Matematik utan koppling till yrkespraktik

Yrkesprogrammens matematikundervisning måste kopplas tydligare till praktiken. Det konstaterar Karolina Muhrman som forskat i ämnet. ”Det finns ett diskursgap mellan skola och yrkesliv vad gäller synen på matematik, vilket resulterar i att eleverna inte får de kunskaper de behöver.”

Karolina Muhrman
Karolina Muhrman

Född 1976
i Söderköping

Disputerade 2016-03-04
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Inget klöver utan matematik. En studie av matematik i yrkesutbildning och yrkesliv

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år som matematiklärare inom gymnasial yrkesutbildning och har då ofta fått höra av både yrkeslärarna och yrkesverksamma att eleverna inte klarar lösa matematiska uppgifter i praktiken och att de lär sig fel saker. I Gy 11 framgår att matematiken på yrkesprogrammen ska ha en tydlig koppling till yrkesämnena. Jag blev nyfiken och ville undersöka hur det står till med den saken idag.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan matematik i yrkeslivet och i matematikundervisningen på gymnasiets yrkesprogram. Den empiriska studien görs inom naturbruksprogrammet och lantbruksyrket. Det är en intervjustudie där jag genom enkäter och intervjuer har frågat matematiklärare, yrkeslärare, elever samt lantbrukare om vad de anser syftet är med matematik, vad den används till i praktiken och vad som är viktigast att lära sig. Men också hur de anser att matematikundervisningen bör organiseras för att tillgodose yrkets behov. Totalt ingick 148 personer i studien.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att matematik ingår som en viktig del i många arbetsuppgifter men att det finns ett diskursgap mellan skola och yrkesliv vad gäller synen på matematik. I många fall saknar matematikundervisningen nästan helt koppling till det yrke eleverna utbildas för, vilket gör att eleverna har svårt att överföra kunskaperna de får i undervisningen till praktiken. Det innebär att eleverna ofta beskrivs som omotiverade och att de har problem att klara alla arbetsuppgifter som förekommer inom yrket. Men vad eleverna önskar är just en tydligare koppling mellan teori och praktik.

– Ett annat resultat är att många matematiklärare saknar kunskaper om yrket, vilket försvårar för dem att relatera till ämnet i praktiken. Här krävs helt enkelt bättre samverkan mellan matematiklärare och yrkeslärare. Många lärare vittnar om organisatoriska hinder för detta, exempelvis schemaläggningar som omöjliggör för lärarna att ens träffas. Det visar att frågan inte prioriteras på ledningsnivå.

– Jag fann även inre hinder som samarbetssvårigheter på grund av olika kunskapssyn där matematiklärare uttryckte skepsis till yrkesrelaterad undervisning. Matematiklärarnas stress och prioritering att få alla elever att klara de nationella proven är också en förklaring till varför undervisningen inte kopplas till yrket.

– Glädjande nog finns positiva undantag där undervisningen fungerar jättebra. Vad som tydligt utmärkte de här skolorna var en mer praktiknära undervisning tack vare ett nära samarbete mellan matematiklärarna och yrkeslärarna. Eleverna på dessa skolor uttryckte sig mycket positivt om matematikundervisningen.

Vad överraskade dig?

– Att lantbrukarna själva lägger väldigt stor vikt vid matematiska kunskaper. Alla underströk att matematik var något som man måste behärska i yrket och att de aldrig skulle anställa någon som inte gjorde det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Matematik- och yrkeslärare men givetvis även skolledare. Mina resultat gäller inte bara för lantbruksprogrammet, tidigare undersökningar visar att den här problematiken finns även på andra yrkesprogram.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-03-08 15:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-03-09 11:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolmarknaden rubbar inte den sociala strukturen

Trots att skolmarknaden ökat utbudet av både huvudmän och utbildningar är den övergripande sociala strukturen stabil över tid. Valet av utbildning hänger ändå ihop med familjens sociala bakgrund, yrkesstatus och ekonomi, konstaterar Håkan Forsberg i sin studie.

Icke-troende norm styr ämnet religionskunskap

Sättet att tala om religion och livsåskådning i ämnet religionskunskap utgår från en stark icke-troende norm. Att vara religiös är något som ”man var förr” men att ”vi nu vet bättre”. Detta sker samtidigt som det sitter troende elever i klassrummet. Resultatet är att dessa elever ofta blir väldigt tysta, visar Karin Kittelmann Flenser i sin studie.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter i inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Preventiva metoder effektiva mot psykisk ohälsa hos skolungdomar

Ångest, depression och sociala problem minskar hos elever som får ta del av förebyggande metoder mot psykisk ohälsa. Det visar Hans Löfgrens forskning.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Så påverkar utbildning och hälsa personers inkomst

Ett års extra utbildning betyder omkring 5-6 procents högre årsinkomst från 35-årsåldern ända in i pensionsåldern. Det visar Elisabeth Lång som forskat om hur olika faktorer påverkar arbetsmarknaden och hur mycket personer tjänar.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än personlighetsdrag för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att vara konkret och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med skrivuppgifter. Det visar Daroon Yassin Falk som utforskat skrivundervisningen i årskurs 3.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!