Normer kring kön, hälsa och idrott styr barns möjligheter till rörelse i skolan. Bland annat värderas idrott högre än lek, vilket väcker frågor om vilka former av rörelse som uppmuntras i skolan, menar Greta Wiklund Lind som forskat i ämnet.

Hur ska slöjdlärare förstå och förhålla sig till det organiska materialet trä när frågan om skogsbruk är så komplicerad? Det var utgångspunkten för Paul Reschs avhandling om skog och om slöjdämnets didaktik.

Förskollärare upplever ofta motstånd mot jämställdhetsarbetet i förskolan, såväl från föräldrarna som från barnen. Samtidigt är läroplanens skrivningar om jämställdhetsarbete motstridiga, visar Megan Rådesjös avhandling.

Insatser vid omfattande skolfrånvaro koncentreras ofta till att få tillbaka eleven till skolan, och mer sällan beaktas barnets perspektiv, visar Sara Lundbergs avhandling.

Hur kan matematiklärare ta sig an undervisningen så att eleverna känner sig motiverade att delta och inte bara reproducera och kopiera? Det har Martin Nyman undersökt i sin avhandling.

Genomtänkta, språknära aktiviteter kan stödja andraspråkselevers progression i skrivandet. Det visar Hanna Sandgaard-Ekdahls avhandling om hur man kan stötta vuxna andraspråkselevers skrivutveckling och genrekunskaper.

Didaktiska verktyg kan stimulera NO-lärares professionella utveckling och samtal. Det visar Niclas Åhman i sin avhandling.

Genom att alla sinnen engageras kan historia levandegöras för barn i förskolan. Det visar Felicia Boehme-Stocks avhandling om hur undervisning i historia kan se ut i förskolan.

Gymnasieelevers samtal om tv-serier är en aktiv och komplex sysselsättning som visar på både kompetens och analytisk förmåga. "Min förhoppning är att dessa tittares fiktionskompetens på något sätt skulle kunna tas tillvara i litteraturundervisningen", säger forskaren Sofia Oldin Cederwall.

Hur eleverna grupperar sig i korridoren, vilka de arbetar med på lektionerna och hur lärare reagerar när elever använder andra språk än svenska. Det är små men viktiga mönster för elevers möjligheter till deltagande i skolan, visar Anneli Marceteaus studie där hon följt en kulturellt blandad niondeklass under ett läsår.

Att läsa en roman och skriva en läslogg med utgångspunkt i ett antal begrepp om läsning. Det räcker långt för att sätta igång utvecklande förändringsprocesser hos eleverna i gymnasiets läsundervisning, konstaterar Björn Bradling som forskat i ämnet.

Matematikundervisningen behöver engagera eleverna, till exempel i resonemang om olika lösningsvägar och olika matematiska idéer. Det menar Jimmy Karlsson som forskat om matematikundervisning och kognitiv aktivering.