Virtual learning environments in higher education: A study of user acceptance

När man implementerar en virtuell lärplattform inom den högre utbildningen är det en sak som är viktig att komma ihåg, säger Christina Keller: organisationskulturen har stor betydelse för om lärare och studenter kommer att acceptera den nya tekniken.

Fakta

Disputation: 2007-10-01
Titel (eng): Virtual learning environments in higher education: A study of user acceptance
Författare: Christina Keller
Handledare: Professor Sven Carlsson, professor Birger Rapp, professor Fredrik Nilsson.
Opponent: Docent Lars Svensson, Institutionen för ekonomi och informatik, Högskolan Väst, Trollhättan
Institution: Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Lärosäte: LiU – Linköpings universitet

Länkar

Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Christina Keller

Svenskt abstrakt:

I takt med att kraven på livslångt lärande ökar används virtuella lärplattformar alltmer ihögre utbildning. Förändringen från undervisning på campus till lärande helt ellerdelvis via virtuella lärplattformar ställer nya krav på lärare och studenter. Ett villkor föratt lärande verkligen skall ske via de virtuella lärplattformarna är att lärare ochstudenter accepterar den nya tekniken. Mot denna bakgrund är avhandlingens syfte attskapa kunskap om faktorer som påverkar acceptans av virtuella lärplattformar hoslärare och studenter i högre utbildning. Den universitetsutbildning som har studeratsinom ramen för avhandlingen bedrivs i s.k. blandade lärmiljöer, där undervisning påcampus varvas med utbildningsmoment som fullgörs via lärplattformar. För attuppfylla avhandlingens syfte har ett antal teoretiska och empiriska studier genomförts.De teoretiska studierna syftade till att ta fram en teoretisk modell för att förklaraacceptans av virtuella lärplattformar hos lärare och studenter i blandade lärmiljöer. Deempiriska undersökningarna utgjordes av en enkätundersökning vid Högskolan iJönköping, en fallstudie vid Växjö Universitet och en komparativ fallstudie vidNordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap (Sverige), Universitetet i Tromsö(Norge) och Kaunas Medicinska Universitet (Litauen).

Resultat av de empiriska undersökningarna visade att studenters lärstilar inte harnågon inverkan på deras acceptans av de virtuella lärplattformarna. Organisatoriskafaktorer, t ex på vilket sätt lärplattformen införs och används i undervisningen, harstörre inverkan på studenters acceptans än individuella egenskaper hos studenternasjälva (som t ex ålder, kön och lärstil). Den faktor som påverkade acceptansen hoslärare och studenter mest var organisationskulturen vid universitetet.Organisationskulturen påverkade acceptansen positivt när den främjade användandetav lärplattformen, och negativt när den motverkade användandet av lärplattformen.Faktorer som påverkade acceptansen av lärplattformarna i positiv riktning var attlärare och studenter upplevde en reell nytta med att använda lärplattformen, att dennanytta var tydlig och kommunicerbar till andra, samt att det var prestigefyllt att användalärplattformen. Det senare kriteriet var beroende av organisationskulturen.Organisationskulturen kunde också ge upphov till konflikter mellan vad lärare ochstudenter bedömde som lärande av god kvalitet och det lärande som man upplevde attlärplattformen kunde förmedla. Som ett resultat av de teoretiska studierna presenterasen modell för att beskriva och förklara acceptans av virtuella lärplattformar hos lärareoch studenter i blandade lärmiljöer. Modellen bygger på en kombination av treteoretiska perspektiv: organisatoriskt lärande, teknologisk acceptans ochinnovationsteori. Dessa perspektiv förklaras närmare i avhandlingen. Vidare ges ettantal råd till dem som skall fatta beslut om och/eller genomföra implementering avvirtuella lärplattformar i syfte att åstadkomma en hög acceptans hos lärare ochstudenter.