Dela:

Elevers syn på kunskap inom musik efterfrågas inte

Elever på estetiska gymnasiet har en tydlig bild av vad kunskap och lärande inom musik är. Men enligt Johan Nybergs avhandling har lärarna ofta svårt att formulera sig kring detta och frågar heller inte eleverna.

Johan Nyberg
Johan Nyberg

Född 1970
i Stockholm

Disputerade 2015-06-12
vid Luleå tekniska universitet


AVHANDLING
Music Education as an Adventure of Knowledge.: Student and Teacher Experience as Conceptualizations of Musical Knowledge, Learning and Teaching

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare kom jag på att jag och eleven kommunicerar förbi varandra. Jag kände ett behov att veta mer om elevernas uppfattning av musik och deras förståelse för begreppen. Skolan fått ökade krav på redovisningsplikt, vilket kan krocka med att eleverna ska utvecklas som människor. Man ska möta vissa kriterier och lär utan att egentligen förstå. Det blir ett lärande som inte går på djupet. Ibland kan även vi lärare behöva undervisa utan att förstå vad vi gör. Det värsta exemplet jag sett är från USA där det finns färdigtryckta läromedel där läraren ska gå från sidan ett till slutet, och inte får avvika.

Vad handlar av handlingen om?

– Lärares och elevers begreppsliggörande av kunskap och lärande i musik på estetiska gymnasiet.  Men också om synen på musikaliskt lärande utifrån ett kunskapsfilosofiskt perspektiv.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste är att det framgår att elever har en väldigt tydlig och detaljerad bild av vad kunskap och lärande är när det gäller musik. Men de upplever inte att de har blivit tillfrågade om det under hela sin skolgång, trots att de haft musik sedan årskurs ett i grundskolan.

– Det visade sig också att lärare hade svårt att formulera sig kring vad kunskap och lärande i musik är. De får, eller tar, inte möjligheten att utveckla det språket.

Vad överraskade dig?

– Det var att ingen frågat eleverna om hur de såg på kunskap och lärande i musik. Det var i alla fall så de upplevde det. Det är som att vi skulle gå till jobbet och bara göra vad vi blir tillsagda. De mycket väl kan ha blivit tillfrågade, men på vilket sätt i sådana fall?

 

Vilka har nytta av dina resultat?

– Praktiserande lärare, elever, skolledare och politiker. Det handlar om vad lärare och elever kan och hur de uttrycker det. Sedan finns det en anledning att jag skrev på engelska. När jag varit ute på konferenser märker jag att det finns en bild av svensk utbildning som inte stämmer med den verklighet jag upplevt som lärare.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-03-14 10:53 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-03-16 13:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Fokus på konsert i ensembleundervisningen

Ensembleundervisningen i gymnasiet har ett tydligt mål – den avslutande konserten. Det medför att elever som har svårt att konkurrera på scen riskerar att hamna utanför, konstaterar Karl Asp i sin avhandling.

Fakta viktigare än skapande i skolan

Estetiska lärprocesser  kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Marie-Louise Hansson-Stenhammar visar i sin avhandling att estetiska lärprocesser ges lite utrymme i skolans olika ämnen - inklusive de estetiska.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.