Dela:

Elevers syn på kunskap inom musik efterfrågas inte

Elever på estetiska gymnasiet har en tydlig bild av vad kunskap och lärande inom musik är. Men enligt Johan Nybergs avhandling har lärarna ofta svårt att formulera sig kring detta och frågar heller inte eleverna.

Johan Nyberg
Johan Nyberg

Född 1970
i Stockholm

Disputerade 2015-06-12
vid Luleå tekniska universitet


AVHANDLING
Music Education as an Adventure of Knowledge.: Student and Teacher Experience as Conceptualizations of Musical Knowledge, Learning and Teaching

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare kom jag på att jag och eleven kommunicerar förbi varandra. Jag kände ett behov att veta mer om elevernas uppfattning av musik och deras förståelse för begreppen. Skolan fått ökade krav på redovisningsplikt, vilket kan krocka med att eleverna ska utvecklas som människor. Man ska möta vissa kriterier och lär utan att egentligen förstå. Det blir ett lärande som inte går på djupet. Ibland kan även vi lärare behöva undervisa utan att förstå vad vi gör. Det värsta exemplet jag sett är från USA där det finns färdigtryckta läromedel där läraren ska gå från sidan ett till slutet, och inte får avvika.

Vad handlar av handlingen om?

– Lärares och elevers begreppsliggörande av kunskap och lärande i musik på estetiska gymnasiet.  Men också om synen på musikaliskt lärande utifrån ett kunskapsfilosofiskt perspektiv.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste är att det framgår att elever har en väldigt tydlig och detaljerad bild av vad kunskap och lärande är när det gäller musik. Men de upplever inte att de har blivit tillfrågade om det under hela sin skolgång, trots att de haft musik sedan årskurs ett i grundskolan.

– Det visade sig också att lärare hade svårt att formulera sig kring vad kunskap och lärande i musik är. De får, eller tar, inte möjligheten att utveckla det språket.

Vad överraskade dig?

– Det var att ingen frågat eleverna om hur de såg på kunskap och lärande i musik. Det var i alla fall så de upplevde det. Det är som att vi skulle gå till jobbet och bara göra vad vi blir tillsagda. De mycket väl kan ha blivit tillfrågade, men på vilket sätt i sådana fall?

 

Vilka har nytta av dina resultat?

– Praktiserande lärare, elever, skolledare och politiker. Det handlar om vad lärare och elever kan och hur de uttrycker det. Sedan finns det en anledning att jag skrev på engelska. När jag varit ute på konferenser märker jag att det finns en bild av svensk utbildning som inte stämmer med den verklighet jag upplevt som lärare.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-03-14 10:53 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2016-03-16 13:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Fokus på konsert i ensembleundervisningen

Ensembleundervisningen i gymnasiet har ett tydligt mål – den avslutande konserten. Det medför att elever som har svårt att konkurrera på scen riskerar att hamna utanför, konstaterar Karl Asp i sin avhandling.

Fakta viktigare än skapande i skolan

Estetiska lärprocesser  kan beskrivas som ett mer kreativt, experimenterande och undersökande sätt att lära sig. Marie-Louise Hansson-Stenhammar visar i sin avhandling att estetiska lärprocesser ges lite utrymme i skolans olika ämnen - inklusive de estetiska.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Here are principals’ 9 most effective strategies for boosting teacher morale

Reducing administrative tasks from teachers’ workloads, offering praise privately and publicly, bringing in lunches or treats and implementing teachers’ suggestions for improvements are the top four tactics school administrators say they are using to help weary teachers, a survey by Unruly Studios shows. Administrators say their top worries are shortages, morale, learning loss and test scores, the survey finds.