2016-02-15 13:43  2359 Dela:

Så kan digitala lärospel fungera i skolan

För att digitala lärospel ska vara effektiva i undervisningen måste man utgå från de utmaningar och möjligheter som finns i olika skolor. Forskare, utvecklare och lärare lägger ofta mycket fokus på spelet i sig, men diskuterar sällan förutsättningar och de sammanhang som spelet ska fungera inom, visar Björn Berg Marklunds forskning.

Björn Berg Marklund
Björn Berg Marklund

Född 1988
i Skövde

Disputerade 2016-01-29
vid Skövde högskola


AVHANDLING
Unpacking Digital Game-Based Learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som speldesigner och har en master i serious games, det vill säga spel som används för exempelvis utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en pragmatisk undersökning om hur digitala lärospel kan fungera i skolvärlden. Jag har fokuserat på hur det är för en lärare att använda ett spel: vilka arbetsprocesser och resurser som läraren och skolan behöver anamma, samt vilka interaktioner och atmosfärer som skapas i ett klassrum när man använder ett spel tillsammans med sina elever.

– I debatten kring lärospel är det mycket fokus på själva spelet som artefakt. I både forskning och skolsammanhang diskuterar man ofta de potentiella pedagogiska nyttorna spel har som ensamstående läromedel, men man tar sällan hänsyn till vad som praktiskt krävs för att ett spel ska kunna användas i klassrumsmiljöer på ett sätt som är gynnsamt och tillförlitligt för både lärare och elever. Man har inte det sammanhanget i åtanke. I avhandlingen har jag därför antagit ett mer verklighetsförankrat perspektiv och beskrivit hur digitala spel och skolmiljöer förhåller sig till varandra. Jag har inte värderat några exakta lärandeeffekter utan jag har framförallt försökt kartlägga arbetsprocesserna kring användandet av spel som läromedel.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ur ett lärar- och utbildningsperspektiv hoppas jag att jag har belyst vikten av det sammanhang som spelet sätts i. Vad behövs då för att lärospel ska fungera i en skolmiljö? Mina resultat visar att det varierar från skola till skola. Jag vill understryka att varje skolmiljö är unik med olika förutsättningar, utmaningar och möjligheter.

– Innan man börjar använda digitala spel på en skola måste man göra en grundlig inventering av vilken hårdvara och teknik som finns på skolan. Men också vilka stödfunktioner som finns i ens organisation. Spel är en resurskrävande hårdvara och det behövs mycket stöd. Det går också åt mycket arbetstid för att definiera och ta fram intressanta spelövningar. Man måste vara medveten om vilka förutsättningar man har att arbeta med. Jag har även gjort en marknadsanalys kring vilka utmaningar spelutvecklare som vill utveckla lärospel ställs inför.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna utgör en väldigt komplex ”spelpublik”. De har alla sin egen personlighet, egna preferenser och skicklighetsnivåer när det kommer till spelande. Även i klasser som vid första anblick kan ses som relativt homogena är skillnaderna mellan eleverna enorma. Det gick åt mycket tid för de elever som inte var så bra på datorer och spel för att de skulle bygga upp tillräckligt med spelkompetens för att överhuvudtaget kunna ha en aktiv del i våra spelaktiviteter. Samtidigt fanns elever i samma klass som har en egen Youtube-kanal där de lägger upp sina egna spel. Det är en utmaning att skapa övningar som tilltalar alla elever i en klass på ett utmanande sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de är intressanta för rektorer och lärare. Mina resultat kan hjälpa dem att förankra sig i deras egna arbetssituationer och förutsättningar när de deltar i diskussionen om hur de kan använda spel praktiken. Resultaten är även intressanta för de spelutvecklare som önskar göra utbildningsspel. Avhandlingen belyser vikten av att de har skolans realitet i åtanke när de gör spel och bättre anpassar spelen till skolmiljöer och beaktar lärarnas roller i elevers lärande.

Åsa Lasson

 

 

Sidan publicerades 2016-02-15 13:43 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-03-29 10:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Digitala kartor ett sätt att få barn delaktiga i sin utemiljö

Kerstin Nordin har tillsammans med en kollega utvecklat en metod för samhällsplanerare att ställa frågor till barn och lärare om hur skolan använder utemiljön i undervisningen. Resultaten visar att om planerare får möta barn och lärare i deras vardag kan det bidra till att barns utemiljö beaktas bättre i olika planeringsprocesser.

Teknikstött lärande kräver kompetensutveckling

Det krävs kompetensutveckling på alla nivåer, för såväl elever och lärare som skolledare, för att man ska kunna skapa goda förutsättningar för 1:1-satsningar eller andra digitala satsningar. Det visar Marcia Håkansson Lindqvists forskning.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.