’You can just go out into the woods’: how geography teachers interpret and teach sustainable development

Abstrakt

Den samhälleliga debatten om hållbar utveckling är ständigt närvarande i vår vardag och belyser behovet av en omställning för att undvika oåterkalleliga konsekvenser för människor och livsmiljöer. Utbildningsväsendet kan ses som en viktig resurs för denna anpassning genom att elever ges redskap för att kritiskt analysera metoder för hållbarhet. I en svensk utbildningskontext delas ansvaret för hållbar utveckling mellan flera ämnen, varav ett är geografi.

Genom dokumentstudier och intervjuer med geografilärare syftar denna avhandling till att undersöka hur lärande för hållbar utveckling (LHU) konceptualiseras, manifesteras och geografiskt förankras inom skolämnet geografi i svensk grund- och gymnasieskola.

Forskningen är strukturerad kring tre sammanlänkade teman. Det första temat, ämnet, använder gränsdragningsteori för att analysera en debatt som uppstod vid en läroplansrevidering för gymnasieskolan där hållbar utveckling föreslogs bli ett självständigt ämne. Resultaten visar hur relationen mellan disciplinen geografi och begreppet hållbar utveckling förhandlades fram. Trots att geografins holistiska karaktär gör att ämnet lämpar sig väl för att beröra LHU, möter det utmaningar relaterade till tvetydiga mål och en låg disciplinär status. Det andra temat, plats, använder rumslig teori och ramfaktorteori för att utforska hur lärare använder lokala miljöer som en pedagogisk resurs. Analysen visar att en relationell konceptualisering av plats är nödvändig för att göra abstrakta hållbarhetsutmaningar mer relaterbara. Det argumenteras för att ”plats” fungerar både som en ramfaktor som lärare behöver ta hänsyn till i undervisningspraktiken samt utgör en arena där elever kan utveckla sin handlingskompetens. Det sista temat, lärarna, fokuserar på lärarnas handlingsutrymme i förhållande till hållbar utveckling. Lärare agerar som förändringsaktörer där de balanserar å ena sdan läroplanens krav mot samhälleliga påtryckningar såsom ”alternativa fakta” och klimatångest bland eleverna.

Avhandlingen drar slutsatsen att geografi bidrar till LHU genom sitt integrerande perspektiv och sin förmåga att fungera som en länk mellan globala frågor och lokala erfarenheter. Samtidigt identifieras flera institutionella utmaningar. Både ämnets marginalisering inom det svenska skolsystemet och behovet av ämnesspecifikt stöd och kompetensutveckling till geografilärare från nationella utbildningsmyndigheter uppmärksammades då brister kan begränsa geografiamnets potential.