Unga människors känsloreglering och hantering av vardagen är viktigt både för måendet och skolresultatet. Elever kan dölja svårigheter bakom goda skolresultat, menar Frida Ilahi som forskat i ämnet.

Gymnasieskolans fordonsprogram präglas av maskulinitetsfostran och selektering av elever. Sofie Krantz har forskat om socialisering, identitetsprocesser och normskapande på fordonsprogrammet på en gymnasieskola.

Kulturskolans musikundervisning i grupp kan vara en demokratisk arena där barnen får vara som de är, och där de också utvecklas musikaliskt. Det menar Ida Knutsson som forskat i ämnet.

I skolan läggs ansvaret för studieresultaten i hög utsträckning på eleverna. Forskaren Kajsa Rudberg konstaterar att det innebär en individualisering där eleven blir utlämnad till sig själv.

Tiden får stort utrymme i skolans vardag. Det visar Rose Heir i sin avhandling, som bygger på observation och videoupptagning av lärares undervisning i Finland.

Viktoria Grahn Johansson belyser i sin avhandling hur obehöriga yrkeslärare genom lärarutbildningen går från att vara lärare till att bli lärare.

En metod som kombinerar videofeedback och samordningssamtal har stor positiv effekt på barn med beteendeproblem i förskolan och skolan. Det visar Stina Balldins avhandling.

Specialpedagogerna ägnar mycket tid åt att förklara, försvara och avgränsa yrkesrollen. Yrkesrollen är inte tydligt definierad i styrdokumenten, och inte heller alltid lokalt på en skola, visar Jonas Udds avhandling.

Hållbar utveckling har alltid funnits i slöjdämnet men med skiftande fokus. I dagens kursplaner framhålls ekologiska aspekter, visar Ingrid Bergqvists avhandling.

Förskolans personal upplever en stark känsla av sammanhang i arbetet med barn i behov av särskilt stöd – men har behov av stödresurser för att må bra. Det visar Veronica Semelius Granevalds avhandling.

Skolan ska vara en plats för bildning, men i en skola profilerad mot entreprenörskap ska den också skapa individer som är nyttiga för arbetsmarknaden – två olika uppdrag som skapar en problematisk spänning. Det menar Annalena Glader som forskat om entreprenörskap i skolan.

Lärares olika utbildningsideal och olika förhållningssätt till utbildningens mål, elevers delaktighet, rättvisa och tillförlitlighet leder till att deras arbete med bedömning varierar. Det visar David Wissings avhandling.