Dela:

Vägledande samtal avgörande för nyanlända elever

Studie- och yrkesvägledande samtal är avgörande för nyanlända elevers möjligheter att forma sin framtid, visar Åsa Sundelins avhandling. Om det saknas resurser för samtal lämnas eleverna ensamma med att hantera de här frågorna.

Åsa Sundelin
Åsa Sundelin

Född 1965
i Stockholm

Disputerade 2016-01-28
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att skapa framtid. En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som vägledare och som utbildare av vägledare i många år och är intresserad av vägledande samtal och interaktion. Det forskningsprojekt som jag har ingått i har haft fokus på studie- och yrkesvägledning för unga med utländsk bakgrund och utifrån det blev jag intresserad av vägledande samtal med nyanlända. Mindre intervjustudier har visat att vägledare upplever att det är annorlunda att vägleda nyanlända och de känner sig otillräckliga. Det är också ett område som inte är så beforskat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur vägledande samtal mellan studie- och yrkesvägledare och elever på språkintroduktionsprogram tar form. Jag har intresserat mig för hur interaktionen formas och vilka förutsättningar för att forma framtiden samtalen ger de nyanlända eleverna. Jag har spelat in och observerat studie- och yrkesvägledande samtal mellan fem elever och fem vägledare på ett språkintroduktionsprogram. Efteråt har jag intervjuat personerna var och en för sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Två av eleverna i studien är ensamkommande, en elev är inneboende hos en familj och två elever bor tillsammans med sina familjer. Men oavsett om de har en familj här eller inte så har de inga svenska nätverk. Eleverna betonar just betydelsen av att ha någon att samtala med som känner till det svenska samhället och som kan hjälpa dem med att förhålla sig till hur det svenska samhället ser ut och till deras egna situationer. Jag kallar det för att genomföra karriärlärande och karriärreflekterande kommunikativa projekt. Mot bakgrund av detta är det viktigaste resultatet att eleverna upplever att samtalen är avgörande för dem och att vägledarnas kompetens främst förefaller stödja elevernas meningsskapande om framtiden.

– Studien belyser dessutom interaktionella mönster och samspel som kan vara både stödjande och begränsande för eleverna. Exempelvis tycks samtalen domineras av en normativ svenskhet som inte tar hänsyn till elevernas transnationella livsvillkor. Studien kan därmed vara ett viktigt tillskott till vägledares förståelse av sitt handlande och sin professionsutveckling.

– Ett annat intressant resultat är att studien antyder att vägledartjänsternas omfattning avspeglar sig i samtalen. Om det saknas resurser riskerar eleverna att få hantera de här frågorna själva i högre utsträckning. Det är att överge dem eftersom de behöver en samtalspartner. De har inga runt omkring sig som har varit i svenskt arbetsliv eller i svenskt utbildningsväsende. Mina resultat visar samtidigt att samtalen har en begränsad möjlighet att tillgodose allt det som eleverna behöver. De behöver också få möjlighet att delta i så kallad studie- och yrkesorientering och få utbildning och konkreta erfarenheter av arbetslivet och utbildningsväsendet, hur gymnasieskolor ser ut och vad det innebär att gå i en svensk skola.

Vad överraskade dig?

– För det första att eleverna verkligen använde vägledarna som en vägledande resurs. De har verkligen förstått vägledarens roll som stöd i beslutsfattande och lärande inför framtiden. Det andra som förvånade mig var elevernas kraftfullhet trots deras beroende av vägledaren. Eleverna är tillmötesgående och följsamma men de är det till en viss gräns. De skyddar sitt självbestämmande. Om en vägledare exempelvis ger uttryck för att en utbildning skulle passa eleven bättre än en annan så accepterar eleverna inte det hur som helst. Det förvånade mig också att resurserna för vägledningssamtal tycks avspeglas i samtalen.

Vem har nytta av dina resultat

-Framförallt studie- och yrkesvägledare förstås, men även andra som är intresserade av interaktionsforskning och/eller nyanländas situation. Avhandlingen belyser allmängiltiga frågor i mänskligt samspel men ger i synnerhet en inblick i arbete med människor i migration och vilka förutsättningar för övergångar och inkludering i det svenska samhället som vägledande samtal erbjuder.

Åsa Lasson

 

 

Sidan publicerades 2016-02-15 11:08 av
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:26 av


Relaterat

De har förändrat skolans arbetssätt

Elevernas låga meritvärden fick Kristina Kemp och Brett Kemp, lärare i Landskrona, att fundera på vad de kunde göra för att vända utvecklingen. Det resulterade i ett ändrat arbetssätt för hela skolan, där målet var att alla elever skulle kunna ta till sig undervisningen och känna sig inkluderade.

Genrebaserad pedagogik höjer elevers resultat

Införandet av ett genrepedagogiskt arbetssätt på en skola i Rinkeby resulterade i förbättrade elevresultat. I en utvecklingsartikel berättar Eija Kuyumcu om det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer