What the right to eduation is, and what it ought to be. Towards a social ontology of education as a human right

Christian Norefalk har undersökt vad rätten till utbildning är och vad den borde vara.

Fakta
Disputation

2022-03-04

Titel (eng)

What the right to eduation is, and what it ought to be. Towards a social ontology of education as a human right

Författare

Christian Norefalk

Handledare

Docent Johan Dahlbeck, Malmö universitet. Docent Johan Brännmark, Malmö universitet

Opponent

Professor Tristan McCowan, University College London

Institution

Institutionen för barndom, utbildning och samhälle

Lärosäte

Malmö universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Christian Norefalk

Abstract in English:

During the second half of the 20th century education has been recognized as a human right in several international conventions, and the UN also holds that “Education shall be free” and that “Elementary education shall be compulsory” (UN, 1948, Article 26).

The education-as-a-human right-project could be viewed as a good intention of global inclusion in recognizing that all individuals have a right to education in virtue of being humans, and the idea of education as a human right thus has a tremendous global significance. However, if we look at this more critically, the education-as-a-human right-project, may not only be grounded in altruistic good intensions for the disadvantaged.

The term “elementary education”, or sometimes “primary education”, which is used in several human rights-documents seems to suggest that it is some sort of formalized education. It would be useful however to make a distinction between formal and informal education, as well as between teaching, learning, education and schooling, in the discussion of the right to education and specifically in the discussion concerning education as a “human right”.

There is obviously a difference between the right to teach, the right to learn, the right to education and the right to schooling. And how are these rights related to compulsory schooling, compulsory education and the supposed duty to teach and duty to learn? A further concern is what makes this a human right rather than for example a juridical right as a citizen.

By addressing these questions within a theoretical framework of social ontology and ameliorative conceptual analysis I believe that we can find new ways of dealing with fundamental problems within philosophy of education such as the nature, purpose and aims of education as well as the right to education.

Sidan publicerades 2022-03-08 09:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-06-03 11:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Psykologi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i psykologi på gymnasiet eller vuxenutbildningen. Ta del av fem föreläsningar om aktuell forskning inom psykologi. Delta på plats i Stockholm 7 oktober eller via webbkonferensen 17-31 oktober. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 2 695 kr ex. moms t.o.m. 7 september!

Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education

Syftet med Lovisa Bergdahls avhandling Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education, är att omförhandla relationen mellan utbildning, demokrati och religion.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Contingency in high-school students reasoning about electrochemical cells: Opportunities for learning and teaching in school science

Resultaten i Karim Hamzas avhandling "Contingency in high-school students reasoning about electrochemical cells: Opportunities for learning and teaching in school science" visar hur lärare kan uppmuntra en produktiv användning av oförutsebarhet för att främja lärande inom naturvetenskap klassrummet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.