Young students’ Language Choice in Swedish compulsory school – expectations, learning and assessment

Ingela Finndahl  vill med sin avhandling öka kunskapen om unga elevers motivation att lära sig ett nytt främmande språk och om deras förväntningar, upplevelser och attityder kring språk, lärande och bedömning i början av sin språkinlärning.

Fakta
Disputation

2023-04-05

Titel (eng)

Young students’ Language Choice in Swedish compulsory school – expectations, learning and assessment

Författare

Ingela Finndahl

Handledare

Professor Gudrun Erickson, Göteborgs universitet Professor Camilla Bardel, Stockholms universitet

Opponent

Professor emeritus, Ingmar Söhrman, Göteborgs universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The second foreign language, referred to as Modern Languages in the Swedish curriculum, begins no later than year 6 in compulsory school. Swedish students normally make their Language Choice (in Swedish “Språkval”) in year 5 and begin their learning of the chosen language in year 6. Almost nine out of ten students choose a Modern Language (normally French, German or Spanish) but as an alternative to a Modern Language, they can also decide on additional Swedish or English, Swedish as a Second Language, their mother tongue (if other than Swedish) or Sign Language. Spanish is by far the most popular Modern Language and more than half of the students choosing a Modern Language decide on Spanish in year 6. However, the drop-out rates are substantial and in school year 9 the percentage of students learning a Modern Language is around 70%. Consequently, approximately 30% of the students in year 9 have either dropped the language or have not started to learn one in school year 6. Drawing on a socio-cognitivist approach, this thesis investigates the attitudes, perceptions and experiences that young language learners (11 to 12 years old) hold prior to making their choice and during their first year of learning a new language. The students’ perspective is essential, and based on three thematic aspects, namely Wanting to learn, Learning and Having learnt, the study investigates their experiences concerning language learning, teaching and assessment. Three Modern Language classes and their teachers were followed during school year 2019/2020 (one class in each language). A mixed methods approach was used including qualitative methods (classroom observations, interviews and fieldnotes) in conjunction with quantitative methods (three questionnaires). The students’ Language Choice was primarily inspired by their families, by visits to a country where the target language is spoken and by the comfort of having a friend in the Modern Language group. Furthermore, it was found that among the participating young language learners, motivation for learning a Modern Language in year 6 was high prior to their Language Choice (in year 5), as well as during and after their first year of learning. However, a small decrease in motivation was noticeable at the end of the first year. In terms of gender, the analyses generated no conclusive results to indicate that motivation for language learning differed between the girls and boys participating in the study. There seem to be several contextual parameters that are interrelated and influence students’ motivation, such as group dynamics, learning conditions, peers, and parents/legal guardians. Furthermore, results indicate that emotions are closely connected to language learning and that these emotions can be both motivational and demotivational. Other findings show that the majority of the students were content with the teaching practices they encountered in the Modern Language classroom, that many of them had their own strategies for studying and that they believed that they had learnt a lot during their first year of learning the new language. Findings also reveal a certain ambiguity towards language learning. Although many students liked and thought that they would have good use of their Modern Language in the future, some also believed that they would probably manage well without knowing any other foreign languages besides English. Another important finding was that contextual parameters play a significant role in relation to the Language Choice. Organizational and administrational features influenced the teaching and learning practices in the language classroom as well as the teacher’s assessment. The conditions for learning a Modern Language also varied between the three languages, mainly due to the large groups of students learning Spanish. These differences have implications for the students learning and for the teachers’ teaching and assessment and can therefore be considered problematic from a comparability perspective.

Sidan publicerades 2023-04-17 13:32 av Susanne Sawander


Relaterat

Bedömningskriterier tolkas olika av språklärare

Det finns en viss variation i hur lärare tolkar och viktar olika bedömningskriterier. Det konstaterar Maria Håkansson Ramberg som undersökt språklärares bedömning av elevtexter på tyska.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Engelska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om engelskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Spanska

Välkommen på Skolportens konferens i spanska för högstadiet och gymnasiet. Aktuella föreläsare ger dig som är spansklärare inspirerande verktyg för undervisningen. Delta i Stockholm 20–21 okt eller på webbkonferensen, 27 okt–17 nov.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser