Dela:

Så kan digitala lärospel fungera i skolan

För att digitala lärospel ska vara effektiva i undervisningen måste man utgå från de utmaningar och möjligheter som finns i olika skolor. Forskare, utvecklare och lärare lägger ofta mycket fokus på spelet i sig, men diskuterar sällan förutsättningar och de sammanhang som spelet ska fungera inom, visar Björn Berg Marklunds forskning.

Björn Berg Marklund
Björn Berg Marklund

Född 1988
i Skövde

Disputerade 2016-01-29
vid Skövde högskola


AVHANDLING
Unpacking Digital Game-Based Learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som speldesigner och har en master i serious games, det vill säga spel som används för exempelvis utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en pragmatisk undersökning om hur digitala lärospel kan fungera i skolvärlden. Jag har fokuserat på hur det är för en lärare att använda ett spel: vilka arbetsprocesser och resurser som läraren och skolan behöver anamma, samt vilka interaktioner och atmosfärer som skapas i ett klassrum när man använder ett spel tillsammans med sina elever.

– I debatten kring lärospel är det mycket fokus på själva spelet som artefakt. I både forskning och skolsammanhang diskuterar man ofta de potentiella pedagogiska nyttorna spel har som ensamstående läromedel, men man tar sällan hänsyn till vad som praktiskt krävs för att ett spel ska kunna användas i klassrumsmiljöer på ett sätt som är gynnsamt och tillförlitligt för både lärare och elever. Man har inte det sammanhanget i åtanke. I avhandlingen har jag därför antagit ett mer verklighetsförankrat perspektiv och beskrivit hur digitala spel och skolmiljöer förhåller sig till varandra. Jag har inte värderat några exakta lärandeeffekter utan jag har framförallt försökt kartlägga arbetsprocesserna kring användandet av spel som läromedel.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ur ett lärar- och utbildningsperspektiv hoppas jag att jag har belyst vikten av det sammanhang som spelet sätts i. Vad behövs då för att lärospel ska fungera i en skolmiljö? Mina resultat visar att det varierar från skola till skola. Jag vill understryka att varje skolmiljö är unik med olika förutsättningar, utmaningar och möjligheter.

– Innan man börjar använda digitala spel på en skola måste man göra en grundlig inventering av vilken hårdvara och teknik som finns på skolan. Men också vilka stödfunktioner som finns i ens organisation. Spel är en resurskrävande hårdvara och det behövs mycket stöd. Det går också åt mycket arbetstid för att definiera och ta fram intressanta spelövningar. Man måste vara medveten om vilka förutsättningar man har att arbeta med. Jag har även gjort en marknadsanalys kring vilka utmaningar spelutvecklare som vill utveckla lärospel ställs inför.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna utgör en väldigt komplex ”spelpublik”. De har alla sin egen personlighet, egna preferenser och skicklighetsnivåer när det kommer till spelande. Även i klasser som vid första anblick kan ses som relativt homogena är skillnaderna mellan eleverna enorma. Det gick åt mycket tid för de elever som inte var så bra på datorer och spel för att de skulle bygga upp tillräckligt med spelkompetens för att överhuvudtaget kunna ha en aktiv del i våra spelaktiviteter. Samtidigt fanns elever i samma klass som har en egen Youtube-kanal där de lägger upp sina egna spel. Det är en utmaning att skapa övningar som tilltalar alla elever i en klass på ett utmanande sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de är intressanta för rektorer och lärare. Mina resultat kan hjälpa dem att förankra sig i deras egna arbetssituationer och förutsättningar när de deltar i diskussionen om hur de kan använda spel praktiken. Resultaten är även intressanta för de spelutvecklare som önskar göra utbildningsspel. Avhandlingen belyser vikten av att de har skolans realitet i åtanke när de gör spel och bättre anpassar spelen till skolmiljöer och beaktar lärarnas roller i elevers lärande.

Åsa Lasson

 

 

Sidan publicerades 2016-02-15 13:43 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-03-29 10:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Digitala kartor ett sätt att få barn delaktiga i sin utemiljö

Kerstin Nordin har tillsammans med en kollega utvecklat en metod för samhällsplanerare att ställa frågor till barn och lärare om hur skolan använder utemiljön i undervisningen. Resultaten visar att om planerare får möta barn och lärare i deras vardag kan det bidra till att barns utemiljö beaktas bättre i olika planeringsprocesser.

Teknikstött lärande kräver kompetensutveckling

Det krävs kompetensutveckling på alla nivåer, för såväl elever och lärare som skolledare, för att man ska kunna skapa goda förutsättningar för 1:1-satsningar eller andra digitala satsningar. Det visar Marcia Håkansson Lindqvists forskning.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer