Hoppa till sidinnehåll
Favorit

Viljan att veta vad andra vet: Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola

Publicerad:2006-10-03
Uppdaterad:2012-10-08

Christian Lundahls har skrivit en historisk avhandling där han studerar hur lärarkåren har betraktat och utvecklat kunskapsbedömningen, i förhållande till statens behov av att bedöma eleverna och kontrollera skolan. Han säger att det är ett delikat dilemma att balansera mellan hur mycket inflytande skolan ska ha – och att samtidigt försöka upprätthålla någon form av socialpolitisk rättvisa.

Författare

Christian Lundahl

Handledare

Professor Ulf P Lundgren samt univ.lekt. Eva Forsberg

Opponent

Professor Agneta Linné, Pedagogiska institutionen, Örebro, Sweden

Disputationsdag

2006-10-13

Titel (se)

Viljan att veta vad andra vet: Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola

Titel (eng)

To know what others know: Assessment in education in pre-modern, modern and late-modern times

Institution

Pedagogiska institutionen

Viljan att veta vad andra vet: Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola

I Viljan att veta vad andra vet undersöks hur olika bedömningstraditioner formas och förändras i tidigmodern, modern och senmodern skola. Kunskapsbedömningarnas historia har ofta beskrivits med fokus på deras samhälleliga funktion. Vid sidan av detta har Viljan att veta vad andra vet som övergripande ambition att analysera kunskapsbedömningarnas historia ur ett pedagogiskt perspektiv. Med utgångspunkt i skolans egna bedömningstraditioner beskrivs hur kunskapsbedömningar genom historien motiverats och praktiserats i ett konstant spänningsfält mellan pedagogiska, vetenskapliga, politiska och byråkratiska intressen.

Kunskapsbedömning analyseras som re/produktion av kunskap, dvs. både som reproduktion och som produktion av kunskap om vad andra vet. När kunskapsbedömningar reproducerar kunskap om vad andra vet handlar det om att återskapa eller återanvända typologier, termer och klassificeringar som finns i vår kultur. När kunskapsbedömningar producerar kunskap tillför de nya objekt, fakta eller information till skolan och kulturen runt den. Syftet med undersökningen är att förstå 1) de historiska och sociala villkoren bakom formandet av kunskaper om andras vetande, 2) hur dessa kunskaper är selektiva och hur de får spridning, 3) hur de kan utmanas och omformuleras.

Del 1 argumenterar för att kunskapsbedömningar ska betraktas som en del av läroplanen. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv blir kunskapsbedömningar en praktik som re/producerar en särskild slags kunskap med vars hjälp såväl skolor och individer organiseras i samhället som undervisningen och lärandet i skolorna.

Del 2 analyserar kunskapsbedömningar i tidigmodern tid, mellan slutet av 1500-talet och mitten av 1700-talet. Två traditioner studeras: en tidig differentialpsykologisk tradition med rötter i den antika temperamentsläran, och en bedömningstradition som har sina rötter i de tidiga svenska läroverken. Undersökningen visar att den kunskap om vad andra vet som re/producerades inom dessa traditioner formades av villkor relaterade till tidens dominerande kunskapssyn och till sociala spänningar mellan dem som ansåg sig ha rätt att skapa kunskap. Skolans män kom här att effektivt värja sig mot externa påtryckningar för ändrade examinationsformer.

I del 3 behandlas en period som varit särskilt betydelsefull för hur svenska moderna bedömningstraditioner utvecklats. Fokus ligger på 1940-talet och formandet av enhetsskolan, sedermera grundskolan. Undersökningen visar att lärare uppmuntrades överge en tradition med subjektiva bedömningar, dvs. bedömningar som tog sin utgångspunkt i deras självrannsakan, för externt standardiserade vetenskapliga bedömningstekniker. Folkskolans lärare kunde därigenom vinna legitimitet i sina bedömningar men förlorade mark som utvecklare av bedömningsmetoder relaterade till deras egen undervisning. Om pedagogiska intressen styrde utvecklingen av kunskapsbedömningar i tidigmodern tid blir politiska och administrativa intressen dominerande i diskussionen om kunskapsbedömningar under modern tid.

Del 4 undersöker en progressiv och kritisk pedagogisk rörelse under 1970- och 1980-talen och dess relation till kunskapsbedömningar. Det beskrivs hur representanter för denna senmoderna rörelse, som den framträder i tidskriften KRUT, var misstänksamma mot den statliga produktionen av kunskap om vad elever vet och särskilt gentemot hur staten använde sig av dessa kunskaper. I stället för att föreslå nya eller alternativa sätt att producera kunskaper om elevers lärande bättre anpassade till lärares pedagogiska arbete kom emellertid den kritiska rörelsen att argumentera för ett avskaffande av framför allt betyg och centrala prov. I ett avslutande kapitel i del 4 behandlas slutligen de förändringar i nationell bedömningspolicy som uttryckts i nationella styrdokument från 1990 till 2006. Undersökningen visar hur tiden var mogen för att återge lärarkåren ett ökat inflytande över bedömningsmetoder och tolkningen av elevers resultat. Denna ambition övergick dock snart i utvecklandet av standards som i själva verkat minskar lärares handlingsfrihet i bedömningsfrågor och över läroplanens mål. En förklaring som läggs fram är att de nya förslagen om lärares ökade handlingsutrymme blev svåra att realisera, dels som en konsekvens av att en alternativ, undervisningsnära, bedömningstradition inte kommit att utvecklas i Sverige, dels att lärarkåren saknat erfarenheter av att tänka själv i bedömningsfrågor.

Undersökningens sammanfattande argument är att när kunskapsbedömningar betraktas med ett historiskt perspektiv som re/produktion av kunskap och som en del av läroplanen, blir det möjligt att nå nya insikter om vissa dilemman som uppstår mellan pedagogiska och administrativa intressen av kunskapsbedömningar och inte minst varför dessa intressen kan vara svår att förena.

To know what others know: Assessment in education in pre-modern, modern and late-modern times

This thesis deals with knowledge assessment in education from a historical point of view. It considers both internal assessment, i.e. assessments occurring in everyday life in school, and external assessment, i.e. assessments from outside schooling, as well as policies of assessment. Special attention is given to dilemmas and conflicts between these perspectives. The aim of this thesis is to understand 1) historical and social conditions that form the knowledge of what others know, 2) how selective kinds of knowledge or ways to produce knowledge are spread and 3) how they might be challenged and reshaped.

Part 1 argues, from a curriculum theory perspective, that assessments should be seen as part of the curriculum.

Part 2 deals with assessment during pre-modernity, roughly between the 16th century and mid 18th century. Two traditions are explored: the tradition of early differential psychology, i.e. temperament theory, and the tradition of the grammar school (Läroverket).

Part 3 deals with a period that was particularly important in terms of assessment in education in Sweden and the construction of the Swedish comprehensive school, i.e. the 1940s.

Part 4 investigates a progressive and critical movement during the 1970s and 1980s and its relation to assessment matters. A final chapter in part 4 deals with recent changes in assessment policies in Sweden, the construction of an educational system that tried to establish a curriculum valid assessment culture in the early 1990s.

The concluding argument is that if assessment is viewed in a historical perspective as re/production of knowledge and as part of the curriculum, it is possible to gain new kinds of knowledge that makes it easier to handle some eternal dilemmas in assessing student performances. Thereby we might strengthen teacher autonomy and skills in these matters.

 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev