Redan i årskurs F–3 kan elever arbeta med komplexa samhällsfrågor samtidigt som de utvecklar sitt algebraiska tänkande. Det visar Jenny Freds avhandling.

Undervisning om mat och hållbara matval är ett pedagogiskt verktyg som med fördel kan användas i fler ämnen än hem- och konsumentkunskap, visar Louise Hårds forskning.

Skolledarskap kan inte enbart förstås som något som utövas av en person eller en organisatorisk nivå – det beror lika mycket på vilka förutsättningar som finns på nationell, kommunal och lokal nivå. Det visar Alex Mäkiharjus avhandling.

Normer påverkar vilka förskolebarn som får vara med och leka och inte. Det visar Karin Rang Larssons avhandling. "Det finns en romantiserad bild av att alla barn får vara med som jag tror att man behöver ifrågasätta", säger Karin Rang Larsson.

Geografiämnet fungerar som en förmedlare av kunskap för hållbar utveckling. Det menar Hampus Hallingfors som forskat om relationen mellan geografiämnet och hållbar utveckling.

Att sammanfatta och dra slutsatser av källor i akademiskt skrivande kan vara komplext för gymnasieelever. Men genom fokuserad undervisning om källanvändning kan eleverna snabbt bli bättre på det, visar Josefin Hellmans avhandling.

För att övergången från mellanstadiet till högstadiet ska fungera för alla elever behövs en större samsyn bland skolorna, samt att lärarna erbjuder ett bredare stöd till eleverna under längre tid. Det visar Josefin Ångers avhandling.

Förskollärare kan stötta barns nyfikenhet och lärande genom att ta hänsyn till barnens inre psykologiska processer. Det visar John Kaneko i sin avhandling.

Skolprogram som Pax kan ge ett bättre klassrumsklimat, även för elever med specialpedagogiska behov, men de ersätter inte ett mer riktat stöd. Det visar Maria Jornevalds avhandling om Pax.

Att placera unga med olika bakgrund tillsammans i klassrummet räcker inte för att överbrygga sociala avstånd. Det behövs även en infrastruktur som främjar tillit och samarbete mellan dem, enligt forskaren Joakim Billevik Gerdås.

Elever som gått i vinstdrivna friskolor på gymnasiet har i genomsnitt 200 000 kronor lägre livsinkomst jämfört med elever som gått i kommunala gymnasieskolor. Det visar Petter Bergs avhandling.

Utbildningsforskning förväntas i allt högre grad besvara politiskt villkorade frågor och leverera direkt användbara resultat inom allt kortare tidsramar. Det visar Sebastian Piepenburgs historiska avhandling.