Hoppa till sidinnehåll

"What people tell you gets to you". Body satisfaction and peer victimization in early adolescence.

Publicerad:2009-02-27
Uppdaterad:2012-03-29
Författare

Carolina Lunde

Handledare

Docent Ann Frisén, Göteborgs universitet

Opponent

Linda Smolak, Kenyon college i USA

Disputerat vid

GU – Göteborgs universitet

Disputationsdag

2009-03-13

Titel (eng)

”What people tell you gets to you”. Body satisfaction and peer victimization in early adolescence.

Institution

Psykologiska institutionen

Abstrakt

Begreppet kroppsuppfattning inbegriper de tankar, känslor och åsikter individer hyser gentemot sin kropp och sitt utseende. Kroppsuppfattningen är en central del av självbilden vilket bland annat manifesteras i att individer med en negativ kroppsuppfattning ofta har en negativ självbild överlag. I de tidiga ungdomsåren (som i denna avhandling definieras som åren mellan 10 och 14 år) står individen i begrepp att möta den rad av omvälvande fysiska, psykologiska och sociala förändringar som pubertet och tonår medför. Inte minst i förhållande till det egna utseendet kan de här förändringarna leda till en ökad självmedvetenhet, då kroppens utseende kommer att förändras dramatiskt. Att komma tillrätta med detta nya fysiska jag blir till en viktig, men inte okomplicerad uppgift. Ett annat viktigt psykologiskt och socialt sammanhang under denna tid utgör relationen till jämnåriga. Alltmer tid spenderas ihop med kamrater, och i bästa fall utgör ungdomars jämnåriga ett viktigt emotionellt stöd.

För en del unga flickor och pojkar är relationen till jämnåriga dock problematisk. Under tidiga skolår är mobbning ett vanligt förekommande problem, uppskattningsvis 9% av svenska skolbarn uppger att de regelbundet blir utsatta för de upprepade negativa handlingar som mobbning definieras som. Mobbning kan ta sig flera uttryck, från mer direkta handlingar som retande och fysiskt våld till mer subtila handlingar som ryktesspridning och uteslutning. Forskning har visat att när personer erinrar sig vad de blev retade för som barn så minns de att utseende (t ex ansiktsdrag och vikt) var något som ofta stod i fokus. Forskning har också visat att unga personer som har blivit retade över sitt utseende i unga år riskerar att utveckla en kvarstående negativ syn på sin kropp. Ett problem med denna tidigare forskning är att den har varit retrospektiv, det vill säga att man har bett vuxna personer att minnas hur de hade det som barn. Ett annat problem är att den nästan uteslutande bygger på kvinnliga deltagares erfarenheter.

I denna doktorsavhandling presenteras fyra vetenskapliga studier som belyser ungdomars kroppsuppfattning på olika sätt, liksom sambanden mellan en negativ kroppsuppfattning och problematiska interaktioner med jämnåriga (engelska peer victimization). Problematiska interaktioner med jämnåriga har studerats dels i form av utsatthet för mobbning, och dels i form av mer specifika erfarenheter till exempel att ha blivit retad över utseendet, att ha blivit utesluten ur sociala sammanhang eller att ha blivit utsatt för fysiskt våld av jämnåriga. Samtliga studier utgår från data insamlat inom ramen för ett stort longitudinellt projekt.

I Studie I studerades sambanden mellan 960 10-åriga flickors och pojkars kroppsuppfattning och deras erfarenheter av problematiska interaktioner med jämnåriga. Resultaten visar att flickor och pojkar som upplevde att de upprepade gånger blivit uteslutna ur sociala sammanhang hade en mer negativ upplevelse av sin kropp och sitt utseende. De flickor som var utsatta för mobbning hade dessutom en påtagligt mer negativ syn av hur de trodde att andra värderar deras utseende.

I Studie II ställdes istället frågan om vissa ungdomar oftare än andra rapporterar att de är utsatta för negativa interaktioner med jämnåriga. Studien utgick från samma deltagare som de som deltog i Studie I. Resultaten visar att överviktiga ungdomar verkar vara särskilt utsatta. Dessutom fanns en viktig könsskillnad medan överviktiga pojkar endast angav att de utsattes för retande kopplat till utseendet så uppgav överviktiga flickor oftare än andra flickor att de var utsatta för regelrätt mobbning.

Studie III syftade till att undersöka dels hur kroppsuppfattningen utvecklas under tidiga ungdomsår, och dels huruvida tidiga problematiska kamratrelationer hänger samman med utvecklingen av en negativ kroppsuppfattning. Deltagare var de 874 flickor och pojkar som deltagit i det longitudinella projektets två första mättillfällen (vid 10 och 13 år). Resultaten visade att både flickor och pojkar blev påtagligt mer missnöjda med sin kropp och sitt utseende mellan 10 och 13 år. För flickor är dessa resultat väl i linje med resultat som redovisats i internationell forskning. Vad gäller pojkars kroppsuppfattningsutveckling var resultaten något mer förvånande, då man tidigare antagit att pojkar snarare tenderar att bli mer nöjda med sitt utseende under tidiga tonår. Studie III visade också att en hög grad av negativa interaktioner med jämnåriga vid 10 års ålder hängde samman med betydande viktmissnöje bland flickor tre år senare. För pojkar som ofta blivit retade över sitt utseende som 10-åringar var det framförallt en negativ upplevelse av hur andra uppfattar ens utseende som var påtaglig vid uppföljningen.

