Who should do What to Whom? Occupational Groups´ Views on Special Needs
Gunilla Lindqvists avhandling består av fyra delstudier där hon undersökt hur all pedagogisk personal inom förskola och skola, i en mellanstor svensk kommun, ser på arbetet med särskilt stöd i förskolan respektive skolan.
Avhandlingen är på engelska, notera dock att det finns en längre svensk sammanfattning på sidan 177 i avhandlingen.
Gunilla Lindqvist
Claes Nilholm, och Gun-Marie Wetso
Professor Kristina Ström, Åbo Akademi
Högskolan i Jönköping
2013-12-13
Who should do What to Whom?: Occupational Groups´ Views on Special Needs
Högskolan för lärande och kommunikation
Abstrakt
Det övergripande syftet med avhandlingen är att öka kunskapen kring olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Detta undersöks i fyra separata studier. I den första studien undersöks synen hos yrkesgrupper som arbetar i förskola och skola i en kommun. En enkät skickades ut till all pedagogisk personal (N=1297) i kommunen 2008 (72,5 % svarsfrekvens). I den andra studien svarade 45 (100 % svarsfrekvens) förskolechefer och grundskolerektorer i samma kommun på en liknande enkät under våren 2009. I den tredje studien beskrivs olika yrkesgruppers syn på specialpedagogens arbete och roll. Detta belyses genom att svaren från enkät 1 och 2 jämfördes. Svaren från en tredje enkät tillfördes också i studie tre. Denna tredje enkät distribuerades 2006 till alla kommunala skolchefer i Sverige (N=290). Svarsfrekvensen var här 90, 3 %. I den fjärde studien presenteras fem grundskolerektorers beskrivningar av sitt arbete kring specialpedagogiska frågor. Den fjärde studien är av en uppföljande studie av enkät 2. Grundskolerektorerna valdes ut på grund av inkluderande värden och för att de tycktes effektiva utifrån vissa uppställda kriterier. Intervjuerna genomfördes i januari 2012. Resultatet från studierna visar på ett antal intressanta slutsatser. Exempelvis tycks det råda både likheter och skillnader bland de studerade yrkesgrupperna gällande arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. En majoritet av de svarande i alla yrkesgrupper uttrycker att barns individuella brister är en vanlig orsak till att barn är i behov av särskilt stöd i förskolor/ skolor. En majoritet av alla som svarade menar att en medicinsk diagnos bör ha betydelse för erhållandet av särskilt stöd. Skillnader mellan de olika yrkesgrupperna framträder särkilt tydligt när det gäller hur det specialpedagogiska arbetet ska utföras och då framförallt i relation till specialpedagogens arbetsuppgifter. Kritisk pragmatism (Cherryholmes, 1988) används som teoretisk utgångspunkt. Skrtics (1991) kritiska läsning och analys av specialpedagogik och specialundervisning i relation till allmänpedagogik används specifikt för att tolka och diskutera utfallet av studierna. Vidare används Abbotts (1988) resonemang kring ”fördelning av expert-arbete” för att diskutera yrkesgruppernas svar angående ”vem som ska göra vad med vem”. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling som består av fyra delstudier och en sammanfattande kappa. Avhandlingen är skriven på engelska och de fyra delstudierna är redovisade i fyra separata artiklar publicerade i internationella tidskrifter. Resultaten i de fyra delstudierna kontextualiseras och tolkas teoretiskt i de fyra artiklarna. Dock förs ett fördjupat och detaljerat resonemang kring de empiriska slutsatserna och dess teoretiska tolkningar i kappan. I denna del av avhandlingen kontextualiseras och syntetiseras resultaten också vidare. Inkludering och förutsättningar för att studera och utveckla inkluderande undervisning diskuteras också i ett fördjupat resonemang i kappan.
Who should do What to Whom?: Occupational Groups´ Views on Special Needs
The overall aim of this thesis is to increase our knowledge of different occupational groups´ views on work with children in need of special support. This is explored in four separate studies.
The first study investigates the views of occupational groups in preschools and schools in one municipality. A questionnaire was handed out to all personnel (N=1297) in the municipality in 2008 (72.5 % response rate). The second study explores the views of educational leaders (N=45) in the same municipality. Questionnaire # 2 was distributed in 2009. All the educational leaders responded to the questionnaire. The third study describes the views of different occupational groups concerning special educational needs coordinators´ (SENCOs) role and work. This was highlighted by comparing responses from questionnaire #1 and # 2. Responses concerning SENCOs´ work were also added using a third questionnaire. This questionnaire was handed out in 2006 to chief education officers (N=290) in all municipalities in Sweden. The response rate was 90.3%. Finally, the fourth study presents five head teachers´ descriptions of their work with special needs issues. Study four was a follow-up study of questionnaire # 2. These head teachers were selected because of their inclusive values and because they seemed to be effective according to certain criteria. They were interviewed in January 2012.
The results reveal a number of interesting findings. For example, there are both similar and different views among the occupational groups concerning work with children in need of special support. A majority of the respondents in all groups state that children´s individual deficiencies is one common reason why children need special support in preschools/schools. Differences between the occupational groups become especially visible regarding their views of SENCOs‟ work.
Critical pragmatism (Cherryholmes, 1988) is applied as a theoretical point of departure. Skrtic´s (1991) critical reading and analysis of special education relative to general education is specifically used to interpret and discuss the outcome of the studies. Additionally, Abbott´s (1988) reasoning concerning the “division of expert labor” is used to discuss the occupational groups´ replies concerning “who should do what to whom”.
The findings in the studies are contextualized and theoretically interpreted in the separate articles. However in the first part of this thesis (in Swedish: Kappa), the theoretical interpretations of the empirical outcome are discussed in more detail and the results are further contextualized and synthesised. Inclusion and premises for inclusive education are also discussed in more depth in the first part of the present thesis.
Relaterade länkar
Rektor i fokus
Åk F–Vux Hedersrelaterade normer och förtryck i förskolan
Fsk