Dela:

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots stora förändringar i gymnasieskolan med större utbud av både huvudmän och utbildningar, har den sociala strukturen inte förändrats, konstaterar Håkan Forsberg i sin avhandling.

Håkan Forsberg
Håkan Forsberg

Född 1981
i Hudiksvall

Disputerade 2015-12-11
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Kampen om eleverna. Gymnasiefältet och skolmarknadens framväxt i Stockholm, 1987–2011

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag som ny gymnasielärare i svenska och historia började jobba på en friskola upptäckte jag hur skolvärlden förändrats och blivit marknadsorienterad. Skolan ingick i en stor koncern där det lades mycket kraft på marknadsföring, detta var väldigt annorlunda jämfört med vad jag trott och tänkt mig. Parallellt ingick jag i en forskningsgrupp och började intressera mig mer kring frågan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om två saker, dels om hur skolmarknaden växt fram och hur nya huvudmän etablerats och förändrat gymnasieskolan, dels om hur skolmarknaden fungerar socialt. Där blir det riktigt intressant. Jag har studerat registerdata och statistik från olika källor för att få en bild av den sociala strukturen inom skolmarknaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots att skolmarknaden förändrat utbudet sett till huvudmän och utbildningar så är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Även om vi fått ett större utbud hänger valet av utbildning ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi. Samtidigt har marknadsmekanismerna ökat komplexiteten. Störst genomslag får marknadsinslagen på skolor med en bred social rekrytering. Skolorna försöker profilera sig och locka med framtida möjligheter på arbetsmarknaden.

– I andra änden har marknaden haft lite inflytande, till exempel vad gäller elitskolorna i Stockholms innerstad. De skolorna vårdar snarare sitt rykte med gamla anor och en bra lärarkår. De har stora resurser och är rädda om sitt kulturella kapital. De rekryterar framför allt elever från resursstarka familjer med högre positioner i samhället. För dessa elever är inte gymnasieskolan det som avgör vilket yrke man ska ha och en aktiv profilering och marknadsföring skulle snarare underminera dessa skolors rykte.

Vad överraskade dig?

– Att den övergripande sociala ordningen var så stabil över tid samtidigt som utbudet av gymnasieutbildningar har mångdubblats. Jag överraskades också av hur komplex skolmarknaden är. Det finns inga enskilda faktorer som avgör hur skolmarknaden utvecklas utan det styrs av samspelet i den lokala kontexten mellan skolors konkurrenssituation och elever och familjers utbildningsstrategier.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med utbildningsfrågor. Politiker och tjänstemän. Avhandlingen ger mer kunskap om hur skolval och konkurrens mellan skolor fungerar.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-01-05 08:51 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-02-01 15:16 av Susanne Sawander


Relaterat

Konkurrens skapar konflikt

Kommuner använder olika strategier för att hantera konkurrensen från de fristående skolorna.Jon Nyhlén har i sin avhandling Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländskakommuner tittat på tre vänsterstyrda kommuner där olika styrideal framträder. Han konstaterar attmest konflikter uppstår i den kommun som styr utifrån ett konkurrenstänk.

Det fria skolvalet är inte lika för alla

Alla har inte samma möjlighet att nyttja det fria skolvalet på lika villkor. Mot bakgrund avboende- och skolsegregationen i Stockholm har olika grupper i samhället utvecklat olikautbildningsstrategier för att förbättra, eller bevara, sina sociala positioner. Det visar JennyKallstenius i avhandlingen "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation ochutbildningsstrategier i Stockholm".

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Dålig ekonomi ger högre risk att utsättas för mobbning

Elever som ofta missar sociala aktiviteter för att de inte har råd att delta löper högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatta för mobbning, visar Simon Hjalmarssons avhandling.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

Growing principals into strategic talent leaders

Why aren’t we guiding principals to be stewards of a crucial resource—teacher talent?

Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Magisk lekvärld för lärande

Med hjälp av en liten, liten gumma skapades en uppskattad lärmiljö på nystartade förskolan Nyckelpigan i Hedemora.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.