Virtuellt lärande på distans: en intervjustudie med finländska gymnasiestuderande

Syftet med Charlotta Hillis avhandling är att få en djupare förståelse av gymnasiestuderandes erfarenheter av lärande i en virtuell lärmiljö.

Fakta
Disputation

2016-09-16

Titel (sv)

Virtuellt lärande på distans: en intervjustudie med finländska gymnasiestuderande

Författare

Charlotta Hilli

Handledare

Professor Ria Heilä-Ylikallio, Åbo Akademi.

Opponent

Professor Arja Virta, Åbo universitet

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Charlotta Hilli

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens syfte är att få en djupare förståelse av gymnasiestuderandes erfarenheter av lärande i en virtuell lärmiljö. Virtuella lärmiljöer definieras som interaktiva, kollaborativa och kommunikativa digitala miljöer. Avhandlingens övergripande problemformulering är att urskilja den mening informanterna ger lärande. Ser informanterna lärpotential i den virtuella lärmiljön och vad kännetecknar lärpotentialen? Ytterligare följdfrågor är vad som främjar lärande? Finns det något som kan hämma det? Hur förhåller sig informanterna till sin roll som studerande vid lärprocessen? Det empiriska materialet består av intervjuer med tretton gymnasiestuderande efter en distanskurs i samhällslära. Fyra gymnasier i Finland deltog i studien. En konstruktivistisk modell för lärande fungerar som teoretiskt ramverk. Kognitiva, affektiva och sociala dimensioner av lärande analyseras. Analysen har gett upphov till fyra kategorier ansvar, tid, frihet och kommunikation som förstås genom de tre dimensionerna av lärande. Studiens implikationer är att en studerandecentrerad pedagogik och en socialkonstruktivistisk kursdesign kan motivera de studerande att aktivt interagera vid lärprocessen. Digitala program som Second Life, Google+ och Wikibooks gör interaktionerna möjliga. Avhandlingen har resulterat i ett empiriskt grundat begrepp virtuellt lärande. Det förutsätter en aktiv studerande som metakognitivt kontrollerar lärprocessen, hanterar digital information och kommunicerar i en föränderlig lärmiljö. Virtuellt lärande förbereder de studerande på att information och kunskap ständigt utvecklas i det kunskapssamhälle de är en del av.

Sidan publicerades 2016-09-13 08:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-10-12 13:57 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så fungerar kommunikation i virtuella miljöer

Det krävs en tydlig organisation av tid och rum för att få till en fungerande kommunikation på distansutbildningar. Det konstaterar Giulia Messina Dahlberg som undersökt kommunikationen mellan studenter som läser en språkkurs för nybörjare på distans.

IT kan gynna nya lärprocesser

Informations- och kommunikationsteknik bryter upp auktoritära utbildningssystem och uppmuntrar elever i utvecklingsländer att tänka kritiskt. Det visar Annika Andersson i sin avhandling "Learning to Learn in e-Learning: Constructive Practices for Development".

Mot lärdomens topp: Svenska humanisters och samhällsvetares ursprung, utbildning och yrkesbana under 1900-talets första hälft

Vilken betydelse har olika typer av tillgångar för individers banor inom humaniora och samhällsvetenskap? Det är en av huvudfrågorna i Tobias Dalbergs avhandling.

Going places: Local settings and global horizons in young people’s education and work trajectories

Sara Forsbergs avhandling visar att betyg, utbildning och val av yrke påverkar ungdomars rörlighet. Särskilt valet av huruvida man ska stanna eller lämna hemområdet.  

Children at risk Securitization theory and special education reforms

Helen Dwyer visar i sin avhandling  hur reformer kan bidra eller försvåra utbildningssituationen för barn som är i riskzonen.

”Kunskap är vad du vet, och vet du inte kan du alltid googla!”: elevers epistemic beliefs i naturvetenskaplig undervisningskontext

Maria Lindfors har bland annat utforskat relationen mellan elevers kunskapssyn - epistemic beliefs - och andra viktiga yttre och inre företeelser som är viktiga i lärandesituationer.

Förbrytelser och förvisningar: Bestraffningssystemet i de svenska läroverken 1905–1961

Hur fungerade och förändrades läroverkens bestraffningssystem under perioden 1905–1961? Det är huvudfrågan i Germund Larsson avhandling.

Linguistic Challenges in Science Education: A Classroom Study of Teachers’ and Students’ use of Central Concepts in Genetics

Karin Thörne har undersökt språkliga aspekter av genetisk utbildning utifrån att språk är en väsentlig dimension av undervisning och lärande.

Children in group interventions after exposure to violence toward a caregiver: Experiences, needs, and outcomes

Karin Pernebo har utforskat interventioner för barn som exponerats för våld mot en förälder.

PS – A school-wide prevention programme: Effects, core components and implementation

Maria Ingemarson har utforskat implementering och effekter av ett preventivt skolprogram på STAD, Centrum för psykiatriforskning.

Closing the Gap: How an Adaptive Behavioral Based Program on a Tablet Can Help Low Performing Children Catch Up in Math: a Randomized Placebo Controlled Study

Martin Hassler Hallstedt har skapat ett konkret digitalt hjälpmedel och en undervisningsmetod för att hjälpa svagpresterande elever i matematik.

Samtal om skrivbedömning: Lärares normer, beslut och samstämmighet

Per Blomqvist undersöker svensklärares samtal om skrivbedömning i gymnasieskolan.

Latin Dissertations and Disputations in the Early Modern Swedish Gymnasium. A Study of a Latin School Tradition c. 1620-c 1820

Axel Hörstedts skolhistoriska forskning handlar om avhandlingar som skrevs på de svenska gymnasierna mellan 1623 och 1820.

Vad händer i själva verket?: Om styrning och handlingsutrymme i Skolverket under åren 1991–2014

Hur påverkas handlingsutrymme på ledningsnivå respektive verksamhetsnivå av styrningens olika karaktärsdrag? Det är en av frågorna som Eva Maria Magnusson ställer i sin avhandling om Skolverkets styrning.

Bullying, violence and mental distress among young people. Cross-sectional population-based studies in Scania, Sweden.

Det är viktigt att skolan och vården känner till sambandet mellan mobbning och självskadebeteende bland elever som mår dåligt, menar Maria Fridh som forskat om psykisk ohälsa bland unga.

Children´s collaborative technology-mediated storymaking: Instructional challenges in early childhood education

På vilket sätt samspelar digitala teknologier, andra kulturella redskap ochlärarens stöttning barnens berättande? Det är en av huvudfrågorna i Ewa Skantz Åbergs forskning om barns förskolebarns berättande.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.