Matematik utan koppling till yrkespraktik

Yrkesprogrammens matematikundervisning måste kopplas tydligare till praktiken. Det konstaterar Karolina Muhrman som forskat i ämnet. ”Det finns ett diskursgap mellan skola och yrkesliv vad gäller synen på matematik, vilket resulterar i att eleverna inte får de kunskaper de behöver.”

Karolina Muhrman
Karolina Muhrman

Född 1976
i Söderköping

Disputerade 2016-03-04
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Inget klöver utan matematik. En studie av matematik i yrkesutbildning och yrkesliv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som matematiklärare inom gymnasial yrkesutbildning och har då ofta fått höra av både yrkeslärarna och yrkesverksamma att eleverna inte klarar lösa matematiska uppgifter i praktiken och att de lär sig fel saker. I Gy 11 framgår att matematiken på yrkesprogrammen ska ha en tydlig koppling till yrkesämnena. Jag blev nyfiken och ville undersöka hur det står till med den saken idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan matematik i yrkeslivet och i matematikundervisningen på gymnasiets yrkesprogram. Den empiriska studien görs inom naturbruksprogrammet och lantbruksyrket. Det är en intervjustudie där jag genom enkäter och intervjuer har frågat matematiklärare, yrkeslärare, elever samt lantbrukare om vad de anser syftet är med matematik, vad den används till i praktiken och vad som är viktigast att lära sig. Men också hur de anser att matematikundervisningen bör organiseras för att tillgodose yrkets behov. Totalt ingick 148 personer i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att matematik ingår som en viktig del i många arbetsuppgifter men att det finns ett diskursgap mellan skola och yrkesliv vad gäller synen på matematik. I många fall saknar matematikundervisningen nästan helt koppling till det yrke eleverna utbildas för, vilket gör att eleverna har svårt att överföra kunskaperna de får i undervisningen till praktiken. Det innebär att eleverna ofta beskrivs som omotiverade och att de har problem att klara alla arbetsuppgifter som förekommer inom yrket. Men vad eleverna önskar är just en tydligare koppling mellan teori och praktik.

– Ett annat resultat är att många matematiklärare saknar kunskaper om yrket, vilket försvårar för dem att relatera till ämnet i praktiken. Här krävs helt enkelt bättre samverkan mellan matematiklärare och yrkeslärare. Många lärare vittnar om organisatoriska hinder för detta, exempelvis schemaläggningar som omöjliggör för lärarna att ens träffas. Det visar att frågan inte prioriteras på ledningsnivå.

– Jag fann även inre hinder som samarbetssvårigheter på grund av olika kunskapssyn där matematiklärare uttryckte skepsis till yrkesrelaterad undervisning. Matematiklärarnas stress och prioritering att få alla elever att klara de nationella proven är också en förklaring till varför undervisningen inte kopplas till yrket.

– Glädjande nog finns positiva undantag där undervisningen fungerar jättebra. Vad som tydligt utmärkte de här skolorna var en mer praktiknära undervisning tack vare ett nära samarbete mellan matematiklärarna och yrkeslärarna. Eleverna på dessa skolor uttryckte sig mycket positivt om matematikundervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att lantbrukarna själva lägger väldigt stor vikt vid matematiska kunskaper. Alla underströk att matematik var något som man måste behärska i yrket och att de aldrig skulle anställa någon som inte gjorde det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Matematik- och yrkeslärare men givetvis även skolledare. Mina resultat gäller inte bara för lantbruksprogrammet, tidigare undersökningar visar att den här problematiken finns även på andra yrkesprogram.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-03-08 15:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-03-09 11:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots att skolmarknaden ökat utbudet av både huvudmän och utbildningar är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Valet av utbildning hänger ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi, konstaterar Håkan Forsberg i sin studie.

Icke-troende norm styr ämnet religionskunskap

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats