Dela:

Koppling mellan tidig sexuell debut och sexuella övergrepp

En tidig sexuell debut kan vara tecken på sexuella övergrepp och är även kopplat till andra riskbeteenden. Åsa Kastbom hoppas att hennes avhandling kan hjälpa professionella att se varningssignaler på att barn far illa.

Åsa Kastbom
Åsa Kastbom

Född 1971
i Sundsvall

Disputerade 2015-12-18
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Sexual behaviour, debut and identity among Swedish schoolchildren

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under tiden som jag studerade till läkare jobbade jag på en barnklinik där jag träffade barn och unga som hade blivit utsatta för sexuella övergrepp och fysisk misshandel. Det saknades forskning kring sexuella övergrepp och vad som är ett normalt respektive avvikande sexuellt beteende hos barn i olika åldrar. Jag visste redan att jag ville forska men väntade på rätt ämne och jag kände att jag ville sätta ner foten och göra något för de här barnen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om sexuellt beteende hos barn och tonåringar och om vad som är vanligt förekommande eller ovanligt förekommande sexuellt beteende i olika åldrar. Den första delen av avhandlingen handlar om skolbarn i 7 – 13 års ålder. Jag har tittat på vilka sexuella beteenden som föräldrar rapporterar hos barn, för att kunna konstatera att vissa beteenden är vanliga eller ovanliga. Jag har också tittat på artonåringars sexuella debut för att jämföra med olika riskbeteenden. Det handlar om barn som har debuterat tidigt, när de är tretton år eller yngre, men även de som inte hade debuterat vid arton års ålder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en koppling mellan de som har samlag tidigt och en ökad risk för att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp och fysisk misshandel. De barn som har gjort en tidig sexuell debut använde mer droger och alkohol än jämnåriga och gjorde fler antisociala handlingar som att mobba, slå djur eller rymma hemifrån. Det är inte så att samlaget i sig behöver vara något farligt eller riskfyllt men det är kopplat till andra riskbeteenden.

– Jag vill poängtera att inget beteende i sig innebär att man med säkerhet kan säga att barnet har blivit utsatt för sexuella övergrepp. Men professionella inom vård och skola som träffar barn som har gjort en tidig sexuell debut behöver vara medvetna om att det då även finns en högre risk än för jämnåriga att konsumera alkohol, att röka och att snatta. De barnen har också oftare varit utsatta för olika former av övergrepp.

– Vet man om att ett barn eller en ungdom har börjat med sexuella beteenden i en låg ålder så kan det vara en ingång för att prata om andra riskfaktorer. Att se efter hur barnen mår, hur de har det hemma och om de har varit med om våld eller sexuella övergrepp. Men det är viktigt att inte fördöma själva sexet i sig.

Vad överraskade dig?

– Det var just kopplingen mellan tidig sexuell debut och misshandel och sexuella övergrepp som överraskade mig. Vi hade en tanke att om man har varit med om sexuella övergrepp så kanske man skulle välja att vänta med den frivilliga debuten. Men så var det inte – det var tvärt om. Vi kunde se att de som debuterade sent, efter 18 års ålder, var mer förskonade från övergrepp av olika slag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med barn! Det är viktigt att vi kan se varningssignalerna på att barn far illa. Vi vet att barn som har varit utsatta för övergrepp inte själva berättar utan det är något som lärare, läkare eller annan vårdpersonal måste luska ut. Min avhandling är ett sätt att belysa när man som professionell ska reagera.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-03-02 09:25 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-03-09 12:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

DISA förbättrade ungdomars psykiska hälsa

Pernilla Garmy visar i sin studie att ungdomar i årskurs 8 som deltog i DISA, ett program som används i skolor för att förebygga stress och depressiva symtom hos unga, mådde lite bättre efter ett år jämfört med de som inte deltog i programmet.

Flickor med depression har ofta adhd

Hälften av alla flickor som uppvisar symtom på depression har också symtom på adhd. Det visar Karin Sonnbys avhandling. Många av flickorna har dessutom utsatts för sexuella övergrepp.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer