Dela:

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots stora förändringar i gymnasieskolan med större utbud av både huvudmän och utbildningar, har den sociala strukturen inte förändrats, konstaterar Håkan Forsberg i sin avhandling.

Håkan Forsberg
Håkan Forsberg

Född 1981
i Hudiksvall

Disputerade 2015-12-11
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Kampen om eleverna. Gymnasiefältet och skolmarknadens framväxt i Stockholm, 1987–2011

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag som ny gymnasielärare i svenska och historia började jobba på en friskola upptäckte jag hur skolvärlden förändrats och blivit marknadsorienterad. Skolan ingick i en stor koncern där det lades mycket kraft på marknadsföring, detta var väldigt annorlunda jämfört med vad jag trott och tänkt mig. Parallellt ingick jag i en forskningsgrupp och började intressera mig mer kring frågan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om två saker, dels om hur skolmarknaden växt fram och hur nya huvudmän etablerats och förändrat gymnasieskolan, dels om hur skolmarknaden fungerar socialt. Där blir det riktigt intressant. Jag har studerat registerdata och statistik från olika källor för att få en bild av den sociala strukturen inom skolmarknaden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots att skolmarknaden förändrat utbudet sett till huvudmän och utbildningar så är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Även om vi fått ett större utbud hänger valet av utbildning ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi. Samtidigt har marknadsmekanismerna ökat komplexiteten. Störst genomslag får marknadsinslagen på skolor med en bred social rekrytering. Skolorna försöker profilera sig och locka med framtida möjligheter på arbetsmarknaden.

– I andra änden har marknaden haft lite inflytande, till exempel vad gäller elitskolorna i Stockholms innerstad. De skolorna vårdar snarare sitt rykte med gamla anor och en bra lärarkår. De har stora resurser och är rädda om sitt kulturella kapital. De rekryterar framför allt elever från resursstarka familjer med högre positioner i samhället. För dessa elever är inte gymnasieskolan det som avgör vilket yrke man ska ha och en aktiv profilering och marknadsföring skulle snarare underminera dessa skolors rykte.

Vad överraskade dig?

– Att den övergripande sociala ordningen var så stabil över tid samtidigt som utbudet av gymnasieutbildningar har mångdubblats. Jag överraskades också av hur komplex skolmarknaden är. Det finns inga enskilda faktorer som avgör hur skolmarknaden utvecklas utan det styrs av samspelet i den lokala kontexten mellan skolors konkurrenssituation och elever och familjers utbildningsstrategier.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som arbetar med utbildningsfrågor. Politiker och tjänstemän. Avhandlingen ger mer kunskap om hur skolval och konkurrens mellan skolor fungerar.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-01-05 08:51 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-02-01 15:16 av Susanne Sawander


Relaterat

Konkurrens skapar konflikt

Kommuner använder olika strategier för att hantera konkurrensen från de fristående skolorna.Jon Nyhlén har i sin avhandling Styrideal och Konflikt - Om friskoleetablering i tre norrländskakommuner tittat på tre vänsterstyrda kommuner där olika styrideal framträder. Han konstaterar attmest konflikter uppstår i den kommun som styr utifrån ett konkurrenstänk.

Det fria skolvalet är inte lika för alla

Alla har inte samma möjlighet att nyttja det fria skolvalet på lika villkor. Mot bakgrund avboende- och skolsegregationen i Stockholm har olika grupper i samhället utvecklat olikautbildningsstrategier för att förbättra, eller bevara, sina sociala positioner. Det visar JennyKallstenius i avhandlingen "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation ochutbildningsstrategier i Stockholm".

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laruence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)