Dela:

Brokig syn på naturvetenskap bland finländska klasslärare

Att väcka och bibehålla ett redan funnet intresse. Det ser lärare i naturvetenskapliga ämnen som viktiga målsättningar. Ann-Catherine Henriksson har forskat i finländska klasslärares uppfattningar av de naturvetenskapliga ämnena.

Ann-Catherine Henriksson
Ann-Catherine Henriksson

Född 1959
i Åbo

Disputerade 2016-02-19
vid Åbo akademi

 


AVHANDLING
Man måste tänka själv – klasslärares uppfattningar av undervisning i de naturvetenskapliga läroämnena

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har själv arbetat som klasslärare i årskurs 1-6 här i Finland, vilket innebär att jag har undervisat i stort sett samtliga skolämnen. När jag läste om hur lärarens attityd till ämnet påverkar elevers lärande blev jag nyfiken och ville veta hur lärare tänker kring detta.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om klasslärares uppfattningar om de naturvetenskapliga ämnena och undervisning av dem. Jag har intervjuat 15 klasslärare på lika många skolor i årskurs 3-6. Tre lärare har videofilmats under tre lektioner vardera, filmerna har de sedan tittat på och reflekterat kring. Anslaget är brett, lärarna har fått jämföra naturvetenskapliga ämnen med andra ämnen, berättat hur de ser på mål, motivation, visioner och arbetssätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett entydigt resultat är att lärare anser att naturvetenskapliga ämnen är viktiga och ett mål med undervisningen är att väcka och bibehålla elevernas intresse i dessa ämnen. Därutöver skiljer sig svaren ganska mycket men på fråga varför ämnena är viktiga, pekar många på demokratiska aspekter, att ämnena lägger grunden för ett fungerande vardagsliv och att de har betydelse för elevernas fortsatta studier i området. Lärarnas utmaningar består ofta av organisatoriska och schematekniska frågor, att helt enkelt få till det praktiskt. De lyfter även inre utmaningar som att bevara elevernas intresse. Tidsbrist upplevs som den största svårigheten. Både vad gäller planeringen av undervisningen men även under själva lektionerna. Ämnena är mångfacetterade och stora, det är svårt att välja innehåll och få med allt. Lika utmanande är det att under lektionerna hinna med undersökningar och diskussioner utan att stressa.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte förväntat mig en så stor variation av svaren. Det säger en hel del om den komplexitet det innebär att undervisa i naturvetenskapliga ämnen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det är framför allt ett bidrag till forskningen i ämnet. Men även lärarutbildare, lärarfortutbildare och praktiserande lärare hoppas jag kan ha nytta av min studie.

Susanne Sawander

 

Sidan publicerades 2016-02-22 15:40 av
Sidan uppdaterades 2016-03-02 14:49 av


Relaterat

Digitala kartor ett sätt att få barn delaktiga i sin utemiljö

Kerstin Nordin har tillsammans med en kollega utvecklat en metod för samhällsplanerare att ställa frågor till barn och lärare om hur skolan använder utemiljön i undervisningen. Resultaten visar att om planerare får möta barn och lärare i deras vardag kan det bidra till att barns utemiljö beaktas bättre i olika planeringsprocesser.

Dåliga förutsättningar för rektorer att utveckla skolan

Skolförvaltningars krav på snabba förändringar skapar press hos rektorer att kunna visa på resultat. Då är det lätt att fokusera på driftsfrågor, eftersom det är ett område där det blir tydligt att man har gjort något. Konsekvensen blir att utvecklingsarbetet hamnar i kläm, menar forskaren Jaana Nehez.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!