Studie IV var till skillnad från de övriga studierna en kvalitativ ansats, och syftade till att fördjupa kunskapen kring vad som kan komma att forma en negativ kroppsuppfattning. Trettio av de mest missnöjda deltagarna, varav hälften flickor och hälften pojkar, från det longitudinella projektets två mättillfällen intervjuades individuellt. Utifrån den kvalitativa analysen fann vi fyra huvudmönster vad gäller deltagarnas individuella berättelser och erfarenheter, och dessa huvudmönster sammanfattades i fyra undergrupperingar: extremt missnöjda, okritiska, naiva och reflekterande. I korta ordalag utmärktes de extremt missnöjda deltagarna uteslutande av flickor som trots ett mycket kritiskt förhållningssätt till skönhetsideal i samhället var mycket negativa till sitt eget utseende. De hade brottats med bantning och ätstörningsproblematik, liksom en negativ hemmiljö. Samtliga vittnade om problematiska erfarenheter i relation till jämnåriga. De okritiska deltagarna utmärkte sig framförallt genom ett oproblematiserande förhållningssätt gentemot skönhetsideal, något som kan indikera att de internaliserat rådande normer om vad som är attraktivt (t ex extrem smalhet). De deltagare som kom att kallas naiva var ofta pojkar som föreföll oförstående och ovetandes om skönhetsideal och som talade om kroppen i termer av funktion snarare än utseende (t ex att ha starka ben). De reflekterande deltagarna var liksom de extremt missnöjda medvetna och kritiska mot rådande skönhetsideal, men föreföll inte särskilt missnöjda med sin kropp och sitt utseende. Många av dessa deltagare formulerade betydelsen av att inte låta ens utseende avgöra ens egenvärde.

Denna doktorsavhandling visar sammanfattningsvis att de tidiga ungdomsåren är en tid då barn riskerar bli mer missnöjda med sitt utseende. De barn och ungdomar som brottas med problematiska relationer till sina jämnåriga brottas också i högre utsträckning än andra barn med en negativ självbild kopplat till kropp och utseende. Överviktiga barn verkar vara särskilt utsatta, både vad gäller en negativ kroppsuppfattning liksom att uppleva sig vara utsatta för mobbning. Givet de negativa konsekvenser som en negativ kroppsuppfattning kan medföra, såsom till exempel ätstörningsproblematik, är det viktigt att uppmärksamma tidiga indikationer på negativ kroppsuppfattning. Barn som utsätts för mobbning eller på andra sätt har problematiska interaktioner med sina jämnåriga riskerar att vara särskilt negativt inställda mot sin kropp och sitt utseende

”What people tell you gets to you”. Body satisfaction and peer victimization in early adolescence.

Satisfaction with one s appearance and peer relationships, respectively, are salient components of adolescents everyday lives. Difficulties in either of these domains may be detrimental to individuals psychological well-being. Research within the body image field indicates that physical appearance is a recurring theme when children tease each other, and that such experiences may result in body dissatisfaction. For some early adolescents, peer victimization is so frequently experienced that it is referred to as bullying. The research presented in this dissertation attempts to disentangle the relationships between early adolescents body dissatisfaction and experiences of peer victimization in terms of type and frequency. As more qualitative studies have been requested to move the body image field forward, an additional goal was to provide an in-depth approach to body dissatisfaction. In Study I, the associations of a range of peer victimization experiences and 10-year-olds (N=960) body satisfaction were evaluated. Boys and girls who experienced that they had been socially excluded from their peer group were more dissatisfied with their appearance. Bullied girls also attributed more negative evaluations of their appearance to other people. In Study II, peer victimization experiences were evaluated in relation to participants (N=960) body composition (i.e., weight and height). Results indicated that whereas overweight boys mainly reported having been frequently subjected to appearance related teasing, overweight girls reported that not only were they subject to frequent appearance related teasing but also to frequent bullying. In Study III, the twofold objective was to examine the developmental trajectories of adolescent s body satisfaction, as well as the long-term associations between body satisfaction and peer victimization. Between age 10 and 13, both girls and boys (N=874) became significantly more dissatisfied with their appearance. The long-term effects of peer victimization experiences on participants body satisfaction varied by gender: A higher frequency of peer victimization prospectively predicted girls more negative weight-evaluations. For boys, frequent appearance related teasing predicted more negative beliefs about how other people view their appearance. Study IV used a qualitative design, aiming at providing an in-depth approach to the continuum of body dissatisfaction. Thirty 14-year-olds, who had reported stability in terms of a low level of body satisfaction at age 10 and 13, were interviewed. The qualitative analysis (based on an IPA-approach) resulted in four subgroups of participants. These subgroups were labeled Severely Troubled, Non-Critical, Reflective, and Naïve. Participants body satisfaction concerns appeared to interplay with subjective standpoints and perceptions of sociocultural influences on body dissatisfaction. Importantly, the most dissatisfied participants (Severely Troubled) reported a history of peer victimization experiences, along with having received very critical appearance commentary from their parents. To summarize, this dissertation demonstrates that young adolescents who repeatedly experience their peer interactions as problematic also seem to battle unfavorable attitudes and beliefs about their appearance.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev