Vilja, självtillit och ansvar. Kunskapens konstruktion i skapande processer

Vad är drivkraften i ett skapande arbete? Det har forskaren Sie von Gegerfelt Kronberg undersökt i sin avhandling. – Skolan behöver ge självtillit och ge eleverna möjlighet och utveckla sin kunskap, säger hon.

Fakta
Disputation

2012-03-30

Titel (sv)

Vilja, självtillit och ansvar. Kunskapens konstruktion i skapande processer

Författare

Sie von Gegerfelt Kronberg

Handledare

Professor Christina Nygren- Landgärds, Docent Marléne Johansson, Göteborgs universitet, Högskolan för design och konsthantverk (HDK), Lektor Jan Sjögren, Institutionen för Kultur och Kommunikation, Linköpings universitet

Opponent

FD Eila Lindfors, Tammerfors universitet och kustos FD Marléne Johansson, Åbo Akademi

Institution

Pedagogiska fakulteten

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Sie von Gegerfelt Kronberg

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling har sitt ursprung i mitt intresse för den praktiska kunskapens innehåll och hur kunskap definieras och uppfattas av praktiskt verksamma konsthantverkare. Ett övergripande syfte är att fokusera hur kunskap beskrivits och uppfattats i ett tidigt historiskt skede och hur kunskap kan uppfattas idag. Det preciserade syftet är att belysa och analysera fenomenet kunskap genom att empiriskt undersöka och lyfta fram vilka uppfattningar skapande människor har om det egna skapande arbetet och deras förståelse av begreppen praktiskt och teoretiskt. Forskningsfrågorna rör den skapande processen hos verksamma konsthantverkare och lyder: Hur beskrivs den individuella kunskapen? Hur beskrivs förhållandet mellan handling och tanke? Hur har den individuella kunskapen vuxit fram och vilka möjligheter finns att utveckla den vidare? Bakgrunden till intresset att belysa den praktiska kunskapens innehåll är en önskan att öppna för en mer nyanserad diskussion om innehållet i det praktiska kunnandet och innehållet i kunskapen som sådan. Den Aristoteliska indelningen av kunskap används som en utgångspunkt. Där ingår den vetenskapliga kunskapen med anknytning till vetenskapsteorin, den praktiskt produktiva kunskapen, hemmahörande i yrkesverksamheter samt konstnärlig och estetisk verksamhet och den etiskt politiska kunskapen med anknytning till demokrati, rättvisa, normer och rättigheter. Uppdelningen av kunskap i det praktiska och det teoretiska sitter djupt i den västerländska kulturen och är inbyggd i existerande institutioner, både inom och utanför universitetsvärlden. Forskningsansatsen är hermeneutisk och avsikten att ge avhandlingen en tolkningsinriktad eller interpretativ inriktning var att finna samband som kunde öka förståelsen av hur skapande människor uppfattade sin personliga kunskap och hur de kommunicerade denna förmåga. Informanterna, nio konsthantverkare, talar alla om det generella lärandet relaterat till den undervisning som bedrivs i grundskolan, och här involveras inte den praktiska kunskapen. Den individuella kunskapen delas i två delar, praktisk och teoretisk, vilka uppfattas som divergenta men också koherenta. Tre ledord utkristalliserades, vilja, självtillit och ansvar. Praktisk kunskap involverar vilja, drivkraften i görandet, självtillitför att åstadkomma förnyelse samt ansvar för produktens budskap och produktens roll i samhället.

Sidan publicerades 2012-05-11 15:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-05-21 15:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att arbeta med elevdatorer i slöjden

Hur kan man förena traditionell undervisning med modern dokumentationsteknik? I textilläraren Anneli Skiölds artikel "iSlojd – Egen dator i slöjden" beskriver hon hur eleverna i årskurs 6 på en Nackaskola syr kläder och dokumenterar sin arbetsprocess med hjälp av sina MacBooks, och redovisar inför sina klasskamrater med hjälp av dataprojektorn.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning

I Susanne Engströms avhandling "Att vördsamt värdesätta eller tryggt trotsa: Gymnasiefysiken, undervisningstraditioner och fysiklärares olika strategier för energiundervisning" studeras ämnesinnehåll för insikter i exempelvis hållbar energianvändning och huruvida ett sådant innehåll undervisas eller inte inom fysikämnet.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv

Karin Stolpes avhandling "Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv" syftar till att belysa lärares ämnesdidaktiska förmågor i naturvetenskap.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i grundskolan

Syftet med Maria Svenssons avhandling "Att urskilja tekniska system: didaktiska dimensioner i grundskolan" är att bidra till den ämnesdidaktiska kunskapsbasen för undervisning och lärande om tekniska system i grundskolan.

Mellan ”jag” och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande

I avhandlingen "Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande" undersöker Lisbeth Amhag om och i så fall hur studenters nätbaserade skriftliga, asynkrona dialoger bidrar till att utveckla deras kollektiva och individuella lärande.

Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola

Jan Morawski har studerat skilda läroplaner för den svenska skolan från 1800-talet till idag. I avhandlingen "Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola" diskuteras spänningsfältet mellan behovet av lokala självständiga beslut och ett överordnat centrum. Även läraridentiteten berörs.

Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study

Lisa Björklund Boistrup vill med sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study bidra till en förståelse av klassrumsbedömning i matematik i Sverige.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser