Writing, reviewing, and revising: Peer feedback in lower secondary EFL classrooms

Jessica Berggrens övergripande forskningsfråga handlar om vad kan elever lära sig om skrivande på engelska genom att ge återkoppling. Avhandlingen bidrar med både teori och praktik till att problematisera och utforska undervisning, bedömning och lärande.  

Fakta
Disputation

2019-06-15

Titel (eng)

Writing, reviewing, and revising: Peer feedback in lower secondary EFL classrooms

Författare

Jessica Berggren

Handledare

Professor Maria Kuteeva, Stockholms universitet Docent Britt-Marie Apelgren, Göteborgs universitet

Opponent

Docent Marie Källkvist, Lunds universitet

Institution

Engelska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Jessica Berggren

Abstract in English:

This thesis investigates pupils’ learning about writing from giving feedback. Research on peer assessment and L2 writing is plentiful, but little attention has been given to younger learners and to potential benefits for the peer feedback provider. My project was carried out as two intervention studies with Swedish pupils in year 8. During the intervention, the pupils wrote two drafts of various genres (the reply letter, the newspaper article, and the argumentative essay), and the teaching involved a joint formulation of criteria lists, feedback training, and peer review in groups. Learning from giving feedback was operationalised as links between the revision changes made to the first draft and the peer feedback provision.

Results show that the pupils were able to produce relevant feedback on their peers’ writing. The inclusion of formative information, i.e. explanations and suggestions, varied between the groups and between the genres. In terms of learning, it was especially the macro-level of writing that benefitted from giving feedback, as the pupils paid attention to paragraphing and the content of their texts, among other things. The intervention was inspired by genre pedagogies, and the pupils in the second study who wrote texts in three different genres presented an emergent genre awareness. As regards micro-level aspects of writing, the pupils self-reported improved ability to proofread their own texts from having read and commented on peers’ writing.

The pedagogical discussion of the findings highlights the roles of genre pedagogy, feedback training, criteria, and the pupils in relation to my results and to pupil involvement in assessment-as-learning activities. In conclusion, this thesis suggests that involving pupils as instructional resources for each other and for the teacher requires the advancement of pupils as agents in the classroom practice.

 

Sidan publicerades 2019-10-21 11:38 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-11-01 09:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning. Missa inte en viktig konferens!

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Hassan Sharif har utforskat en grupp irakiska ungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning för nyanlända.

”I svenska två vågar jag prata mer och så”. En didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk

Catarina Economou har i sin avhandling analyserat och jämfört innehållet i ämnesplanerna (Gy 11) för svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet och vilka konsekvenser dessa skillnader kan medföra.

Att samtala om texter: från träteknik och svetsteori till antikens myter: Textsamtalets möjligheter som närmaste zon för läsutveckling i en klass på gymnasiets industritekniska program

Pia Viséns avhandling handlar om hur textsamtal på industritekniska programmet fungerar som utgångspunkt för diskussion om texternas innehåll och därmed som en möjlighet till ökad förståelse för textens ämnesinnehåll.

Med en framtida demokrat som adressat. Föreställningar om framtid i svenska samhällskunskapsböcker 1992-2010

Hur ser föreställningar om individuell och gemensam framtid ut i svenska samhällskunskapsböcker för högstadiet under perioden 1992-2010? Det har Jonas Nordmark undersökt.

Utmaningar och möjligheter för utländska lärare som återinträder i yrkeslivet i svensk skola

Vilka utmaningar möter utländska lärare i den svenska skolan och vilka möjligheter har de att hantera dessa utmaningar och etablera en legitimitet? Aina Bigestans har studerat en grupp kvalificerade lärare som efter migration till Sverige lärt sig svenska och fortsatt sin yrkeskarriär i den svenska skolan.

”Vi kan skriva förargument och sedan motargument”. Om deliberativa samtal i undervisning i svenska som andraspråk på högskolenivå

Hur skapar vuxna andraspråkstalare som läser svenska som andraspråk på högskolenivå mening genom samtal kring gemensamma texter? Det har Samira Hajjouji Hennius forskat om.

Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan

Hur kan lärare förstå kunskapskrav, och hur kan kunskapskravens användbarhet förstås? Dessa frågor har Gunnar Hyltegren forskat om.

Solidaritet och utbildning för hållbar utveckling: En studie av förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande i den svenska gymnasieskolan

Hur ser förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande ut inom utbildning för hållbar utveckling i gymnasieskolan? Det har forskaren Tomas Torbjörnsson undersökt.

Uppföljning och utvärdering för förändring. Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation synliggörs olika frågor i relation till barns lärande och lärstrategier, samt hur barnens egna frågor kan lyftas upp och bli en del av planeringen i förskolans verksamhet. Men det är ett krävande arbetsverktyg och det behövs en god organisation för att det ska fungera, visar Ingela Elfströms avhandling.

”Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill”. En studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken

Vad händer i verksamheten när datorn introduceras som ett redskap i skriv- och läslärandet med yngre skolbarn? Det har Lena Tyrén studerat i sin avhandling. Hon har dessutom analyserat hur politisk och ekonomisk styrning kan inverka på ett pågående utvecklingsprojekt.

”Litteraturen, det är vad man undervisar om” – Det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling

Forskaren Peter Degerman har undersökt frågor om hur litteraturens legitimitet och funktion besvaras i den litteraturdidaktiska forskningen.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola

I Ann-Christin Torpstens avhandling "Erbjudet och upplevt lärande" får vi lyssna på andraspråkselevers egna berätteler om mötet med svenska som andraspråk och med svensk skola.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

”Antiken bara toppen av ett isberg”

Skolverkets förslag om en ny kursplan har diskuterats sedan det blev känt att man ville ta bort undervisningen om antiken – vilket man nu backat från. Men problemen är större än så, enligt historieprofessorn Hans Albin Larsson.

How charismatic leaders teach by example

Leaders who use a moderate amount of charisma and act with authenticity and accountability while remaining curious to learn more are the most effective, writes Alaina Love. She provides an example of what this kind of leadership looks like in action by describing how a CEO took responsibility for the frustrations managers were feeling.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

3 hurdles to educators implementing technology tools

Teachers value technology tools to boost student engagement in the classroom, but they do not see evidence in technology enhancing the quality of student work, deepening student collaborations or students’ skill development, according to a report from Project Tomorrow.

18 miljoner kronor till praktiknära skolforskning

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja fyra skolforskningsprojekt bidrag på 18 miljoner kronor. Projekten genomförs inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Projekten kommer bland annat att studera elevers skrivande, andraspråksutveckling och lässvårigheter i svenska samt problemlösning och svårigheter i matematik.