Hoppa till sidinnehåll
Förskola

Yngre barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolans literacypraktik

Publicerad:2021-10-26
Uppdaterad:2022-01-27

Hur skapar förskolebarn mening genom skrivande och läsande? Det är huvudfrågan som Hanna Thuresson undersöker i sin avhandling.

Författare

Hanna Thuresson

Handledare

Professor Ann Quennerstedt, Örebro universitet. Sara Frödén, Örebro universitet

Opponent

Professor Polly Björk-Willén, Linköpings universitet

Disputerat vid

Örebro universitet

Disputationsdag

2021-10-29

Titel (se)

Yngre barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolans literacypraktik

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Yngre barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolans literacypraktik

Intresset i den här avhandlingen är hur yngre förskolebarn, 1–3 år, närmar sig läsande och skrivande i förskolan. Syftet med studien är att utveckla mer kunskap om förskolan som literacypraktik. Barns handlingar i literacyhändelser i förskolans praktik undersöks med ett särskilt intresse för hur barn själva använder sociala, materiella och kroppsliga resurser då de skapar mening om läsande och skrivande. Studien identifierar att meningsskapande om läsande och skrivande är en betydande kompetens för yngre barn i förskolan. Även om barnen inte har ett väl utvecklat verbalt språk, så visar de med sina handlingar att de redan vet vilka kroppsliga rörelser, vilka material och vilka platser i förskolan som läsande och skrivande förknippas med. Till stor del strävar barnen efter att socialiseras in i en skriftspråkande kultur. Studien visar även att barnens meningsskapande om läsande och skrivande också innehåller att föreställa sig, sätta samman, uppfinna och förändra olika meningsskapande uttryck. Barnen balanserar här på gränsen till okända sätt att skapa mening om läsande och skrivande. I detta gränsland öppnar barnens meningsskapande för olikheter och en förståelse för att läsande och skrivande kan inkludera utforskande och överbryggande av skillnader mellan olika material, kontexter och sammanhang. Studiens resultat visar sammantaget att barnen använder en bredd av olika metoder för att skapa mening om läsande och skrivande.

I avhandlingen ges flera praktiknära exempel som förskollärare kan utgå från i reflektioner omkring sin egen verksamhet och undervisning. Utifrån studiens resultat diskuteras hur förskollärare kan uppmärksamma barns mångsidiga intresse för skriftspråkande. I en literacypraktik för yngre barn är meningsskapande om läsande och skrivande inte bara bokstäver, det kan även vara rörelser, handlingar och material som används för att kommunicera ett innehåll.

Abstract in English

This thesis examines the youngest (one- to -three-year-old) preschool children’s literacy meaning making practices in preschool. Preschool is the first formal educational setting that children attend, and preschool teachers’ actions, teaching, and choice of materials and places for reading and writing activities affect the ways in which children make meaning of literacy. The research focuses on preschool as a specific educational and cultural context and on children’s interaction with their peers and the literacy tools used. The aim of the study is to contribute to the understanding of preschool as an educational as well as a cultural practice for young children by studying how they make meaning of literacy.

The theoretical framework for this study is based on a social approach to literacy, drawing from Multimodality and New Literacy Studies. Observations of literacy practices were documented by camera and fieldnotes. The observations took place in four different preschool settings and focused on one- to three-year-old children’s actions.

The study identifies eight different meaning making methods in children’s use of different social, material, and bodily resources. These different meaning making methods that children use lead to the conclusion that the norms of literacy in the literacy practices clearly shape children’s literacy meaning making. Despite the children’s relatively minimal experiences of literacy in educational settings they already make meaning of how, where, and with what material literacy is enacted. An important finding for educational settings, therefore, is that literacy is not only a skill, but also a way of learning how to handle objects in different places and to move your body in the setting. Second, children’s meaning making of literacy also contains aspects of breaking with the norms that surround meaning making of literacy. Children challenge and question the literacy habits entailed in educational literacy practices.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev