Dela:

"What people tell you gets to you". Body satisfaction and peer victimization in early adolescence.

Fakta
Disputation

2009-03-13

Titel (eng)

”What people tell you gets to you”. Body satisfaction and peer victimization in early adolescence.

Författare

Carolina Lunde

Handledare

Docent Ann Frisén, Göteborgs universitet

Opponent

Linda Smolak, Kenyon college i USA

Institution

Psykologiska institutionen

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Carolina Lunde
Läs pressmeddelande
Läs mer om disputationen

Svenskt abstrakt:

Begreppet kroppsuppfattning inbegriper de tankar, känslor och åsikter individer hyser gentemot sin kropp och sitt utseende. Kroppsuppfattningen är en central del av självbilden vilket bland annat manifesteras i att individer med en negativ kroppsuppfattning ofta har en negativ självbild överlag. I de tidiga ungdomsåren (som i denna avhandling definieras som åren mellan 10 och 14 år) står individen i begrepp att möta den rad av omvälvande fysiska, psykologiska och sociala förändringar som pubertet och tonår medför. Inte minst i förhållande till det egna utseendet kan de här förändringarna leda till en ökad självmedvetenhet, då kroppens utseende kommer att förändras dramatiskt. Att komma tillrätta med detta nya fysiska jag blir till en viktig, men inte okomplicerad uppgift. Ett annat viktigt psykologiskt och socialt sammanhang under denna tid utgör relationen till jämnåriga. Alltmer tid spenderas ihop med kamrater, och i bästa fall utgör ungdomars jämnåriga ett viktigt emotionellt stöd.

För en del unga flickor och pojkar är relationen till jämnåriga dock problematisk. Under tidiga skolår är mobbning ett vanligt förekommande problem, uppskattningsvis 9% av svenska skolbarn uppger att de regelbundet blir utsatta för de upprepade negativa handlingar som mobbning definieras som. Mobbning kan ta sig flera uttryck, från mer direkta handlingar som retande och fysiskt våld till mer subtila handlingar som ryktesspridning och uteslutning. Forskning har visat att när personer erinrar sig vad de blev retade för som barn så minns de att utseende (t ex ansiktsdrag och vikt) var något som ofta stod i fokus. Forskning har också visat att unga personer som har blivit retade över sitt utseende i unga år riskerar att utveckla en kvarstående negativ syn på sin kropp. Ett problem med denna tidigare forskning är att den har varit retrospektiv, det vill säga att man har bett vuxna personer att minnas hur de hade det som barn. Ett annat problem är att den nästan uteslutande bygger på kvinnliga deltagares erfarenheter.

I denna doktorsavhandling presenteras fyra vetenskapliga studier som belyser ungdomars kroppsuppfattning på olika sätt, liksom sambanden mellan en negativ kroppsuppfattning och problematiska interaktioner med jämnåriga (engelska peer victimization). Problematiska interaktioner med jämnåriga har studerats dels i form av utsatthet för mobbning, och dels i form av mer specifika erfarenheter till exempel att ha blivit retad över utseendet, att ha blivit utesluten ur sociala sammanhang eller att ha blivit utsatt för fysiskt våld av jämnåriga. Samtliga studier utgår från data insamlat inom ramen för ett stort longitudinellt projekt.

I Studie I studerades sambanden mellan 960 10-åriga flickors och pojkars kroppsuppfattning och deras erfarenheter av problematiska interaktioner med jämnåriga. Resultaten visar att flickor och pojkar som upplevde att de upprepade gånger blivit uteslutna ur sociala sammanhang hade en mer negativ upplevelse av sin kropp och sitt utseende. De flickor som var utsatta för mobbning hade dessutom en påtagligt mer negativ syn av hur de trodde att andra värderar deras utseende.

I Studie II ställdes istället frågan om vissa ungdomar oftare än andra rapporterar att de är utsatta för negativa interaktioner med jämnåriga. Studien utgick från samma deltagare som de som deltog i Studie I. Resultaten visar att överviktiga ungdomar verkar vara särskilt utsatta. Dessutom fanns en viktig könsskillnad medan överviktiga pojkar endast angav att de utsattes för retande kopplat till utseendet så uppgav överviktiga flickor oftare än andra flickor att de var utsatta för regelrätt mobbning.

