lektor Jan Sjögren, Institutionen för Kultur och Kommunikation, Linköpings universitet

Opponent

FD Eila Lindfors, Tammerfors universitet och kustos FD Marléne Johansson, Åbo Akademi

Institution

Pedagogiska fakulteten

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Sie von Gegerfelt Kronberg

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling har sitt ursprung i mitt intresse för den praktiska kunskapens innehåll och hur kunskap definieras och uppfattas av praktiskt verksamma konsthantverkare. Ett övergripande syfte är att fokusera hur kunskap beskrivits och uppfattats i ett tidigt historiskt skede och hur kunskap kan uppfattas idag. Det preciserade syftet är att belysa och analysera fenomenet kunskap genom att empiriskt undersöka och lyfta fram vilka uppfattningar skapande människor har om det egna skapande arbetet och deras förståelse av begreppen praktiskt och teoretiskt. Forskningsfrågorna rör den skapande processen hos verksamma konsthantverkare och lyder: Hur beskrivs den individuella kunskapen? Hur beskrivs förhållandet mellan handling och tanke? Hur har den individuella kunskapen vuxit fram och vilka möjligheter finns att utveckla den vidare? Bakgrunden till intresset att belysa den praktiska kunskapens innehåll är en önskan att öppna för en mer nyanserad diskussion om innehållet i det praktiska kunnandet och innehållet i kunskapen som sådan. Den Aristoteliska indelningen av kunskap används som en utgångspunkt. Där ingår den vetenskapliga kunskapen med anknytning till vetenskapsteorin, den praktiskt produktiva kunskapen, hemmahörande i yrkesverksamheter samt konstnärlig och estetisk verksamhet och den etiskt politiska kunskapen med anknytning till demokrati, rättvisa, normer och rättigheter. Uppdelningen av kunskap i det praktiska och det teoretiska sitter djupt i den västerländska kulturen och är inbyggd i existerande institutioner, både inom och utanför universitetsvärlden. Forskningsansatsen är hermeneutisk och avsikten att ge avhandlingen en tolkningsinriktad eller interpretativ inriktning var att finna samband som kunde öka förståelsen av hur skapande människor uppfattade sin personliga kunskap och hur de kommunicerade denna förmåga. Informanterna, nio konsthantverkare, talar alla om det generella lärandet relaterat till den undervisning som bedrivs i grundskolan, och här involveras inte den praktiska kunskapen. Den individuella kunskapen delas i två delar, praktisk och teoretisk, vilka uppfattas som divergenta men också koherenta. Tre ledord utkristalliserades, vilja, självtillit och ansvar. Praktisk kunskap involverar vilja, drivkraften i görandet, självtillitför att åstadkomma förnyelse samt ansvar för produktens budskap och produktens roll i samhället.

Sidan publicerades 2012-05-11 15:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-05-21 15:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att arbeta med elevdatorer i slöjden

Hur kan man förena traditionell undervisning med modern dokumentationsteknik? I textilläraren Anneli Skiölds artikel "iSlojd – Egen dator i slöjden" beskriver hon hur eleverna i årskurs 6 på en Nackaskola syr kläder och dokumenterar sin arbetsprocess med hjälp av sina MacBooks, och redovisar inför sina klasskamrater med hjälp av dataprojektorn.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i grundskolan

Syftet med Maria Svenssons avhandling "Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i grundskolan" är att bidra till den ämnesdidaktiska kunskapsbasen för undervisning och lärande om tekniska system i grundskolan.

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

Mellan ”jag” och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande

I avhandlingen "Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande" undersöker Lisbeth Amhag om och i så fall hur studenters nätbaserade skriftliga, asynkrona dialoger bidrar till att utveckla deras kollektiva och individuella lärande.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv

I avhandlingen "Historiemedvetande och identitet: Om historiens närvaro i några estniska ungdomars liv" har Igor Potapenko studerat relationen mellan historiemedvetande och identitet hos skolungdomar i Estland.

Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna

Anna Palmer vill i sin avhandling "Att bli matematisk" förstå processerna då matematisk och könsrelaterad subjektivitet konstitueras, omkonstitueras och upprätthålls i olika situationer under utbildningen till lärare för de yngre åldrarna.

Att spåra tecken på lärande. Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid

Maria Leijons studie "Att spåra tecken på lärande. Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid" handlar om mediereception som pedagogisk form och meningsskapande över tid.

Räkna med bokstäver! : en longitudinell studie av vägar till en förbättrad algebraundervisning på gymnasienivå

Huvudsyftet med Per-Eskil Perssons avhandling "Räkna med bokstäver! : en longitudinell studie av vägar till en förbättrad algebraundervisning på gymnasienivå" är att skapa insikter om algebrakunskaper och villkor för algebralärande hos gymnasieelever. Ett andra syfte är att med utgångspunkt i resultaten föreslå vägar till en förbättrad algebraundervisning inom det svenska skolsystemet.

Livsfrågor och religionskunskap: En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik

Vad kan betecknas som en "livsfråga", varför är de anses viktiga och hur de passar in i undervisningen? Det är tre frågor som Björn Falkevall ställer i avhandlingen "Livsfrågor och religionskunskap: En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik".

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.