Yrkesetik i lärarutbildning – en balanskonst

Marita Cronqvist har undersökt hur lärarstudenter i handlingar och genom muntliga och skriftliga uttalanden uttrycker och utvecklar sitt yrkesetiska ansvar och vad dessa uttryck säger om yrkesetiken.

Fakta
Disputation

2015-06-12

Titel (sv)

Yrkesetik i lärarutbildning – en balanskonst

Författare

Marita Cronqvist

Handledare

Professor Kennert Orlenius, Högskolan i Borås, professor Dennis Beach, Göteborgs universitet, universitetslektor Peter Erlandson, Göteborgs universitet, professor Karin Dahlberg, Göteborgs universitet

Opponent

Professor emerita Gunnel Colnerud, Linköpings universitet

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Marita Cronqvist här

Abstract in English:

The aim of the study is to examine and to increase the understanding of how student teachers implicitly (in action) and explicitly (through oral and written statements) express and learn professional ethics and what these expressions reveal about professional ethics. Previous research has indicated that professional ethics as phenomenon is difficult to separate and to view in the meeting between pedagogue and child. Professional ethics is often unspoken and based on personal feelings and not on formulated knowledge. In this study professional ethics is examined as the student teacher´s lived practice in the meeting with the child. The study is based on life-world theory and Reflective Life-world Research (RLR). This means for example that the phenomenon of professional ethics is examined as it present itself to student teachers and that the researcher must make efforts to be open to the phenomenon, reflect on it and to bridle preunderstandings. Ten student teachers with different orientations to preschool and elementary school have been followed, eight of them from second to fourth semester in periods when university courses and school-based education meet. Empirical data is collected from interviews, observations and different written statements. Findings are presented in three parts: Part 1 presents the issues for each individual student teacher. In part 2 the essence of professional ethics is formulated as seven elements of meaning: 1) that ambiguity requires an approach to responsibility, 2) that external factors can be obstacles, 3) that relationships and learning are interwoven, 4) that experiences should be for a child´s best interest, 5) that inclusion should be available to every child, 6) that authority should be exercised through an atmosphere of joy, respect and safety, and 7) that development occurs when theory and practice meet in reflection. Part 3 is a theoretical presentation. Reflection, self-reflection, judgment and student teachers as role models emerge as the primary tools of professional ethics. These tools are dependent on each other and intertwine cognition and emotion, experiences, theories and practice. In addition to the essence of professional ethics, my conclusion is that learning about professional ethics is based on the student teacher´s life world and takes place in a lifelong learning process. Consequently, teacher education needs to support meta-learning (learning how to learn) and build education on the student teacher´s individual life world as a resource. The student teachers as role models are developed through virtuous actions continuously being performed and through teacher educators acting as role models. Judgment and phronesis are also developed in practice through student teachers´ experiences of balancing between various factors in the complex situation. Since learning is developed in practice and from experiences, school-based education becomes valuable in order to stimulate learning. Another conclusion is that experiences must be discussed and analyzed thoroughly and systematically in education. In this process reflection is crucial. Based on the findings, a didactic model, Didethics, has been created in order to implement ethics in the same way as content (subject) and methods are included in didactics. Through asking questions, the model implements ethics, links it with content and methods and follows ethics through the planning, implementation and evaluation of the learning process.

Sidan publicerades 2015-06-03 13:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-10 11:29 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärarutbildningens position mellan skola och högre utbildning

Forskaren Stina Hallsén har undersökt vilken roll och funktion som lärarutbildningen tillskrivs från statens håll och vilken roll den förväntas ha i relation till skolan.

Simulerade skoldilemman engagerar lärarstudenter

För att vara rustade inför yrkeslivet behöver studenter öva sin analytiska förmåga under lärarutbildningen. Eva Edman Stålbrandt har undersökt hur lärarstudenter engagerar sig i och reflekterar om autentiska dilemman i form av simuleringar med text, bild och ljud.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.