Så kan digitala lärospel fungera i skolan

För att digitala lärospel ska vara effektiva i undervisningen måste man utgå från de utmaningar och möjligheter som finns i olika skolor. Forskare, utvecklare och lärare lägger ofta mycket fokus på spelet i sig, men diskuterar sällan förutsättningar och de sammanhang som spelet ska fungera inom, visar Björn Berg Marklunds forskning.

Björn Berg Marklund
Björn Berg Marklund

Född 1988
i Skövde

Disputerade 2016-01-29
vid Skövde högskola


AVHANDLING
Unpacking Digital Game-Based Learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som speldesigner och har en master i serious games, det vill säga spel som används för exempelvis utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen är en pragmatisk undersökning om hur digitala lärospel kan fungera i skolvärlden. Jag har fokuserat på hur det är för en lärare att använda ett spel: vilka arbetsprocesser och resurser som läraren och skolan behöver anamma, samt vilka interaktioner och atmosfärer som skapas i ett klassrum när man använder ett spel tillsammans med sina elever.

– I debatten kring lärospel är det mycket fokus på själva spelet som artefakt. I både forskning och skolsammanhang diskuterar man ofta de potentiella pedagogiska nyttorna spel har som ensamstående läromedel, men man tar sällan hänsyn till vad som praktiskt krävs för att ett spel ska kunna användas i klassrumsmiljöer på ett sätt som är gynnsamt och tillförlitligt för både lärare och elever. Man har inte det sammanhanget i åtanke. I avhandlingen har jag därför antagit ett mer verklighetsförankrat perspektiv och beskrivit hur digitala spel och skolmiljöer förhåller sig till varandra. Jag har inte värderat några exakta lärandeeffekter utan jag har framförallt försökt kartlägga arbetsprocesserna kring användandet av spel som läromedel.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ur ett lärar- och utbildningsperspektiv hoppas jag att jag har belyst vikten av det sammanhang som spelet sätts i. Vad behövs då för att lärospel ska fungera i en skolmiljö? Mina resultat visar att det varierar från skola till skola. Jag vill understryka att varje skolmiljö är unik med olika förutsättningar, utmaningar och möjligheter.

– Innan man börjar använda digitala spel på en skola måste man göra en grundlig inventering av vilken hårdvara och teknik som finns på skolan. Men också vilka stödfunktioner som finns i ens organisation. Spel är en resurskrävande hårdvara och det behövs mycket stöd. Det går också åt mycket arbetstid för att definiera och ta fram intressanta spelövningar. Man måste vara medveten om vilka förutsättningar man har att arbeta med. Jag har även gjort en marknadsanalys kring vilka utmaningar spelutvecklare som vill utveckla lärospel ställs inför.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna utgör en väldigt komplex ”spelpublik”. De har alla sin egen personlighet, egna preferenser och skicklighetsnivåer när det kommer till spelande. Även i klasser som vid första anblick kan ses som relativt homogena är skillnaderna mellan eleverna enorma. Det gick åt mycket tid för de elever som inte var så bra på datorer och spel för att de skulle bygga upp tillräckligt med spelkompetens för att överhuvudtaget kunna ha en aktiv del i våra spelaktiviteter. Samtidigt fanns elever i samma klass som har en egen Youtube-kanal där de lägger upp sina egna spel. Det är en utmaning att skapa övningar som tilltalar alla elever i en klass på ett utmanande sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de är intressanta för rektorer och lärare. Mina resultat kan hjälpa dem att förankra sig i deras egna arbetssituationer och förutsättningar när de deltar i diskussionen om hur de kan använda spel praktiken. Resultaten är även intressanta för de spelutvecklare som önskar göra utbildningsspel. Avhandlingen belyser vikten av att de har skolans realitet i åtanke när de gör spel och bättre anpassar spelen till skolmiljöer och beaktar lärarnas roller i elevers lärande.

Åsa Lasson

 

 

Sidan publicerades 2016-02-15 13:43 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-03-29 10:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Digitala kartor ett sätt att få barn delaktiga i sin utemiljö

Kerstin Nordin har tillsammans med en kollega utvecklat en metod för samhällsplanerare att ställa frågor till barn och lärare om hur skolan använder utemiljön i undervisningen. Resultaten visar att om planerare får möta barn och lärare i deras vardag kan det bidra till att barns utemiljö beaktas bättre i olika planeringsprocesser.

Teknikstött lärande kräver kompetensutveckling

Det krävs kompetensutveckling på alla nivåer, för såväl elever och lärare som skolledare, för att man ska kunna skapa goda förutsättningar för 1:1-satsningar eller andra digitala satsningar. Det visar Marcia Håkansson Lindqvists forskning.

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

PISA och TIMSS ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Internationella kunskapsmätningar i matematik stämmer relativt bra med innehåll och resultat i den svenska skolan. Men man kan använda resultaten rakt av för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Resultatstyrning påverkar alla skolformer

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.