Who should do What to Whom? Occupational Groups´ Views on Special Needs
Gunilla Lindqvists avhandling består av fyra delstudier där hon undersökt hur all pedagogisk personal inom förskola och skola, i en mellanstor svensk kommun, ser på arbetet med särskilt stöd i förskolan respektive skolan. Avhandlingen är på engelska, notera dock att det finns en längre svensk sammanfattning på sidan 177 i avhandlingen.
Svenskt abstrakt:
Det övergripande syftet med avhandlingen är att öka kunskapen kring olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Detta undersöks i fyra separata studier. I den första studien undersöks synen hos yrkesgrupper som arbetar i förskola och skola i en kommun. En enkät skickades ut till all pedagogisk personal (N=1297) i kommunen 2008 (72,5 % svarsfrekvens). I den andra studien svarade 45 (100 % svarsfrekvens) förskolechefer och grundskolerektorer i samma kommun på en liknande enkät under våren 2009. I den tredje studien beskrivs olika yrkesgruppers syn på specialpedagogens arbete och roll. Detta belyses genom att svaren från enkät 1 och 2 jämfördes. Svaren från en tredje enkät tillfördes också i studie tre. Denna tredje enkät distribuerades 2006 till alla kommunala skolchefer i Sverige (N=290). Svarsfrekvensen var här 90, 3 %. I den fjärde studien presenteras fem grundskolerektorers beskrivningar av sitt arbete kring specialpedagogiska frågor. Den fjärde studien är av en uppföljande studie av enkät 2. Grundskolerektorerna valdes ut på grund av inkluderande värden och för att de tycktes effektiva utifrån vissa uppställda kriterier. Intervjuerna genomfördes i januari 2012. Resultatet från studierna visar på ett antal intressanta slutsatser. Exempelvis tycks det råda både likheter och skillnader bland de studerade yrkesgrupperna gällande arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. En majoritet av de svarande i alla yrkesgrupper uttrycker att barns individuella brister är en vanlig orsak till att barn är i behov av särskilt stöd i förskolor/ skolor. En majoritet av alla som svarade menar att en medicinsk diagnos bör ha betydelse för erhållandet av särskilt stöd. Skillnader mellan de olika yrkesgrupperna framträder särkilt tydligt när det gäller hur det specialpedagogiska arbetet ska utföras och då framförallt i relation till specialpedagogens arbetsuppgifter. Kritisk pragmatism (Cherryholmes, 1988) används som teoretisk utgångspunkt. Skrtics (1991) kritiska läsning och analys av specialpedagogik och specialundervisning i relation till allmänpedagogik används specifikt för att tolka och diskutera utfallet av studierna. Vidare används Abbotts (1988) resonemang kring ”fördelning av expert-arbete” för att diskutera yrkesgruppernas svar angående ”vem som ska göra vad med vem”. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling som består av fyra delstudier och en sammanfattande kappa. Avhandlingen är skriven på engelska och de fyra delstudierna är redovisade i fyra separata artiklar publicerade i internationella tidskrifter. Resultaten i de fyra delstudierna kontextualiseras och tolkas teoretiskt i de fyra artiklarna. Dock förs ett fördjupat och detaljerat resonemang kring de empiriska slutsatserna och dess teoretiska tolkningar i kappan. I denna del av avhandlingen kontextualiseras och syntetiseras resultaten också vidare. Inkludering och förutsättningar för att studera och utveckla inkluderande undervisning diskuteras också i ett fördjupat resonemang i kappan.
Sidan publicerades 2014-01-24 14:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 22:57 av Moa Duvarci Engman
