Dela:

Virtual learning environments in higher education: A study of user acceptance

När man implementerar en virtuell lärplattform inom den högre utbildningen är det en sak som är viktig att komma ihåg, säger Christina Keller: organisationskulturen har stor betydelse för om lärare och studenter kommer att acceptera den nya tekniken.

Fakta
Disputation

2007-10-01

Titel (eng)

Virtual learning environments in higher education: A study of user acceptance

Författare

Christina Keller

Handledare

Professor Sven Carlsson, professor Birger Rapp, professor Fredrik Nilsson.

Opponent

Docent Lars Svensson, Institutionen för ekonomi och informatik, Högskolan Väst, Trollhättan

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Lärosäte

LiU – Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Christina Keller

Svenskt abstrakt:

I takt med att kraven på livslångt lärande ökar används virtuella lärplattformar alltmer ihögre utbildning. Förändringen från undervisning på campus till lärande helt ellerdelvis via virtuella lärplattformar ställer nya krav på lärare och studenter. Ett villkor föratt lärande verkligen skall ske via de virtuella lärplattformarna är att lärare ochstudenter accepterar den nya tekniken. Mot denna bakgrund är avhandlingens syfte attskapa kunskap om faktorer som påverkar acceptans av virtuella lärplattformar hoslärare och studenter i högre utbildning. Den universitetsutbildning som har studeratsinom ramen för avhandlingen bedrivs i s.k. blandade lärmiljöer, där undervisning påcampus varvas med utbildningsmoment som fullgörs via lärplattformar. För attuppfylla avhandlingens syfte har ett antal teoretiska och empiriska studier genomförts.De teoretiska studierna syftade till att ta fram en teoretisk modell för att förklaraacceptans av virtuella lärplattformar hos lärare och studenter i blandade lärmiljöer. Deempiriska undersökningarna utgjordes av en enkätundersökning vid Högskolan iJönköping, en fallstudie vid Växjö Universitet och en komparativ fallstudie vidNordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap (Sverige), Universitetet i Tromsö(Norge) och Kaunas Medicinska Universitet (Litauen).

Resultat av de empiriska undersökningarna visade att studenters lärstilar inte harnågon inverkan på deras acceptans av de virtuella lärplattformarna. Organisatoriskafaktorer, t ex på vilket sätt lärplattformen införs och används i undervisningen, harstörre inverkan på studenters acceptans än individuella egenskaper hos studenternasjälva (som t ex ålder, kön och lärstil). Den faktor som påverkade acceptansen hoslärare och studenter mest var organisationskulturen vid universitetet.Organisationskulturen påverkade acceptansen positivt när den främjade användandetav lärplattformen, och negativt när den motverkade användandet av lärplattformen.Faktorer som påverkade acceptansen av lärplattformarna i positiv riktning var attlärare och studenter upplevde en reell nytta med att använda lärplattformen, att dennanytta var tydlig och kommunicerbar till andra, samt att det var prestigefyllt att användalärplattformen. Det senare kriteriet var beroende av organisationskulturen.Organisationskulturen kunde också ge upphov till konflikter mellan vad lärare ochstudenter bedömde som lärande av god kvalitet och det lärande som man upplevde attlärplattformen kunde förmedla. Som ett resultat av de teoretiska studierna presenterasen modell för att beskriva och förklara acceptans av virtuella lärplattformar hos lärareoch studenter i blandade lärmiljöer. Modellen bygger på en kombination av treteoretiska perspektiv: organisatoriskt lärande, teknologisk acceptans ochinnovationsteori. Dessa perspektiv förklaras närmare i avhandlingen. Vidare ges ettantal råd till dem som skall fatta beslut om och/eller genomföra implementering avvirtuella lärplattformar i syfte att åstadkomma en hög acceptans hos lärare ochstudenter.

Sidan publicerades 2007-09-24 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-26 12:38 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.