What does it take to be successful here? A longitudinal study of achievement motivation in youth sport

Leder idrottsprofilerade utbildningar på grundskolan till livslångt intresse för fysisk aktivitet och hälsa? Det är en av frågeställningarna som Joakim Ingrell utforskar i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2019-09-06

Titel (eng)

What does it take to be successful here? A longitudinal study of achievement motivation in youth sport

Författare

Joakim Ingrell

Handledare

Professor Urban Johnson, Halmstad högskola Professor Tomas Peterson, Malmö universitet

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande

Abstract in English:

The focal aim of this dissertation project centers on understanding the importance of some of the underlying factors responsible for the socialization of achievement motivation in youth sport and its affective outcomes. Furthermore, this dissertation project focuses on the specializing stage of development, more specifically, student-athletes (N = 78) attending a compulsory school with a sports profile. This dissertation project was guided by the theoretical frameworks provided by achievement goal theory (Nicholls, 1984, 1989), implicit theories of ability (Dweck, 2000), Ames’ (1992a, 1992b) motivational climate, Big-Fish-Little-Pond Effect (Marsh, 1984; Marsh & Parker, 1984) athletic burnout (Raedeke & Smith, 2001), and gender as a social institution (Lorber, 1994). In the first study, the aim was to analyze and problematize athletic ability longitudinally and with a gender perspective as it is perceived, discussed, and valued by student-athletes. A mixed method approach was used in this study consisting of quantitative analysis (multilevel modeling) of a three-year, six-wave data collection (N = 78). Furthermore, semi-structured interviews were conducted with 27 of the student-athletes. The two main results of this study were that entity beliefs increased, and incremental beliefs decreased during the three-year period, and that gender added a further understanding of the beliefs of student-athletes regarding athletic ability. The second study aimed to examine achievement goals in youth sport longitudinally and the within-person effects of perceived motivational climates by coaches, peers, and parents on achievement goal orientations. The student-athletes (N = 78) completed a multi-section questionnaire, six times over a three-year period, assessing the study variables and the multilevel modeling analysis revealed that both the task orientation and the ego orientation decreased for this age group over the threeyear period. Furthermore, the perceived task involving peer climate was significantly and positively related to task orientation, and perceived ego-involving coaching climate was significantly and positively related to ego orientation. In the third study, the aim was to examine the developmental trajectories of student-athlete burnout perceptions and the within-person relationship between achievement goals and burnout perceptions. The participants (N = 78), time frame, and measurement points were the same in this study, as in studies I and II. The results from the multilevel growth models revealed that burnout perceptions increased for this age group over the three-year period. Furthermore, task orientation was significantly and negatively related to a reduced sense of accomplishment and sport devaluation. The findings from this dissertation project highlight some of the complexity of achievement motivation in youth sport; the relationships between this type of motivation and the context, in this case, a school with a sports profile, and organized sports, and significant others such as coaches, peers, and parents. Furthermore, the results from this dissertation project underline the advantage of considering a specific developmental stage when studying achievement motivation in youth sport longitudinally

Sidan publicerades 2019-10-07 15:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-08 17:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Grund- och gymnasiesärskolan, 12-13 november i Stockholm

Ta del av aktuella föreläsningar om praktiska exempel på ämnesövergripande undervisning, bfl och hur det fungerar i särskolans lärmiljö och hur digitala verktyg kan utmana elever på olika utvecklingsnivåer. Konferensen berör också sex- och samlevnadsundervisning i särskolans praktik och hur man skapar en tillgänglig undervisning för elever med syn- eller hörselnedsättning. Missa inte högaktuella och intressanta dagar!

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark

Simon Schulin har undersökt och analyserat två inlärningspedagogiska begrepp, nämligen bildning och kompetens.

Folkbildning i global (o)rättvisa: Makt och motstånd i folkhögskolans internationalisering och transnationella kurser

Sofia Österborg Wiklund har undersökt den svenska folkhögskolans engagemang i global (o)rättvisa, dess uppkomst och nutida verksamheter, med fokus på transnationella kurser i global utveckling.

Den goda skolan: i lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Elin Stark har i sin avhandling identifierat och analyserat diskurser om ”den goda skolan” i lokal media och bland skolverksamma.

När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

Så funkar utmattningssyndrom

Rekordmånga går in i väggen. När kraven ökar orkar hjärnan inte med. ”Många tror att det är en fråga om svaghet, att de känner efter för mycket. I själva verket är de som går in i väggen minst lata – de pressar sig till det yttersta”, säger Giorgio Grossi, docent i medicinsk psykologi och psykoterapeut på Stressmottagningen i Stockholm.

How to set up interest-based reading groups

A three-step plan for using surveys to gauge students’ interests as a basis for forming small reading discussion groups.

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

Tool gauges use of Google in K-12 classrooms

Google has unveiled ”transformation reports” to give educators data on how often various Google offerings are actually used and for which specific tasks. This is important because a study last year by BrightBytes found the majority of software licenses purchased by schools went unused and another study by LearnTrials revealed just 9% of education-technology tools are used to their intended extent.