Writing across the Curriculum in Compulsory School in Sweden

Erika Sturk har undersökt hur lärare i den svenska grundskolan arbetar med skrivande i sin undervisning.

Fakta
Disputation

2022-05-20

Titel (sv)

Skrivande i skolans alla ämnen i den svenska grundskolan

Titel (eng)

Writing across the Curriculum in Compulsory School in Sweden

Författare

Erika Sturk

Handledare

Professor Eva Lindgren, Umeå universitet Docent Ann-Christin Randahl, Göteborgs Universitet.

Opponent

Professor Ma1te Blikstad-Balas, Universitetet i Oslo

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Erika Sturk

Abstract in English:

We live in a mass writing society (Brandt, 2015) with high demands on the citizens’ abilities to write for full participation, and effective teaching of writing  is important. This thesis explores how writing is taught in Swedish compulsory school across the curriculum, investigating both how teachers talk about and teach writing. The aim of the doctoral project is to explore how writing is taught across the curriculum in Swedish compulsory school. Two main questions are raised: What discourses of writing can be identified among teachers across the curriculum? How do teachers use writing for pedagogical purposes across the curriculum? These questions are investigated in three studies based on different empirical data. In the first, 60 teachers in Swedish as L1 in school years 1–9 described their teaching of writing in a questionnaire. In the second study, teachers’ interactions about the teaching of writing were explored in an extended staffroom on Facebook for teachers in both Swedish as L1 and as L2 in school years 1–9. In the third study, the teaching of writing in school practice across the curriculum was observed in school years 4–6.

Ivanič’s (2004, 2017) framework for discourses of writing and learning to write was employed as an analytical tool. This framework builds on theories of language use in layers, accomplishing a comprehensive understanding of the teaching of writing. The framework consists of seven discourses of writing: a skills discourse, a creativity discourse, a discourse for thinking and learning, a process discourse, a genre discourse, a social practices discourse, and a sociopolitical discourse.

The findings reveal that writing across the curriculum was undertaught but writing as a tool for learning – enacted in a discourse for thinking and learning – had a strong position. In language subjects, text-focused writing discourses dominated (a skills and a genre discourse) and a creativity and a process discourse were identified, often combined with a genre discourse. Contextfocused writing (a social practices and a socio-political discourse) was rare, as has been shown by other studies (cf. McCarthey et al., 2014). Language teachers seemed responsible for the teaching of writing, and models for writing were common, e.g., a practical process model and a model for genre writing. The pupils wrote for learning outcomes, and for their teacher, and there was a lack of participatory writing or a critical view on writing. Finally, a comprehensive teaching of writing is argued to develop pupils’ writing proficiency. How such teaching can be achieved is discussed in relation to teachers’ beliefs, the curriculum, subject conventions, school material (cf. Smidt, 2010), and colleagues and key persons on social media – and in relation to what literacy skills that are necessary in the 21st century.

Sidan publicerades 2022-04-29 14:33 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-05-16 10:49 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Svenska för låg- och mellanstadiet

Vill du ta del av aktuell forskning och få praktiska verktyg som utvecklar dig i din yrkesroll? Konferensen innehåller sju föreläsningar om bland annat formativ kartläggning av elevers läsfärdighet, assisterande teknik vid läs- och skrivundervisning, källkritik och cirkelmodellen. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september 2022.

Svenska som andraspråk

Välkommen till Skolportens årliga konferens för dig som undervisar i svenska som andraspråk i grundskolan eller gymnasiet! Vi diskuterar bland annat ämnets komplexitet, grammatikundervisning och litteraturdidaktik. Välj om du vill delta på plats i Stockholm 29–30 september eller via webbkonferensen 10–24 oktober. Boka-tidigt-pris 3 995 kr. ex. moms gäller t.o.m 31 augusti.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Skolbokspropaganda? En ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995-2005)

Jörgen Mattlar undersöker i avhandlingen "Skolbokspropaganda?" bilden av det svenska samhället i läromedel i svenska som andraspråk. Bilden som framkommer är samstämmig - men också skiftande.

Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola

I Ann-Christin Torpstens avhandling "Erbjudet och upplevt lärande" får vi lyssna på andraspråkselevers egna berätteler om mötet med svenska som andraspråk och med svensk skola.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.