2016-01-05 08:51  3151 Dela:

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots stora förändringar i gymnasieskolan med större utbud av både huvudmän och utbildningar, har den sociala strukturen inte förändrats, konstaterar Håkan Forsberg i sin avhandling.

Håkan Forsberg
Håkan Forsberg

Född 1981
i Hudiksvall

Disputerade 2015-12-11
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Kampen om eleverna. Gymnasiefältet och skolmarknadens framväxt i Stockholm, 1987–2011

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag som ny gymnasielärare i svenska och historia började jobba på en friskola upptäckte jag hur skolvärlden förändrats och blivit marknadsorienterad. Skolan ingick i en stor koncern där det lades mycket kraft på marknadsföring, detta var väldigt annorlunda jämfört med vad jag trott och tänkt mig. Parallellt ingick jag i en forskningsgrupp och började intressera mig mer kring frågan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om två saker, dels om hur skolmarknaden växt fram och hur nya huvudmän etablerats och förändrat gymnasieskolan, dels om hur skolmarknaden fungerar socialt. Där blir det riktigt intressant. Jag har studerat registerdata och statistik från olika källor för att få en bild av den sociala strukturen inom skolmarknaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots att skolmarknaden förändrat utbudet sett till huvudmän och utbildningar så är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Även om vi fått ett större utbud hänger valet av utbildning ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi. Samtidigt har marknadsmekanismerna ökat komplexiteten. Störst genomslag får marknadsinslagen på skolor med en bred social rekrytering. Skolorna försöker profilera sig och locka med framtida möjligheter på arbetsmarknaden.

– I andra änden har marknaden haft lite inflytande, till exempel vad gäller elitskolorna i Stockholms innerstad. De skolorna vårdar snarare sitt rykte med gamla anor och en bra lärarkår. De har stora resurser och är rädda om sitt kulturella kapital. De rekryterar framför allt elever från resursstarka familjer med högre positioner i samhället. För dessa elever är inte gymnasieskolan det som avgör vilket yrke man ska ha och en aktiv profilering och marknadsföring skulle snarare underminera dessa skolors rykte.

Vad överraskade dig?

– Att den övergripande sociala ordningen var så stabil över tid samtidigt som utbudet av gymnasieutbildningar har mångdubblats. Jag överraskades också av hur komplex skolmarknaden är. Det finns inga enskilda faktorer som avgör hur skolmarknaden utvecklas utan det styrs av samspelet i den lokala kontexten mellan skolors konkurrenssituation och elever och familjers utbildningsstrategier.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med utbildningsfrågor. Politiker och tjänstemän. Avhandlingen ger mer kunskap om hur skolval och konkurrens mellan skolor fungerar.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-01-05 08:51 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-02-01 15:16 av Susanne Sawander


Relaterat

Konkurrens skapar konflikt

Kommuner använder olika strategier för att hantera konkurrensen från de fristående skolorna.Jon Nyhlén har i sin avhandling Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländskakommuner tittat på tre vänsterstyrda kommuner där olika styrideal framträder. Han konstaterar attmest konflikter uppstår i den kommun som styr utifrån ett konkurrenstänk.

Det fria skolvalet är inte lika för alla

Alla har inte samma möjlighet att nyttja det fria skolvalet på lika villkor. Mot bakgrund avboende- och skolsegregationen i Stockholm har olika grupper i samhället utvecklat olikautbildningsstrategier för att förbättra, eller bevara, sina sociala positioner. Det visar JennyKallstenius i avhandlingen "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation ochutbildningsstrategier i Stockholm".

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.