Working Memory and Higher-Order Cognition in Children

Fakta
Disputation

2008-10-06

Titel (eng)

Working Memory and Higher-Order Cognition in Children

Författare

Carin Tillman

Opponent

Dr, John Towse, John, Psychology Department, Lancaster University, United Kingdom

Institution

Institutionen för psykologi

Lärosäte

UU – Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs intervju med Carin Tillman i Specialpedagogik

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen var att öka vår kunskap om mentala kontrollfunktioner hos barn. Dessa funktioner, som kan sägas vara en del av det som skiljer oss från andra djur, gör det möjligt för oss att vara målinriktade individer. De gör det alltså möjligt för oss att komma ihåg och fokusera på målet med en handling, att planera vårt beteende i enlighet med detta mål, samt hämma lockelsen att göra sådant som inte är relevant för målet. Denna typ av mentala kontrollprocesser, som kallas

exekutiva funktioner

, har blivit mycket uppmärksammade under de senaste decennierna på grund av att en stor ansamling forskning har visat att många neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (t ex. ADHD) är relaterade till brister i dessa funktioner. Den starka relationen till diagnosen ADHD, som är en av våra vanligaste barnpsykiatriska diagnoser idag, visar hur viktigt det är att öka vår kunskap om exekutiva funktioner. Definitionen av exekutiva funktioner är också tydligt relaterad till konventionella definitioner av mänsklig intelligens.

I avhandlingen studerade jag hur olika exekutiva funktioner var relaterade till intelligens hos barn. Jag fokuserade delvis på funktionen arbetsminne, vilken kan beskrivas som förmågan att mentalt bearbeta information som lagras under en kortare period (ett par sekunder) och använda denna information i komplext mentalt arbete, som t ex när du lyssnar på och försöker förstå en föreläsare samtidigt som du för anteckningar över vad hon säger. Jag studerade även intellektuella brister hos barn med ADHD för att försöka ta reda på vad dessa brister kan säga oss om de mentala funktionsnedsättningar som dessa barn ofta har.

I mina tre studier träffade jag och mina kollegor sammanlagt ca 500 barn. Undersökningarna har i stort gått ut på att låta barnen utföra olika mentala uppgifter och tester, för att mäta de mentala funktionerna, arbetsminne, interferenskontroll (förmågan att motstå distraktion), bibehållen uppmärksamhet, bearbetningshastighet, samt intelligens.

Mina resultat visade att olika exekutiva funktioner förklarade olika, snarare än samma, aspekter av intelligens, vilket tolkades som a) att de studerade funktionerna kan ses som relativt oberoende av varandra, b) att alla de studerade funktionerna, oberoende av varandra, är viktiga för det intellektuella fungerandet hos ett barn, samt c) att intelligens hos barn bäst ses som ett mentalt system som består av många olika oberoende ingredienser , snarare än en enda enhetlig process. En av studierna visade även att en av dessa ingredienser, arbetsminne, verkar vara ett system som består av minst fyra olika komponenter; två som har hand om lagring respektive bearbetning av verbal information och två som har hand om lagring respektive bearbetning av spatial information. Vidare visade den studien att alla dessa arbetsminneskomponenter, oberoende av varandra, var viktiga för det intellektuella fungerandet hos ett barn. Den sista studien visade att barn med ADHD har statistiskt signifikant lägre intelligens än barn med annan neuropsykiatrisk diagnos samt barn utan någon neuropsykiatrisk diagnos. Det är dock viktigt att notera att även om skillnaden mellan grupperna rent statistiskt var signifikant, så är det en relativt liten skillnad det handlar om. Intelligensnivån hos barn med ADHD ligger väl inom gränsen för normalvariationen. Det är inte heller alla barn med ADHD som har en signifikant lägre intelligens jämfört med barn utan denna diagnos, men på gruppnivå så upptäcker man ofta en sådan skillnad. Vidare visade studien att denna lägre intelligens hos barnen med ADHD inte kunde förklaras helt av dessa barns svagare exekutiva funktioner. Bristerna i intelligens verkar alltså kunna ge oss information om mentala funktionsnedsättningar hos dessa barn utöver den information som deras brister i exekutiva funktioner kan ge oss. Framtida forskning bör studera mer specifikt vilken information dessa brister kan ge oss. Vi spekulerar i att förutom separata exekutiva funktioner så består intelligenssystemet av en generell exekutiv uppmärksamhetsfunktion som fungerar som en överordnad chef över de exekutiva funktionerna. Utifrån denna spekulation, skulle de mentala bristerna hos barn med ADHD kunna involvera svagare exekutiva funktioner samt en funktionsnedsättning i denna överordnade uppmärksamhetsfunktion.

Sidan publicerades 2008-09-23 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-19 11:12 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser