Dela:

Så kan digitala lärospel fungera i skolan

För att digitala lärospel ska vara effektiva i undervisningen måste man utgå från de utmaningar och möjligheter som finns i olika skolor. Forskare, utvecklare och lärare lägger ofta mycket fokus på spelet i sig, men diskuterar sällan förutsättningar och de sammanhang som spelet ska fungera inom, visar Björn Berg Marklunds forskning.

Björn Berg Marklund
Björn Berg Marklund

Född 1988
i Skövde

Disputerade 2016-01-29
vid Skövde högskola


AVHANDLING
Unpacking Digital Game-Based Learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som speldesigner och har en master i serious games, det vill säga spel som används för exempelvis utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en pragmatisk undersökning om hur digitala lärospel kan fungera i skolvärlden. Jag har fokuserat på hur det är för en lärare att använda ett spel: vilka arbetsprocesser och resurser som läraren och skolan behöver anamma, samt vilka interaktioner och atmosfärer som skapas i ett klassrum när man använder ett spel tillsammans med sina elever.

– I debatten kring lärospel är det mycket fokus på själva spelet som artefakt. I både forskning och skolsammanhang diskuterar man ofta de potentiella pedagogiska nyttorna spel har som ensamstående läromedel, men man tar sällan hänsyn till vad som praktiskt krävs för att ett spel ska kunna användas i klassrumsmiljöer på ett sätt som är gynnsamt och tillförlitligt för både lärare och elever. Man har inte det sammanhanget i åtanke. I avhandlingen har jag därför antagit ett mer verklighetsförankrat perspektiv och beskrivit hur digitala spel och skolmiljöer förhåller sig till varandra. Jag har inte värderat några exakta lärandeeffekter utan jag har framförallt försökt kartlägga arbetsprocesserna kring användandet av spel som läromedel.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ur ett lärar- och utbildningsperspektiv hoppas jag att jag har belyst vikten av det sammanhang som spelet sätts i. Vad behövs då för att lärospel ska fungera i en skolmiljö? Mina resultat visar att det varierar från skola till skola. Jag vill understryka att varje skolmiljö är unik med olika förutsättningar, utmaningar och möjligheter.

– Innan man börjar använda digitala spel på en skola måste man göra en grundlig inventering av vilken hårdvara och teknik som finns på skolan. Men också vilka stödfunktioner som finns i ens organisation. Spel är en resurskrävande hårdvara och det behövs mycket stöd. Det går också åt mycket arbetstid för att definiera och ta fram intressanta spelövningar. Man måste vara medveten om vilka förutsättningar man har att arbeta med. Jag har även gjort en marknadsanalys kring vilka utmaningar spelutvecklare som vill utveckla lärospel ställs inför.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna utgör en väldigt komplex ”spelpublik”. De har alla sin egen personlighet, egna preferenser och skicklighetsnivåer när det kommer till spelande. Även i klasser som vid första anblick kan ses som relativt homogena är skillnaderna mellan eleverna enorma. Det gick åt mycket tid för de elever som inte var så bra på datorer och spel för att de skulle bygga upp tillräckligt med spelkompetens för att överhuvudtaget kunna ha en aktiv del i våra spelaktiviteter. Samtidigt fanns elever i samma klass som har en egen Youtube-kanal där de lägger upp sina egna spel. Det är en utmaning att skapa övningar som tilltalar alla elever i en klass på ett utmanande sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de är intressanta för rektorer och lärare. Mina resultat kan hjälpa dem att förankra sig i deras egna arbetssituationer och förutsättningar när de deltar i diskussionen om hur de kan använda spel praktiken. Resultaten är även intressanta för de spelutvecklare som önskar göra utbildningsspel. Avhandlingen belyser vikten av att de har skolans realitet i åtanke när de gör spel och bättre anpassar spelen till skolmiljöer och beaktar lärarnas roller i elevers lärande.

Åsa Lasson

 

 

Sidan publicerades 2016-02-15 13:43 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-03-29 10:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Digitala kartor ett sätt att få barn delaktiga i sin utemiljö

Kerstin Nordin har tillsammans med en kollega utvecklat en metod för samhällsplanerare att ställa frågor till barn och lärare om hur skolan använder utemiljön i undervisningen. Resultaten visar att om planerare får möta barn och lärare i deras vardag kan det bidra till att barns utemiljö beaktas bättre i olika planeringsprocesser.

Teknikstött lärande kräver kompetensutveckling

Det krävs kompetensutveckling på alla nivåer, för såväl elever och lärare som skolledare, för att man ska kunna skapa goda förutsättningar för 1:1-satsningar eller andra digitala satsningar. Det visar Marcia Håkansson Lindqvists forskning.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.

Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered recommendations for helping boost literacy among older students, including additional training for teachers, dyslexia screening, tutoring and various intervention programs.