Studie III syftade till att undersöka dels hur kroppsuppfattningen utvecklas under tidiga ungdomsår, och dels huruvida tidiga problematiska kamratrelationer hänger samman med utvecklingen av en negativ kroppsuppfattning. Deltagare var de 874 flickor och pojkar som deltagit i det longitudinella projektets två första mättillfällen (vid 10 och 13 år). Resultaten visade att både flickor och pojkar blev påtagligt mer missnöjda med sin kropp och sitt utseende mellan 10 och 13 år. För flickor är dessa resultat väl i linje med resultat som redovisats i internationell forskning. Vad gäller pojkars kroppsuppfattningsutveckling var resultaten något mer förvånande, då man tidigare antagit att pojkar snarare tenderar att bli mer nöjda med sitt utseende under tidiga tonår. Studie III visade också att en hög grad av negativa interaktioner med jämnåriga vid 10 års ålder hängde samman med betydande viktmissnöje bland flickor tre år senare. För pojkar som ofta blivit retade över sitt utseende som 10-åringar var det framförallt en negativ upplevelse av hur andra uppfattar ens utseende som var påtaglig vid uppföljningen.

Studie IV var till skillnad från de övriga studierna en kvalitativ ansats, och syftade till att fördjupa kunskapen kring vad som kan komma att forma en negativ kroppsuppfattning. Trettio av de mest missnöjda deltagarna, varav hälften flickor och hälften pojkar, från det longitudinella projektets två mättillfällen intervjuades individuellt. Utifrån den kvalitativa analysen fann vi fyra huvudmönster vad gäller deltagarnas individuella berättelser och erfarenheter, och dessa huvudmönster sammanfattades i fyra undergrupperingar: extremt missnöjda, okritiska, naiva och reflekterande. I korta ordalag utmärktes de extremt missnöjda deltagarna uteslutande av flickor som trots ett mycket kritiskt förhållningssätt till skönhetsideal i samhället var mycket negativa till sitt eget utseende. De hade brottats med bantning och ätstörningsproblematik, liksom en negativ hemmiljö. Samtliga vittnade om problematiska erfarenheter i relation till jämnåriga. De okritiska deltagarna utmärkte sig framförallt genom ett oproblematiserande förhållningssätt gentemot skönhetsideal, något som kan indikera att de internaliserat rådande normer om vad som är attraktivt (t ex extrem smalhet). De deltagare som kom att kallas naiva var ofta pojkar som föreföll oförstående och ovetandes om skönhetsideal och som talade om kroppen i termer av funktion snarare än utseende (t ex att ha starka ben). De reflekterande deltagarna var liksom de extremt missnöjda medvetna och kritiska mot rådande skönhetsideal, men föreföll inte särskilt missnöjda med sin kropp och sitt utseende. Många av dessa deltagare formulerade betydelsen av att inte låta ens utseende avgöra ens egenvärde.

Denna doktorsavhandling visar sammanfattningsvis att de tidiga ungdomsåren är en tid då barn riskerar bli mer missnöjda med sitt utseende. De barn och ungdomar som brottas med problematiska relationer till sina jämnåriga brottas också i högre utsträckning än andra barn med en negativ självbild kopplat till kropp och utseende. Överviktiga barn verkar vara särskilt utsatta, både vad gäller en negativ kroppsuppfattning liksom att uppleva sig vara utsatta för mobbning. Givet de negativa konsekvenser som en negativ kroppsuppfattning kan medföra, såsom till exempel ätstörningsproblematik, är det viktigt att uppmärksamma tidiga indikationer på negativ kroppsuppfattning. Barn som utsätts för mobbning eller på andra sätt har problematiska interaktioner med sina jämnåriga riskerar att vara särskilt negativt inställda mot sin kropp och sitt utseende

Sidan publicerades 2009-02-27 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 15:15 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser