Matematik utan koppling till yrkespraktik

Yrkesprogrammens matematikundervisning måste kopplas tydligare till praktiken. Det konstaterar Karolina Muhrman som forskat i ämnet. ”Det finns ett diskursgap mellan skola och yrkesliv vad gäller synen på matematik, vilket resulterar i att eleverna inte får de kunskaper de behöver.”

Karolina Muhrman

Född 1976
i Söderköping

Disputerade 2016-03-04
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Inget klöver utan matematik. En studie av matematik i yrkesutbildning och yrkesliv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som matematiklärare inom gymnasial yrkesutbildning och har då ofta fått höra av både yrkeslärarna och yrkesverksamma att eleverna inte klarar lösa matematiska uppgifter i praktiken och att de lär sig fel saker. I Gy 11 framgår att matematiken på yrkesprogrammen ska ha en tydlig koppling till yrkesämnena. Jag blev nyfiken och ville undersöka hur det står till med den saken idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan matematik i yrkeslivet och i matematikundervisningen på gymnasiets yrkesprogram. Den empiriska studien görs inom naturbruksprogrammet och lantbruksyrket. Det är en intervjustudie där jag genom enkäter och intervjuer har frågat matematiklärare, yrkeslärare, elever samt lantbrukare om vad de anser syftet är med matematik, vad den används till i praktiken och vad som är viktigast att lära sig. Men också hur de anser att matematikundervisningen bör organiseras för att tillgodose yrkets behov. Totalt ingick 148 personer i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att matematik ingår som en viktig del i många arbetsuppgifter men att det finns ett diskursgap mellan skola och yrkesliv vad gäller synen på matematik. I många fall saknar matematikundervisningen nästan helt koppling till det yrke eleverna utbildas för, vilket gör att eleverna har svårt att överföra kunskaperna de får i undervisningen till praktiken. Det innebär att eleverna ofta beskrivs som omotiverade och att de har problem att klara alla arbetsuppgifter som förekommer inom yrket. Men vad eleverna önskar är just en tydligare koppling mellan teori och praktik.

– Ett annat resultat är att många matematiklärare saknar kunskaper om yrket, vilket försvårar för dem att relatera till ämnet i praktiken. Här krävs helt enkelt bättre samverkan mellan matematiklärare och yrkeslärare. Många lärare vittnar om organisatoriska hinder för detta, exempelvis schemaläggningar som omöjliggör för lärarna att ens träffas. Det visar att frågan inte prioriteras på ledningsnivå.

– Jag fann även inre hinder som samarbetssvårigheter på grund av olika kunskapssyn där matematiklärare uttryckte skepsis till yrkesrelaterad undervisning. Matematiklärarnas stress och prioritering att få alla elever att klara de nationella proven är också en förklaring till varför undervisningen inte kopplas till yrket.

– Glädjande nog finns positiva undantag där undervisningen fungerar jättebra. Vad som tydligt utmärkte de här skolorna var en mer praktiknära undervisning tack vare ett nära samarbete mellan matematiklärarna och yrkeslärarna. Eleverna på dessa skolor uttryckte sig mycket positivt om matematikundervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att lantbrukarna själva lägger väldigt stor vikt vid matematiska kunskaper. Alla underströk att matematik var något som man måste behärska i yrket och att de aldrig skulle anställa någon som inte gjorde det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Matematik- och yrkeslärare men givetvis även skolledare. Mina resultat gäller inte bara för lantbruksprogrammet, tidigare undersökningar visar att den här problematiken finns även på andra yrkesprogram.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-03-08 15:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-03-09 11:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots att skolmarknaden ökat utbudet av både huvudmän och utbildningar är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Valet av utbildning hänger ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi, konstaterar Håkan Forsberg i sin studie.

Icke-troende norm styr ämnet religionskunskap

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?