Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots stora förändringar i gymnasieskolan med större utbud av både huvudmän och utbildningar, har den sociala strukturen inte förändrats, konstaterar Håkan Forsberg i sin avhandling.

Håkan Forsberg
Håkan Forsberg

Född 1981
i Hudiksvall

Disputerade 2015-12-11
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Kampen om eleverna. Gymnasiefältet och skolmarknadens framväxt i Stockholm, 1987–2011

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag som ny gymnasielärare i svenska och historia började jobba på en friskola upptäckte jag hur skolvärlden förändrats och blivit marknadsorienterad. Skolan ingick i en stor koncern där det lades mycket kraft på marknadsföring, detta var väldigt annorlunda jämfört med vad jag trott och tänkt mig. Parallellt ingick jag i en forskningsgrupp och började intressera mig mer kring frågan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om två saker, dels om hur skolmarknaden växt fram och hur nya huvudmän etablerats och förändrat gymnasieskolan, dels om hur skolmarknaden fungerar socialt. Där blir det riktigt intressant. Jag har studerat registerdata och statistik från olika källor för att få en bild av den sociala strukturen inom skolmarknaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots att skolmarknaden förändrat utbudet sett till huvudmän och utbildningar så är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Även om vi fått ett större utbud hänger valet av utbildning ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi. Samtidigt har marknadsmekanismerna ökat komplexiteten. Störst genomslag får marknadsinslagen på skolor med en bred social rekrytering. Skolorna försöker profilera sig och locka med framtida möjligheter på arbetsmarknaden.

– I andra änden har marknaden haft lite inflytande, till exempel vad gäller elitskolorna i Stockholms innerstad. De skolorna vårdar snarare sitt rykte med gamla anor och en bra lärarkår. De har stora resurser och är rädda om sitt kulturella kapital. De rekryterar framför allt elever från resursstarka familjer med högre positioner i samhället. För dessa elever är inte gymnasieskolan det som avgör vilket yrke man ska ha och en aktiv profilering och marknadsföring skulle snarare underminera dessa skolors rykte.

Vad överraskade dig?

– Att den övergripande sociala ordningen var så stabil över tid samtidigt som utbudet av gymnasieutbildningar har mångdubblats. Jag överraskades också av hur komplex skolmarknaden är. Det finns inga enskilda faktorer som avgör hur skolmarknaden utvecklas utan det styrs av samspelet i den lokala kontexten mellan skolors konkurrenssituation och elever och familjers utbildningsstrategier.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med utbildningsfrågor. Politiker och tjänstemän. Avhandlingen ger mer kunskap om hur skolval och konkurrens mellan skolor fungerar.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-01-05 08:51 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-02-01 15:16 av Susanne Sawander


Relaterat

Konkurrens skapar konflikt

Kommuner använder olika strategier för att hantera konkurrensen från de fristående skolorna.Jon Nyhlén har i sin avhandling Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländskakommuner tittat på tre vänsterstyrda kommuner där olika styrideal framträder. Han konstaterar attmest konflikter uppstår i den kommun som styr utifrån ett konkurrenstänk.

Det fria skolvalet är inte lika för alla

Alla har inte samma möjlighet att nyttja det fria skolvalet på lika villkor. Mot bakgrund avboende- och skolsegregationen i Stockholm har olika grupper i samhället utvecklat olikautbildningsstrategier för att förbättra, eller bevara, sina sociala positioner. Det visar JennyKallstenius i avhandlingen "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation ochutbildningsstrategier i Stockholm".

Kommunikation central för ungas delaktighet

Jeanette Åkerströms avhandling handlar om skolungdomars röster och erfarenheter gällande delaktighet i skolan och om vilka frågor de tycker är viktiga.

Så möter universiteten nya krav

Svenska universitet är inte så konservativa som man kan tro utan skickliga på att hantera samhällsförändringar. Det visar Sara Karlsson som har forskat om hur svenska universitet svarar på externt tryck.

Utsatta ungdomar tar många sexuella risker

Malin Lindroths avhandling visar att ungdomar på statliga ungdomshem sexdebuterar tidigare än andra ungdomar. De tar också fler sexuella risker.

Så undervisar matematiklärare på universitetet

Forskaren Olov Viirman har undersökt hur universitetslärare i matematik undervisar om ett specifikt begrepp. "Det överraskade mig att det fanns så stora skillnader i vad lärarna gör och vad studenterna därigenom får med sig från undervisningen", säger han.

Rättvisa lärare viktigt för elevers tro på demokrati

Ali Abdelzadehs forskning visar att upplevelsen av en orättvis lärare underminerar förtroendet för det demokratiska systemets institutioner.

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Kollegiala besök ger meningsfull återkoppling

Lärare ser kollegial granskning som ett meningsfullt, utvecklande och attraktivt sätt att arbeta. Det visar Monica Nyvaller i sin avhandling där hon undersökt tre kommuners arbete med Lärande besök från förskolan till gymnasiet.

Hitta språket för tyst kunnande i teaterämnet

Genom att arbeta med modellen Learning study har forskaren Pernilla Ahlstrand undersökt hur teaterlärare kan ge det praktiska och tysta kunnandet ett språk.

Så skapas förutsättningar för att projektresultat ska bli hållbara

Ann Öhman Sandbergs avhandling handlar om vad projektutveckling eller programutveckling innebär i ett hållbarhetsperspektiv. ”Mitt intresse var framförallt att studera interorganisatoriskt lärande inom ramen för ett stort projekt”, säger hon.

Naturromantiska idéer centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik

Petra Hanssons forskning visar att naturromantiska idéer är centrala inom utomhuspedagogik och ekokritik.

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

Välkomna Wittgenstein till klassrummet

Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Många olika vägar till hållbar utveckling i Sydostasien

I Sydostasien finns en stor variation av tolkningen av vad hållbar utveckling är – medan begreppet i Sverige ofta framställs som om det fanns ett slags global konsensus kring det. Det visar Stefan L Bengtssons avhandling.

Very good – svenska studenter hittar ofta rätt i engelskans modifierare

Forskaren Viktoria Börjesson konstaterar att svenska studenter är duktiga på att kombinera engelska adjektiv med passande modifierare som "very nice" och "kind of false".

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Specialpedagogik – verktyg och stöd

Här samlas länkar till olika aktörer som kan underlätta för lärande på distans och i kontakten med eleverna. Sidan uppdateras löpande.

“I den virtuella miljön krävs det tydlighet – övertydlighet”

Att eleverna kan jobba var de vill, med tydliga uppgifter, samt att många elever tycker att det är skönt att få studiero. Det är några av fördelarna med distansundervisning, menar Pernilla Gustavsson, rektor på Korrespondensgymnasiet som är med i Ifous FoU-program om digitala lärmiljöer.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.