Matematik utan koppling till yrkespraktik

Yrkesprogrammens matematikundervisning måste kopplas tydligare till praktiken. Det konstaterar Karolina Muhrman som forskat i ämnet. ”Det finns ett diskursgap mellan skola och yrkesliv vad gäller synen på matematik, vilket resulterar i att eleverna inte får de kunskaper de behöver.”

Karolina Muhrman
Karolina Muhrman

Född 1976
i Söderköping

Disputerade 2016-03-04
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Inget klöver utan matematik. En studie av matematik i yrkesutbildning och yrkesliv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som matematiklärare inom gymnasial yrkesutbildning och har då ofta fått höra av både yrkeslärarna och yrkesverksamma att eleverna inte klarar lösa matematiska uppgifter i praktiken och att de lär sig fel saker. I Gy 11 framgår att matematiken på yrkesprogrammen ska ha en tydlig koppling till yrkesämnena. Jag blev nyfiken och ville undersöka hur det står till med den saken idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan matematik i yrkeslivet och i matematikundervisningen på gymnasiets yrkesprogram. Den empiriska studien görs inom naturbruksprogrammet och lantbruksyrket. Det är en intervjustudie där jag genom enkäter och intervjuer har frågat matematiklärare, yrkeslärare, elever samt lantbrukare om vad de anser syftet är med matematik, vad den används till i praktiken och vad som är viktigast att lära sig. Men också hur de anser att matematikundervisningen bör organiseras för att tillgodose yrkets behov. Totalt ingick 148 personer i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att matematik ingår som en viktig del i många arbetsuppgifter men att det finns ett diskursgap mellan skola och yrkesliv vad gäller synen på matematik. I många fall saknar matematikundervisningen nästan helt koppling till det yrke eleverna utbildas för, vilket gör att eleverna har svårt att överföra kunskaperna de får i undervisningen till praktiken. Det innebär att eleverna ofta beskrivs som omotiverade och att de har problem att klara alla arbetsuppgifter som förekommer inom yrket. Men vad eleverna önskar är just en tydligare koppling mellan teori och praktik.

– Ett annat resultat är att många matematiklärare saknar kunskaper om yrket, vilket försvårar för dem att relatera till ämnet i praktiken. Här krävs helt enkelt bättre samverkan mellan matematiklärare och yrkeslärare. Många lärare vittnar om organisatoriska hinder för detta, exempelvis schemaläggningar som omöjliggör för lärarna att ens träffas. Det visar att frågan inte prioriteras på ledningsnivå.

– Jag fann även inre hinder som samarbetssvårigheter på grund av olika kunskapssyn där matematiklärare uttryckte skepsis till yrkesrelaterad undervisning. Matematiklärarnas stress och prioritering att få alla elever att klara de nationella proven är också en förklaring till varför undervisningen inte kopplas till yrket.

– Glädjande nog finns positiva undantag där undervisningen fungerar jättebra. Vad som tydligt utmärkte de här skolorna var en mer praktiknära undervisning tack vare ett nära samarbete mellan matematiklärarna och yrkeslärarna. Eleverna på dessa skolor uttryckte sig mycket positivt om matematikundervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att lantbrukarna själva lägger väldigt stor vikt vid matematiska kunskaper. Alla underströk att matematik var något som man måste behärska i yrket och att de aldrig skulle anställa någon som inte gjorde det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Matematik- och yrkeslärare men givetvis även skolledare. Mina resultat gäller inte bara för lantbruksprogrammet, tidigare undersökningar visar att den här problematiken finns även på andra yrkesprogram.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-03-08 15:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-03-09 11:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots att skolmarknaden ökat utbudet av både huvudmän och utbildningar är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Valet av utbildning hänger ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi, konstaterar Håkan Forsberg i sin studie.

Icke-troende norm styr ämnet religionskunskap

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats