2006-05-05 00:00  6426 Dela:

Young today-adult tomorrow! Studies on physical status, physical activity, attitudes, and self-perception in children and adolescents

Ungdomar som går praktiska gymnasieprogram har sämre fysisk kapacitet än de som går teoretiska program, trots att det är de som kommer att ha de tyngsta och mest fysiskt krävande jobben i framtiden. En ökning av antalet lektioner i idrott och hälsa kan dock öka barns och ungdomars kondition och motorik,samt sakta ner ökningen av deras BMI, eller gemensamma viktökning, visar Ann-Christin Sollerhed i sin avhandling.

Fakta
Disputation

2006-05-05

Titel (eng)

Young today-adult tomorrow! Studies on physical status, physical activity, attitudes, and self-perception in children and adolescents

Författare

Ann-Christin Sollerhed

Opponent

Professor Lars-Magnus Engström, Stockholm University, GIH Stockholm

Institution

Medicinska fakulteten

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Pressmeddelande (HKR)
Läs Skolportens intervju med Ann-Christin Sollerhed
Se reportage med Ann-Christin i Vetenskapslandet

Svenskt abstrakt:

Syftet med avhandlingen var att undersöka barns och ungdomars fysiska status och fysiska aktivitetsnivå samt öka kunskapen om vilken roll skolämnet idrott och hälsa spelar i ett salutogent folkhälsoperspektiv.

Den första studien genomfördes 1996 bland 301 ungdomar som studerade på olika program i gymnasieskolan. Sex praktiska program valdes ut på grund av att de ledde till yrken med fysisk belastning: fordonsmekaniker, livsmedelsarbetare, metallindustriarbetare, byggnadsarbetare, undersköterskor, hårfrisörer. Dessa yrken har också visats ha hög prevalens av arbetsrelaterade besvär och sjukdomstillstånd. De två teoretiska programmen, samhällsvetenskapligt och naturvetenskapligt program, valdes också att ingå i studien. Totalt ingick 16 klasser från dessa åtta olika program. Resultaten baseras på enkätsvar, fysiska test, antropometriska mätningar samt studieresultat i form av betyg. Som mått på fysisk kapacitet beräknades ett fysiskt index som en summering av mätresultaten i de sju fysiska testen till ett index för varje individ, en s k Z-score, så att fördelningen låg kring medelvärdet 0 och där ett högt värde visade på en hög fysisk kapacitet och ett lågt värde på låg kapacitet.

Den fysiska kapaciteten befanns vara högre bland ungdomarna på de teoretiska programmen än på de praktiska, bland flickorna 1,51 respektive 1,24 och bland pojkar 1,11 respektive 0,46. Det innebär att de ungdomar som utbildade sig till yrken med tung fysisk belastning hade sämst fysisk kapacitet. Detta visade på en ojämlikhet i fysisk status och hälsa redan vid inträdet i arbetslivet. När de fysiska kraven är höga är det ännu viktigare att ha en god fysisk kapacitet för att klara av ansträngningen utan att skada sig. Själva upplevelsen av arbetets ansträngningsgrad är också avhängigt den egna kapaciteten. Muskuloskelettala sjukdomar har visats vara den främsta orsaken till sjukskrivningar och förtidspensioner.

De ungdomar som var fysiskt aktiva och hade hög fysisk status kan anses ha en god chans att starta arbetslivet utan komplikationer, medan ungdomar med låg fysisk status och ringa eller ingen fysisk aktivitet alls kan riskera att skadas tidigt i sitt arbetsliv på grund av en låg marginal mellan vad arbetet kräver och maximal kapacitet. Skillnaden i fysisk kapacitet var mer uttalad bland flickorna. Var femte flicka på praktiska program hade så låg syreupptagningsförmåga att de redan låg i riskzonen för hjärt- och kärlsjukdomar. En annan aspekt av den fysiska statusen hos flickorna är att de är presumtiva mödrar. Förhållanden för det ofödda barnet är viktiga under hela barndomen, även i moderlivet och före befruktningen. Fysisk aktivitet och fysisk status kan anses vara överförbara till nästa generation både via socialisation och via biologiska faktorer. Även övervikt hos mamman har visats vara överförbar till barnet.

