Visual Storytelling Interacting in School. Learning Conditions in the Social Science Classroom

Fakta
Disputation

2014-06-13

Titel (sv)

Visual storytelling interagerar i skolan: Lärandevillkor i klassrum med samhällsorienterad undervisning

Titel (eng)

Visual Storytelling Interacting in School: Learning Conditions in the Social Science Classroom

Författare

Linnéa Stenliden

Handledare

Dr. Jörgen Nissen, professor Eva Reimer samt professor Mikael Jern

Opponent

Professor Monika Vinterek, Högskolan Dalarna

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap

Lärosäte

Linköpings universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Linnea Stenliden här

Svenskt abstrakt:

Syftet i denna avhandling är, att förstå hur teknik för visual storytelling kan vara utformad och användas i relation till samhällsorienterande undervisning i grundskolan (årskurs 4 – 6), men också hur sociala dimensioner, tekniska och andra faktorer skapar villkor för lärande i ett sådant undervisningssammanhang. I studien introduceras datavisualiseringsteknik för visual storytelling: ‘the Statistics eXplorer platform’, ett geovisual analytics. Den teoretiska referensramen har sin grund i ett social konstruktionistiskt synsätt Ett socio-kulturellt perspektiv används för att analysera social aktivitet, men även aktörnätverks teori används för att analysera både sociala och materiella aktörer.

Avhandlingen bygger på tre empiriska material som genereras med hjälp av 16 lärare i samhällsorienterande ämnen, och 126 elever tillhörande fem olika klassrum i tre olika svenska grundskolor. Materialet innehåller: fältanteckningar ifrån introduktion av tekniken, fokusgrupps-intervjuer med lärare, ‘tänka högt’-intervjuer med elever och två sorters videoinspelningar ifrån klassrum (dels med vanlig videokamera och dels med mjukvara som spelar in aktiviteter på datorskärmen och elevernas aktiviteter vid datorn, liksom ljudet). Analysen visar hur lärare, elever, teknik, information, uppgifter, data-typer, etc. tillsammans, i nära samarbete i de studerade klassrummen, skapar mycket komplexa villkor för lärande. De läraktiviteter som uppstår i klassrummen där teknik för visuell analys inkluderas, erbjuder elever support att: hantera stora datamängder, bli delaktiga i olika läraktiviteter och uppnå olika utbildningsmål, men även andra sorters elevrelaterade mål. Därför kan tekniken sägas vara relevant för denna sorts undervisning. Vidare visar analysen hur komplexiteten tillsammans med elevernas uppfattningar av hur kunskap skall visas, skapar påtagliga ‘problem spaces’ i läraktiviteterna. Lärandevillkoren kan därför förstås som en klassrumspraktik som inte fullt ut överensstämmer med den introducerade teknikens erbjudanden för visuell analys. Därför efterfrågas en förändrad syn på didaktisk design och elevers kunskapsformering, vilket blir betydelsefullt för kunskapens kvalitet i förhållande till visuell analys.

Sidan publicerades 2014-06-02 13:16 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 22:15 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevframgångar med Storyline i engelskaundervisningen

Storyline-metoden ger motiverade och engagerade elever som lär sig mer. Det visar Sharon Ingleson Ahlquist i sin avhandling "The impact of the Storyline approach on the young language learner classroom: a case study in Sweden".

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik

Linda Pallas avhandling "Med blicken på barnet : Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik" syftar till att synliggöra hur barn skapas som subjekt när deras beteenden förbryllar, oroar eller utmanar personal i förskolan.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.