Vuxnas lärande på nätet: Betingelser för distansstudier och interaktivt lärande ur ett studentperspektiv

Fakta
Disputation

2008-09-26

Titel (sv)

Vuxnas lärande på nätet: Betingelser för distansstudier och interaktivt lärande ur ett studentperspektiv

Författare

Berit Östlund

Handledare

Universitetslektor Gunnel Wännman Toresson, Professor Lisbeth Lundahl, Umeå universitet

Opponent

Docent Lars Svensson, Högskolan Väst

Institution

Institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning

Lärosäte

UmU – Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Berit Östlund

Svenskt abstrakt:

Distansstudier har traditionellt inneburit ett individuellt lärande och förknippats med ensamhet och isolering eftersom studierna i regel genomförs i den egna hemmiljön långt borta från den sociala gemenskap som traditionell klassrumsundervisning kan innebära. Utvecklingen av digital informations- och kommunikationsteknik, Internet och en ökad tillgång till persondatorer gör det emellertid, numera möjligt för distanslärare och kursdesigners att utforma studiemiljöer där distansstudenter kan samverka trots att de befinner sig på olika platser och studerar vid olika tidpunkter. Enligt socialkonstruktivistiska och sociokulturella synsätt på kunskap och lärande är samverkan också nödvändigt för att nå en djupare förståelse och ett kritiskt tänkande. Flera tidigare studier visar dock att distansstudenter inte slutför studierna i samma omfattning som campusstudenter och att de inte samverkar i den omfattning kommunikationstekniken medger.

Tidigare forskning om distansutbildning har i stor utsträckning varit inriktad på teknik och kursdesign, ofta utifrån lärares eller administratörers perspektiv. Studenterna är emellertid centrala i varje utbildningssatsning och deras upplevelser av studiemiljön påverkar möjligheterna att genomföra studierna. Därför är det minst lika viktigt att undersöka vad distansstudenterna själva har att berätta om sin studiesituation om faktorer som de upplever som hindrande respektive främjande för distansstudier och lärande.

I avhandlingen ”Vuxnas lärande på nätet betingelser för distansstudier och interaktivt lärande ur ett studentperspektiv”, lyfter Berit Östlund fram distansstudenters upplevelser av att studera och samverka med kurskamrater i en datormedierad lärmiljö.

Flertalet av de 62 distansstudenter som deltog i undersökningen angav att utbildningsformens flexibilitet vad gäller tid och plats för studier var ett av huvudskälen till att de sökte utbildningen. Studenterna uttryckte att de var nöjda med sina distansstudier men de upplevde också svårigheter. En av de främsta svårigheterna som lyftes fram, av både män och kvinnor, var att få tiden att räcka till både studier, arbete och familj. Omständigheter inom yrkes- och familjelivet styrde i stor utsträckning över när och hur mycket tid de kunde ägna åt studierna samtidigt som kursernas uppläggning med obligatoriska sammankomster och tidsscheman till viss del begränsade deras möjlighet att själv bestämma när och var de skulle studera. Flera studenter menade också att brist på erfarenhet av högskolestudier på distans var ett hinder i studierna. De upplevde att de hade en ineffektiv studieteknik, svårighet att förstå vad som krävdes för att uppnå godkända studieresultat. Datortekniken utgjorde, i motsatts till vad som framkommit i andra studier, inte något större hinder för att genomföra studierna. De problem som hade uppstått var av snabbt övergående karaktär och de allra flesta menade att möjligheten att kommunicera med andra via nätet hade främjat studierna. De kvinnliga studenterna lyfte i högre grad än männen fram att de kände tillkortakommanden vad gäller sin kapacitet att genomföra studierna och att uttrycka sig skrift. De skattade även sina datorfärdigheter lägre än männen och uttryckte större oro inför att använda datorkommunikation. Detta trots att flera av kvinnorna hade deltagit i datorkurser och använt datorer i sitt arbete.

Trots att flexibilitet var viktigt uttryckte flertalet studenter sig positivt om flera kursinslag som begränsade flexibiliteten. De hade behov av att använda studietiden effektivt så att studierna inte skulle inverka alltför mycket på det övriga vardagslivet.. Studenterna uppskattade därför kursernas höga grad av struktur och styrning då de upplevde att det innebar tidsvinster. Föreläsningar på campus och en studiehandledning slapp ägna dyrbar tid åt att organisera och planera vad som skulle läras, i vilken ordning det skulle göras och när det skulle vara klart. Däremot ansåg många att kursinslag som krävde samverkan med läsanvisningar, tidsscheman och uppgifter med tydliga instruktioner innebar att de själva mellan studenter konsumerade alltför mycket tid och hindrade dem från att själv bestämma över studietiden.

Vad hade då kurskamraterna för betydelse för studenterna under studietiden? Studenterna ansåg att studiegruppen hade haft stor betydelse för gemenskap, inspiration samt stöd för det individuella lärandet då de läste kurskamraters texter, vilket skedde i mån av tid och då det var ett obligatoriskt kursmoment. Kvinnliga studenter lyfte i högre grad än de manliga fram kurskamraternas sociala funktion. Studenterna ansåg att samverkan över nätet tog för lång tid. Analysen av den kommunikation som ägde rum i datorkonferenserna visar också på att studiegruppen hade stor social betydelse. Dessutom stöttade studenterna varandra i att knäcka koden för hur högskolestudier bedrivs. Samverkan kring kursuppgifternas genomförande ägde i princip endast rum i den omfattning som krävdes enligt instruktionerna. Längre diskussioner där studenterna byggde vidare på eller utmanade varandras ståndpunkter kom inte till stånd. Det fanns få yttre tecken på att studenterna samverkade på ett kognitivt plan med fokus på lärandet i sig. För det krävs bland annat tid, färdigheter och uppgifter där studenter upplever att samverkan ger ett mervärde i studiesituationen istället för att verka som en tidstjuv . Studenterna måste känna att samverkan är ett tillskott i lärprocessen och inte en extra pålaga i deras redan tidspressade studiesituation.

Sammanfattningsvis visar avhandlingen att det finns ett gap mellan lärarnas ambitioner att skapa en interaktiv lärmiljö och studenternas färdighet, inställning till samverkan och behov av att utnyttja tiden effektivt för att kunna kombinera studierna med förpliktelser i sitt övriga liv. Kanske också mellan lärarnas ambitioner att skapa interaktiva lärmiljöer och deras begränsade färdigheter och tidsramar när det gäller att utforma och genomföra dessa kurser.

Sidan publicerades 2008-09-05 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-11 14:25 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser