Virtuellt lärande på distans: en intervjustudie med finländska gymnasiestuderande

Syftet med Charlotta Hillis avhandling är att få en djupare förståelse av gymnasiestuderandes erfarenheter av lärande i en virtuell lärmiljö.

Svenskt abstrakt:

Avhandlingens syfte är att få en djupare förståelse av gymnasiestuderandes erfarenheter av lärande i en virtuell lärmiljö. Virtuella lärmiljöer definieras som interaktiva, kollaborativa och kommunikativa digitala miljöer. Avhandlingens övergripande problemformulering är att urskilja den mening informanterna ger lärande. Ser informanterna lärpotential i den virtuella lärmiljön och vad kännetecknar lärpotentialen? Ytterligare följdfrågor är vad som främjar lärande? Finns det något som kan hämma det? Hur förhåller sig informanterna till sin roll som studerande vid lärprocessen? Det empiriska materialet består av intervjuer med tretton gymnasiestuderande efter en distanskurs i samhällslära. Fyra gymnasier i Finland deltog i studien. En konstruktivistisk modell för lärande fungerar som teoretiskt ramverk. Kognitiva, affektiva och sociala dimensioner av lärande analyseras. Analysen har gett upphov till fyra kategorier ansvar, tid, frihet och kommunikation som förstås genom de tre dimensionerna av lärande. Studiens implikationer är att en studerandecentrerad pedagogik och en socialkonstruktivistisk kursdesign kan motivera de studerande att aktivt interagera vid lärprocessen. Digitala program som Second Life, Google+ och Wikibooks gör interaktionerna möjliga. Avhandlingen har resulterat i ett empiriskt grundat begrepp virtuellt lärande. Det förutsätter en aktiv studerande som metakognitivt kontrollerar lärprocessen, hanterar digital information och kommunicerar i en föränderlig lärmiljö. Virtuellt lärande förbereder de studerande på att information och kunskap ständigt utvecklas i det kunskapssamhälle de är en del av.

Sidan publicerades 2016-09-13 08:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-10-12 13:57 av Moa Duvarci Engman