I samma studie undersöktes känsla av sammanhang (KASAM) samt attityder till idrott och hälsa bland ungdomarna. Resultat visade att det fanns en ömsesidig relation mellan KASAM och attityder till idrott och hälsa, vilket indikerade att tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet samt idrott och hälsa kan bidra till utvecklingen av KASAM. Nivåerna av KASAM kan också påverka attityderna till idrott och hälsa och vara betydelsefulla för fysisk aktivitet i ett livsperspektiv. En korrelation mellan studieresultat (betyg) och fysisk kapacitet kunde påvisas bland både pojkar och flickor. Ungdomarna som rapporterade högst fysisk aktivitet hade också högst kapacitet, dvs det kan anses att de var fysiskt aktiva. Det ledde till hypotesen att om den fysiska aktiviteten kunde höjas bland barn i skolan via idrottsundervisningen, skulle den fysiska kapaciteten kunna ökas. Det ledde i sin tur till nästa studie, som var en longitudinell studie där mätningar gjordes årligen 2000 2003 bland yngre barn 6 12 år (n=205 275 barn) i två skolor. De årliga mätningarna bestod av elva fysiska test, antropometriska mätningar samt enkätundersökningar. Utifrån de elva fysiska testen beräknades ett fysiskt index som summan av de åldersstandardiserade mätresultaten i form av residualer till ett index för varje individ med medelvärdet 0, där ett högt resultat visade på hög fysisk kapacitet och ett lågt på en låg kapacitet. Efter baslinjemätningen år 2000 startades en intervention med utökad tid för ämnet idrott och hälsa i den ena skolan, medan den andra skolan följde stipulerad tid enligt läroplanen. Antalet schemalagda undervisningspass i idrott och hälsa utökades från 1 2 lektioner till 4 lektioner per vecka, med utomhusverksamhet den femte dagen i interventionsskolan. I avhandlingen redovisas resultat från jämförelsen mellan barnens fysiska status i baslinjemätningen och i uppföljningen, samt en analys av barnens självskattade fysiska kompetens från baslinjemätningen.

Resultaten visade att ökningen av antalet lektionstimmar i idrott och hälsa hade en effekt på barnens fysiska status. Barnen i interventionsskolan ökade sin fysiska kapacitet jämfört med barnen i normskolan. Förändringarna var särskilt påtagliga vad gällde konditionen och motorisk skicklighet. En multipel regressionsanalys visade att vilken skola barnen gick på hade betydelse för förändringarna i fysisk kapacitet, medan deras body mass index (BMI) i baslinjemätningen inte hade någon betydelse, vilket visade att utökad tid för idrott och hälsa gynnade både normalviktiga och överviktiga barn.

En generell trend var att barnens BMI ökade med 6% under den här treårsperioden. Dock ökade inte BMI lika mycket i interventionsskolan jämfört med normskolan. Ökningen till fyra lektioner i veckan tillsammans med en timmes uteaktiviteter kan inte anses vara tillräckligt för att helt kompensera inaktiva barns låga fysiska aktivitetsnivå och ett högt energiintag. Det kan ändå ses som positivt att barnens fysiska kapacitet kunde påverkas med enkla förändringar i skolans timplan, vilket innebär att det är möjligt för varje skola att utan kostnader eller större ingrepp öka barns fysiska status och främja en positiv hälsoutveckling. En hög självskattad kompetens i idrott och hälsa bland barnen var associerad med hög fysisk kapacitet, manligt kön, låg ålder, boende med båda föräldrarna, hög självskattad kondition samt de ansåg att idrott och hälsa var roligt. Den högsta fysiska kapaciteten fanns bland barnen som rapporterat en hög fysisk aktivitetsnivå på fritiden, dvs samma iakttagelse som kunde ses bland ungdomarna.

Sammanfattningsvis kan sägas att avhandlingen visar på en möjlighet att öka barns fysiska status och att sakta ner ökningen av BMI genom en blygsam ökning av antalet lektioner i idrott och hälsa i skolan. Detta kan ses som viktig information till politiker och andra beslutsfattare som måste ta hänsyn till att unga individer blir vuxna, som i sin tur kommer att påverka nästa generation. Resultaten från avhandlingen föreslår en generell utökning av tiden för ämnet idrott och hälsa genom hela skolsystemet, från förskolan till gymnasieskolan. Det är angeläget att höja den fysiska kapaciteten i alla åldrar och kan ses som avgörande bland barn och ungdomar som är nästa generation vuxna. Skillnader i fysisk kapacitet mellan framtida arbetare och tjänstemän redan under utbildning i skolan understryker vikten av att tidigt i barndomen öka den fysiska aktiviteten för att utjämna skillnaderna. Skolan är den samhälleliga institution där möjlighet, organisation och personal finns för att kunna ge hälsoundervisning och varierade fysiska aktiviteter, och är en viktig arena för att nå barn från olika socioekonomiska grupper. Idrott och hälsa har möjlighet att öka barns fysiska kapacitet, positiva självskattning och positiva attityder till fysisk aktivitet, och gynna framtida hälsa.

 

Sidan publicerades 2006-05-05 00:00 av
Sidan uppdaterades 2013-02-26 15:57 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)