När rektorer får möjlighet att hela tiden reflektera över och ompröva sitt ledarskap i den dagliga yrkespraktiken finns goda möjligheter att skapa förändring. Det visar Emelie Johanssons forskning.

Relationer och sammanhang som erkänner och stöttar barn och unga med normbrytande könsidentiteter gör stor skillnad för välmåendet hos dem. Mobbning, men även okunniga eller negativa reaktioner, påverkade måendet negativt, visar Kristiina Tynis avhandling.

Rektorers ledarskap är aldrig stabilt, utan formas av både mänskliga och materiella aktörer i ett föränderligt nätverk. Det visar Linnéa Rosengrens avhandling om skolledarskap i osäkra tider.

Det är viktigt att barns och ungas perspektiv tas tillvara, visar Sara Anderssons avhandling om en förebyggande insats för mellanstadiebarn i ett utsatt område.

Frågor om sexualitet, relationer och normer kan med fördel knytas till historieundervisningens kärna. Det menar Hära Jess Haltorp som forskat i ämnet.

För att vi ska få ett framgångsrikt, motståndskraftigt och likvärdigt vaccinationsprogram, och för att fler barn ska vaccineras mot humant papillomvirus, HPV, krävs att skolsköterskorna får mer stöd och resurser. Det menar Ida Enskär, som forskat om HPV-vaccination i skolan.

Humor är en viktig del i formandet av identitet och tillhörighet inom gruppen. Det är också ett sätt att stärka vänskapsband och tänja på gränser, hos tjejer precis som hos killar, visar Martina Wikstens avhandling.

Digital teknologi framstår mest som en skrivmaskin i högstadiets svenskämne, medan ämnesinnehållet hanteras på ett traditionellt sätt. Det menar forskaren Linnea Wenell som forskat om digital teknologi och vad som händer, eller inte händer, i skolpraktiken.

Elever i gymnasiet behöver hjälp med att förstå avancerade ämnestexter – såväl ämnesspecifika begrepp som att analysera orsaker och konsekvenser. Det visar Karen Stormats forskning om att läsa skriven text i historieämnet.

Språkstörning hos barn, eller Developmental Language Disorder, DLD, innebär utmaningar med att förstå och använda språk. Men bilder är inte automatiskt lättare att förstå än talat språk för barn med DLD, visar Hanna Lindfors avhandling.

Lärare saknar kollegiala sammanhang för att samtala kring NO-undervisning lokalt på sina skolor. Det konstaterar Charlotte Dunne som forskat om hur agens kommer till uttryck i lärares arbete med att utforma sin undervisning.

Var en förskola ligger rent geografiskt har väldigt stor betydelse för barns språkutveckling. Det är inte likvärdigt, menar Karolina Larsson som forskat om språkmiljöer i förskolan.